Skip to main content

Utveckling är inte bara bistånd

Blogginlägg   •   Maj 22, 2014 09:52 CEST

Målet för EU:s utvecklingssamarbete är att utrota den globala fattigdomen. EU är den största biståndsgivaren i världen – men utveckling handlar inte bara om bistånd.  Vill du göra något för att utrota fattigdomen? Be din parlamentariker att tänka samstämmigt!

EU är världens största biståndsgivare. Men i utvecklingsländer är Europa även känt för sina subventioner till europeiska lantbrukare och företag – som konkurrerar ut lokala lantbrukare och företag. För sina skatteparadis som tillåter europeiska företag att undvika skatter som de skulle ha betalt till de utvecklingsländer som de är verksamma i. För sina låga tullar för export till Europa. För sina företag som tar över landområden för att producera biobränsle eller utvinna råmaterial med förödande konsekvenser för lokala samhällen. För sin migrationspolitik som har negativ inverkan på migranters rättigheter.

Varför ger Europa med ena handen och tar med den andra?
Enligt EU-fördraget ska beslutsfattare i alla beslut som fattas inom EU som kan ha konsekvenser för utvecklingsländer fråga sig om besluten kommer att bidra till att förvärra eller förbättra levnadsvillkoren för de miljoner människor som lever i fattigdom. Denna princip erkänner det faktum att i en globaliserad värld är många problem (och lösningar) djupt sammanlänkade och kan inte hanteras enskilt. Klimatförändringar, skatteflykt och matsäkerhet är exempel på sådana problem, problem som behöver hanteras på en global nivå. Baserat på formuleringen i EU-fördraget förväntar man sig att beslutsfattare när de fattar beslut väljer tar det alternativ som är mest gynnsamt för både Europas och utvecklingsländernas medborgare. Är det att vara för optimistisk?

Kommer du att rösta på en EU-parlamentariker som vill ta bort Europas hinder för utvecklingsländerna i att mobilisera sina inhemska finansiella resurser?Den globala fattigdomen kan inte lösas enbart med hjälp av bistånd. Mer finansiering och resurser behövs för att ta itu med det mest nödvändiga. Pengar kan mobiliseras inom utvecklingsländerna genom förbättrad nationell beskattning och handelstullar. Pengar kan också komma från en finansiell transaktionsskatt och andra innovativa finansieringsmekanismer.

Så vad gör EU på skatteområdet?
Enbart under år 2010 förlorade utvecklingsländerna 859 miljarder dollar på grund av olovliga finansiella flöden. Det innebär alltså att världens fattigaste länder har förlorat runt 100 miljarder dollar årligen på grund av EU:s och andra transnationella företags skattesmitning, något som kunnat åstadkommas på grund av brister i nuvarande skattepolitik.

För att lösa problemet tog EU nyligen några lovande steg i rätt riktning, stöttade av alla EU-länders regeringschefer, mot att bekämpa skatteflykt och skattebedrägeri. I dag kräver EU att företag i skogs-, utvinnings- och banksektorn ska redovisa sina ekonomiska aktiviteter i varje land som de är verksamma i. Det underlättar för skattemyndigheter i både Europa och utvecklingsländer att upptäcka misstänkta transaktioner så att företagen betalar en rättmätig del av sina vinster i skatt. Utmaningen är nu att bredda denna skyldighet till att gälla alla stora företag i alla sektorer.  För att veta mer om Europaparlamentets omröstning om:

Direktivet om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emitenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, se:http://www.votewatch.eu/en/transparency-requirements-in-relation-to-information-about-issuers-whose-securities-are-admitted-to-.html

och om Direktivet om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag, se: http://www.votewatch.eu/en/financial-statements-and-related-reports-of-certain-types-of-undertakings-draft-legislative-resoluti.html

Penningtvätt är en annan form av skatteflykt. 
Europeiska banker kan ta emot smutsiga pengar från droger, terrorism och skatteflykt från anonyma företag och individer som flyttar pengar från utvecklingsländer för att undvika att betala skatt. Det stora problemet här är sekretessen kring de verkliga ägarna. I mars 2013 antog Europaparlamentet en progressiv position där det uppmanade till upprättandet av ett offentligt register i varje medlemsstat. Men EU-ländernas ministrar är inte överens om huruvida och hur sådan information ska samlas in och offentliggöras. Ett slutgiltigt beslut om denna nya EU-lag förväntas i slutet av året.

För att veta mer om Europaparlamentets omröstning om penningtvättsdirektivet:http://www.votewatch.eu/en/prevention-of-the-use-of-the-financial-system-for-the-purpose-of-money-laundering-and-terrorist-fina.html (särskilt parlamentets ändringsförslag till artikel 29).

Kommer du att rösta på en EU-parlamentariker som vill ta bort Europas hinder för att skapa en hållbar utveckling?
Utveckling är inte bara en fråga om pengar, det är också en fråga om relationer. Anser Europa att utvecklingsländer är en jämlik partner vid förhandlingsbordet? Vilken roll ser EU att utvecklingsländerna ska ha i den globala ekonomin? Är Europa rättvist mot utvecklingsländerna givet sitt historiska ansvar gentemot tidigare kolonier och sitt nuvarande ansvar för klimatförändringar och andra globala utmaningar som slår hårdast mot världens fattigaste? Svaret är inte svart eller vitt men det finns slående exempel på europeiska beslut som tydligt bidrar till att ytterligare marginalisera utvecklingsländer.  

Ett av dem är den senaste reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Trots ett väldigt positivt bidrag från parlamentets utskott för utveckling handlade reformen när det var dags för omröstning främst om att stärka konkurrenskraften hos EU:s stora jordbruksföretag –  istället för matsäkerhet i utvecklingsländer och miljöskydd samt småskaligt jordbruk i EU. EU:s komplexa subventionssystem (exportstöd och direktstöd) behölls vilket tillåter att billiga europeiska jordbruksprodukter dumpas på utvecklingsländernas marknader, på bekostnad av försörjningsmöjligheterna hos lokala lantbrukare. EU-parlamentet vägrade till och med att introducera en övervakningsmekanism som skulle göra att EU:s institutioner och medborgare kunde få veta hur deras jordbrukspolitik påverkar utvecklingsländerna.

För mer information om Europaparlamentets omröstning om att avskaffa exportstödet i den gemensamma jordbrukspolitiken, se: http://www.votewatch.eu/en/decision-on-the-opening-of-and-mandate-for-interinstitutional-negotiations-on-common-organisation-of-56.html

…och om att införa en övervakningsmekanism av den gemensamma jordbrukspolitikens externa påverkan: http://www.votewatch.eu/en/decision-on-the-opening-of-and-mandate-for-interinstitutional-negotiations-on-financing-management-a-32.html

EU:s klimatpolitik försämrar matsäkerhet
Ett annat område där EU:s beslut ytterligare kan marginalisera utvecklingsländer är inom klimatpolitiken, i synnerhet klimat- och energipaketet till år 2030. Klimatförändringar har och kommer i framtiden att ha förödande konsekvenser för utvecklingsländerna, särskilt när det gäller matsäkerhet för de fattigaste människorna, något som EU tveklöst bidrar till.

Medan kommissionens nuvarande förslag om utsläppsminskningar med 40 procent till 2030 inte är tillräckligt ambitiöst för att hantera klimatkrisen kan vi räkna med Europaparlamentets progressiva position från i februari i år. Ledamöter föreslog en ökning av målen och att införa bindande mål för utsläppsminskning av växthusgaser, utveckling av förnybar energi och energieffektivitet. För att se hur nuvarande parlamentariker röstade i viktiga klimatomröstningar och vilka parlamentskandidater som har signerat Climate Action Networks löften om klimatambitioner klicka här. Kampen är inte över och EU:s miljöministrar ska presentera sin position senare under året.

Så varför agerar EU inkonsekvent?
Många beslutsfattare har fortfarande en vision av ett Europa som är separerat från resten av världen. Men att vara samstämmig är en fråga om politisk vilja och att tänka framåt. Världen har förändrats och det behövs beslutsfattare som vågar ta en alternativ väg, och främja visionen av en mer balanserad och rättvis värld där alla har en roll att spela och inte nekas möjligheten att upptäcka sin fulla potential.

Fråga dina kandidater till Europaparlamentet:

  • Kommer du att våga vara samstämmig och stå upp  för en samstämmig politik för utveckling och åta dig till att INTE fatta beslut som kan ha negativ inverkan på utvecklingsmöjligheterna för fattiga och utsatta människor i utvecklingsländer?
  • Kommer du att kräva från Europaparlamentets ordförande att han eller hon tar en ledande roll i främjandet av en samstämmig politik och hålla Europeiska kommissionens ordförande och den höga representanten för utrikesfrågor till svars för genomförandet av EU:s samstämmighetspolitik?
  • Kommer du att stötta införandet av en mekanism som tillåter människor i utvecklingsländer att lämna in klagomål till EU när de kan visa att en EU-policy eller avtal har haft en negativ inverkan på deras liv?

Blogginlägget är en nedkortad översättning av ”Development is not just about aid – we want coherent EU policies” från CONCORD Europas kampanj The Europe We Want

Länkar: CONCORDs rapport “Spotlight on Policy Coherence for Development” 2013:
http://www.concordeurope.org/259-spotlight-on-eu-policy-coherence-for-development

Finansiering: http://www.concordeurope.org/11-other-resources

EU:s gemensamma jordbrukspolitik: http://www.concordeurope.org/15-food-security

Klimat:http://www.concordeurope.org/313-the-eu-s-2030-climate-and-energy-package
http://www.concordeurope.org/292-letter-to-president-barroso


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera