Skip to main content

Värdet av att undersöka förorenade markområden

Pressmeddelande   •   Feb 14, 2007 17:21 CET

Presskontakt
Jorun Fahle
jorun.fahle@chalmers.se
Tel: 031-772 2556
Mobil:
Fax: 031-772 2561

Sverige har idag ett stort antal mer eller mindre förorenade markområden. Inför en sanering görs ofta en markundersökning, som kan kosta mycket pengar. Men att snåla på den kan bli ännu dyrare. Hur ska då värdet och nyttan av en markundersökning beräknas?

I Sverige finns det i storleksordningen 80 000 mer eller mindre förorenade platser. Det har Naturvårdsverket kommit fram till. Ofta rör det sig om gamla industrier och bensinstationer som förorenat marken för länge sedan.

Idag behövs marken ofta för andra ändamål, som bostäder och kontorslokaler. I riktlinje med de svenska miljömålen bör marken saneras om den är alltför kraftigt förorenad. En sanering kan kosta många, eller till och med hundratals, miljoner kronor. För att ta reda på hur pass förorenad marken är gör man olika typer av undersökningar som ofta innebär provtagning. Men sådana undersökningar kostar också pengar.

Hur mycket pengar är det egentligen värt att satsa på miljötekniska markundersökningar och hur mycket måste man undersöka? Det har Pär-Erik Back hittat ett sätt att räkna på i sin doktorsavhandling vid Chalmers. Han har funderat ut metoder att beräkna hur mycket man bör undersöka innan ett beslut om nivån på saneringen kan tas. Mycket handlar om riskvärdering, menar han. Ofta undersöker man för lite.

- Väljer man att snåla på markundersökningen, finns alltid risken att det blir fel. Om det sedan visar sig finnas otrevliga saker där till exempel ett bostadsområde ska byggas, kan man åka på stora kostnader i slutänden. Eller att bygget stannar upp i väntan på nödvändig sanering, säger Pär-Erik Back.

Metoden att beräkna hur mycket en undersökning är värd i pengar kallas för "datavärdesanalys" eller "informationsvärdesanalys". Den bygger på att osäkerheten minskar när man tar fler prover. Osäkerhetsminskningen leder till att den förväntade kostnaden för ett projekt minskar och den minskningen är undersökningens värde. Istället för att bara titta på kostnader kan man också väga in "nyttorna", till exempel nyttan av att området blir rent.

Både för markägaren och samhället är värdet av markundersökningar viktigt att veta. I många fall måste staten stå för kostnaderna och statens begränsade resurser bör läggas på undersökningar där de gör bäst nytta. Med hjälp av metodiken i avhandlingen kan man bedöma om en undersökning bör genomföras ur kostnadssynpunkt samt hur den bör läggas upp.

Metodiken har bland annat använts vid ett förorenat markområde i Göteborg, den så kallade Wockatz-tomten i Marieholmsområdet vid Göta älv, där det tidigare fanns en skrotgård.

I avhandlingen presenteras även en metod där man indirekt kan beräkna hur samhället tycks värdera nyttan av efterbehandling av förorenad mark. Metoden bygger på att man studerar hur mycket resurser som faktiskt läggs på undersökningar. Med detta underlag kan man "baklänges" räkna fram hur efterbehandlingens nytta värderas av samhället.

Pär-Erik Back är ansluten som doktorand till företagsforskarskolan NMK, Naturliga material med inriktning mot Miljö- och Kulturvård och kompetenscentrumet FRIST. Han arbetar på konsultföretaget Geo Innova AB.

Avhandlingen "Value of Information Analysis for Site Investigations in Remediation Projects" försvarades vid en offentlig disputation den 19 december 2006

För mer information, kontakta: Pär-Erik Back, Geo Innova AB Tel: 013-36 30 96 Mobil: 070-399 30 96 par-erik.back@geoinnova.se Handledare: Docent Lars Rosén, Geologi och geoteknik, Bygg- och miljöteknik, Chalmers Tel: 031-772 20 61 lars.rosen@chalmers.se

Referenslänk:
http://publications.lib.chalmers.se/records/full_record/23536.html