Skip to main content

Samarbete kring ensamkommande flyktingbarn banar väg för nya grepp i välfärden

Pressmeddelande   •   Jun 20, 2017 12:30 CEST

I Göteborg finns Sveriges största IOP, idéburet-offentligt partnerskap, som har lett till ett framgångsrikt samarbete kring ensamkommande flyktingbarn. Det unika initiativet – där nio idéburna organisationer samverkar med Göteborgs Stad – kan bana väg för en ny riktning i svensk välfärd, visar ett forskningsprojekt lett av Chalmers.

– Vi tror att den här samarbetsformen kan vara framtiden för att möta svåra samhällsutmaningar. Men det krävs vilja, mod och tillit hos beslutsfattare, säger Henrik Eriksson, docent på Chalmers.

I ett år har forskare från Chalmers, Karlstads Universitet och Jönköping University bedrivit följeforskning på initiativet IOP Ensamkommande i Göteborg. IOP, idéburet-offentligt partnerskap, är en framväxande samarbetsform inom svensk välfärd där offentliga verksamheter sluter överenskommelse med idéburna organisationer – som kan stå utanför kravet på offentlig upphandling.

Göteborgssamarbetet är Sveriges hittills mest omfattande IOP, med bland andra Rädda Barnen, Röda Korset och Bräcke diakoni i partnerskapet.

– IOP är en intressant, alternativ form för att utforma och bedriva omsorg i välfärden. I en upphandling ligger fokus på att kontrollera att din leverantör följer ett etablerat kontrakt, men i ett partnerskap finns större möjligheter för en öppen dialog, flexibilitet och anpassning efter förändrade förutsättningar, säger chalmersforskaren Henrik Eriksson, som är projektledare för studien.

Han framhåller de mervärden som den här sortens breda samarbete kan ge.

– Organisationerna kan bidra med olika pusselbitar och kompetenser. I Göteborg har de utöver boende exempelvis kunnat erbjuda de ensamkommande fadderverksamhet, stödsamtal och praktik, säger han.

I rapporten pekar forskarna på vilka hinder och framgångsfaktorer som har funnits för IOP Ensamkommande i Göteborg – kunskap som kan bana väg för andra, framtida IOP.

Henrik Eriksson konstaterar att Göteborgs Stad har haft ett etablerat samarbete och väl fungerande relationer med de idéburna organisationerna. Samtidigt betonar han att mod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra ett IOP.

– De juridiska ramarna för när och hur ett IOP kan bedrivas är otydliga. Det innebär naturligtvis en risk för överklaganden och kritik. Men det går inte att leva ett politiker- eller tjänstemannaliv och drivas av rädsla. Man måste drivas av samhällsutmaningarna, av en vilja att göra saker bättre. Då krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg, säger han.

Att det behövs engagerade individer – i forskningsrapporten benämnda som ”policyentreprenörer” – i alla delar av partnerskapet är en viktig slutsats. En partsgemensam styrning med ömsesidigt inflytande är en annan utmaning. Parterna behöver ständigt kunna anpassa verksamheterna efter varandra och de nya förutsättningar som kan dyka upp – vilket blev påtagligt när flyktingströmmarna minskade och ersättningssystemet för boendet för ensamkommande gjordes om.

– Här sattes partnerskapet på prov, och det blev tydligt att vilja och goda relationer krävs för att möta nya förutsättningar i ett IOP, säger Henrik Eriksson.

Han tror att allt fler IOP kommer startas i välfärden, exempelvis samarbeten kring integration, vård och omsorg, samt för hemlösa och andra utsatta grupper.

– Att jobba med partnerskap är en generell trend i samhället. I ett IOP kan idéburna organisationers kunskaper och erfarenheter utnyttjas, men då måste offentliga aktörer och myndigheter hjälpa till att skapa förutsättningarna, säger han.

FAKTA

Om Idéburet-offentligt partnerskap och göteborgsstudien

I ett IOP, idéburet-offentligt partnerskap, samverkar det offentliga med det civila samhället kring en komplex samhällsutmaning där det ofta krävs nytänkande och samverkan mellan flera parter. Ett IOP är ett alternativ till upphandlingskontrakt eller sedvanliga föreningsbidrag. De idéburna organisationerna får ersättning för sitt arbete, men alla eventuella vinster går tillbaka till verksamheterna. Idag finns ett hundratal IOP i Sverige.

Efter att antalet ensamkommande flyktingbarn ökade kraftigt, särskilt hösten 2015, startades IOP Ensamkommande i Göteborg. Det är Sveriges största IOP, och ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Rädda Barnen, Röda Korset, Bräcke diakoni, Räddningsmissionen, Individuell människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg i Göteborg, Göteborgs kyrkliga stadsmission och det sociala arbetskooperativet Karriärkraft.

I ett års tid har Henrik Eriksson, docent på Chalmers och projektledare, tillsammans med Inga Narbutaité Aflaki, universitetslektor på Karlstads Universitet, och Thomas Schneider, adjungerad lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University, bedrivit följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Slutsatserna redovisas i rapporten Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet offentligt partnerskap.

Forskningen finansieras av Göteborgs Stad och Vinnova, och är en fortsättning på den följeforskning som har bedrivits av Inga Narbiutaité Aflaki vid Karlstads universitet, inom ramen för det EU finansierade projektet Innovativa Sociala Satsningar: att stödja samhällen i Europa (Innosi).


Följeforskning – en forskningsprocess i realtid
Följeforskning innebär att forskare studerar en process medan den pågår, och kontinuerligt sammanställer, analyserar och delger den information som kommer fram till berörda aktörer. Eftersom aktörerna får ta del av forskningsresultaten löpande kan de utveckla sina arbetssätt och bli bättre rustade för att fullfölja processen på ett framgångsrikt sätt.

IOP på agendan i Almedalen
Bräcke diakoni kommer att anorna ett seminarium i Almedalen kring IOP, med bland andra docent Henrik Eriksson, Chalmers, Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen, Therese Hellman, Upphandlingsmyndigheten, Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Bräcke Högskola och Carola Gunnarsson, Sveriges Kommuner och Landsting.


Kontaktuppgifter:

Henrik Eriksson, docent och projektledare för studien, Chalmers.
Telefon 031 772 81 84, 073- 6601854, Mejl henrik.eriksson@chalmers.se

Inga Narbutaité Aflaki, universitetslektor Karlstads universitet
Telefon: 054-700 16 78, Mobil: 0761960062, Mejl: inga.narbutaite-aflaki@kau.se

Thomas Schneider, adjungerad lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University
Tel: 0708-108157, Mejl: thomas.schneider@ju.se

Chalmers forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers i Göteborg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.