Helt naturligt och irrationellt att vi bunkrar toapapper

I sociala medier blir vi överösta med bilder på tomma hyllor och diverse hån och roliga historier om att vi hamstrar toalettpapper. Men vet ni, vi agerar bara helt naturligt. Det vill säga irrationellt.

Vår hjärna är en fantastisk konstruktion som har utvecklats under tusentals år.
Och den fungerar på många sätt som den gjorde när vi levde som jägare och samlare på savannen och i grottor (dvs i över 99 procent av tiden vi levt på jorden). Vi stod dagligen inför hot och faror - och agerade med fokus på överlevnad och fortplantning. Den som riktade full uppmärksamhet mot de största hoten (och möjligheterna) hade störst chans till överlevnad. Det automatiska snabba tänkandet (mycket styrt av känslor) fick företräde och endast då och då kopplades vårt rationella långsamma tänkande in.

Och detta gäller även idag.
För att kunna agera snabbt och effektivt kan vi inte vid varje tillfälle utvärdera alla alternativ. Vi måste ta genvägar när vi tar beslut. Vårt automatiska tänkande får företräde vid de flesta beslut vi tar. Ett exempel är när du ska handla mat. Om du i affären ska vara fullt rationell kommer du aldrig få något köpt. Ska du ta hänsyn till innehåll, varumärke, pris, smak, ursprung etc för varenda syltburk och jämföra dem med varandra - ja du förstår. Du skulle aldrig komma ut ur affären.

Vi tar genvägar.
Vi tar alltså hela tiden beslut som inte är perfekta. Vi söker en tillfredsställande lösning snarare än en optimal. Vi tar genvägar och hamnar i diverse fallgropar. Här följer fyra exempel:

1. Zero risk bias
   Zero risk bias handlar om att vi människor föredrar att försöka eliminera en tänkbar “ytlig” risk helt och hållet snarare än att göra något som skulle kunna minska den “verkliga” risken. Vi mår alltså bättre av att eliminera en risk helt istället för att bara mildra en större risk. Vi eliminerar alltså hellre problemet att vi potentiellt kan få slut på toalettpapper istället för att tex undvika folksamlingar vilket skulle minska risken (dock inte ta bort risken) att vi insjuknar i Coronaviruset.
2. Bunkring
   Bunkring får oss att känna oss säkra i osäkra tider. När vi som nu står inför något som ingen av oss har kontroll över så känns det skönt att kunna kontrollera små saker tex som att ha tillräckligt med toalettpapper för att klara oss om vi hamnar i karantän en längre tid. Man tror också att vi är biologiskt programmerade för bunkring. Titta bara på fåglar, hamstrar och ekorrar.
3. Tillgänglighetsheuristik
   Det vi lätt kan erinra oss, alltså det som är lätt tillgängligt för oss, det tror vi på. Många gånger förlitar vi oss helt på de omedelbara exempel som dyker upp i huvudet. Vi bedömer något som viktigt om vi minns det. Och vi har en tendens att reagera starkare på hot och faror än på positiva nyheter, vilket medierna har tagit fasta på. Att se människor runt om i världen bunkra toalettpapper påverkar oss alltså. När vi sen står i affären och ser hyllan med toalettpapper är sannolikheten stor att vi köper ett paket.

   Visste ni förresten att aktier med lätta namn omsätts mer än aktier med svåra namn? Det kan hänga ihop med tillgänglighetsheuristik. Vi tror oss känna igen ett enkelt namn - vilket gör att vi känner oss mer bekväma med att investera i den aktien (vi tycker mer om den) än en aktie med ett namn vi inte tror oss känna igen.

4. Flockmentalitet
   När våra förfäder gick emot flocken så betydde det ofta ond bråd död. Att tillhöra en flock var det absolut viktigaste för överlevnad. Idag har flocken växt och vi påverkas nu även av hur människor agerar globalt. När vi ser att folk slåss över toalettpapper i en annan världsdel kanske vi skrattar - men när vi sen står i affären så köper vi kanske några extra rullar?

   Flockmentalitet har också en stor påverkan på hur vi agerar på aktiemarknaden. De enorma svängningarna upp och ner just nu är ett tecken på att vi gör som alla andra. Skräcken att hamna utanför flocken är påtaglig. När vi ser alla sälja sina investeringar gör vi det också. Kanske utan att tänka efter. Utan att koppla in det rationella tänkandet.

Så lyft blicken ibland. Agera inte alltid automatiskt.
Fundera på varför du känner som du gör och varför du vill agera på ett visst sätt. När du väljer sylt i affären kan du tillåta dig att gå på känsla, men när det handlar om dina besparingar kan det nog vara bra att du försöker samla så mycket information som möjligt innan du låter känslorna styra.

Och när det kommer till toalettpapper - köp några rullar i taget. Det finns för alla! Handla med hänsyn och ta hand om varandra!