Skip to main content

COWI projekterar världens ledande forskningsanläggning för neutroner

Pressmeddelande   •   Nov 16, 2016 07:30 CET

Visualisering: ESS

ESS, European Spallation Source, utanför Lund, kommer att bli världens främsta forskningsanläggning för avancerad materialforskning med neutroner och ha den kraftfullaste linjära protonacceleratorn som någonsin byggts. COWI har fått i uppdrag att göra detaljprojekteringen av den avancerade målstationen.

ESS kommer att bli ett multidisciplinärt forskningscenter baserat på världens kraftfullaste neutronkälla.2–3 000 forskare från hela världen kommer varje år att använda ESS för sin forskning inom bland annat läkemedel, miljöteknik och energi.

COWIs Jacob Egede Andersen, sätter samman uppdragets expertgrupp och kommer att leda projektet.

- Det är ett oerhört intressant projekt och vi är glada att få förmånen att leda projekteringen av en anläggning av dessa dimensioner. En byggnad med potential att bli världens ledande forskningsanläggning som kan göra skillnad för världen, säger Jacob Egede Andersen.

-COWI har den erfarenhet och kompetens som krävs för att göra projekteringen av en så här komplex byggnad, och vi ser fram emot att ta oss an detta spännande uppdrag, säger Jan Lövgren, avdelningschef på COWI.

Anläggningen är en mycket komplex konstruktion som måste uppfylla säkerhetskraven på en byggnad med joniserande strålning. Det innebär bland annat att designen måste godkännas av Strålsäkerhets-myndigheten (SSM) och det finns en absolut fast tidplan för när konstruktionerna ska vara klara. COWI kommer i projektet att dra nytta av erfarenheten från projekteringen av världens största broar och tunnelbanetunnlar i betong i områden med hög jordskalvsrisk.

Det är tack vare den väl dokumenterade erfarenheten av stora projekt och betongstrukturer och den stora erfarenhet av att arbeta i seismiska zoner, som ESS valt COWI till projektet. Uppdraget bygger på det ramavtal som COWI tecknade med ESS 2014.

COWI i ESS-projektet

  • Anläggningen ska vara färdigbyggd och inleda provdrift i december 2019.
  • De detaljerade ritningarna för målstation ska vara klara i juni 2017.
  • Upp till 40 COWI-konsulter från kontoren i bland annat Malmö, London och San Fransisco, kommer att arbeta med detaljprojekteringen.
  • Anläggningen måste uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens krav för seismiska belastningar med ett tidsperspektiv på 1 miljon år beroende på att joniserande strålning kommer att genereras när forskningsanläggningen är i drift.
  • Den målbyggnad COWI designar kommer att bli 140 m gånger 100 m, ungefär lika stor som en rejäl fotbollsstadion.
  • ESS är ett ERIC-konsortium –European Research Infrastructure Consortium – 15 medlems- och observatörsländer
  • Sverige och Danmark som är värdländer står för: 47,5 % av konstruktionskostnaden
    15 % av driftskostnaden
  • 2–3 000 gästforskare per år när ESS öppnat för dygnetrunt-drift
  • ESS konstruktionsbudget är på 1,84 miljarder EUR
  • Driftskostnader 140 miljoner EUR per år
  • COWI projekteringsarvode 48 miljoner SEK

ESS-acceleratorn – för novisen

  1. Snabbt varierande elektromagnetiska fält som värmer vätgas i jonkällan så att elektroner avdunstar från vätemolekylerna. Principen påminner om att koka vatten i en mikrovågsugn, men frekvensen är avsevärt högre och effekten är starkare. Väte är naturens enklaste element och består endast av protoner och elektroner. När elektronerna har avdunstat kommer därför en plasma med protoner att återstå.
  2. Protonerna leds från jonytan till acceleratorns strållinje, vilken består av strålrör och accelererande strukturer, som båda befinner sig i vakuum. De accelererande strukturerna, som finns utmed hela den linjära acceleratorn och utgör merparten av den, sparkar protonerna framåt med hjälp av elektromagnetiska fält. Man kan se processen som en surfare på en havsvåg, förutom det faktum att de elektromagnetiska vågorna accelererar med strålpartiklarna, till skillnad från havsvågorna som färdas med konstant hastighet.
  3. Det finns magneter runt strålrören mellan de accelererande strukturerna för att fokusera och styra strålen i rätt riktning. I acceleratorn närmast jonkällan, där partiklarna färdas med låg hastighet, måste man samtidigt både accelerera och styra protonstrålen.
  4. Efter cirka 50 meter har protonerna fått tillräcklig hastighet så de kan accelereras med supraledande håligheter. Dessa håligheter kyls med flytande helium till -271 °C.
  5. Protonerna når 96 % av ljusets hastighet innan de träffar målet.

För mer information, vänligen kontakta:
Jan Lövgren, avdelningschef Byggnad & Fastighet
Tel: 0709 24 06 49
JALV@cowi.com

COWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället i stort tack vare vår helhetssyn – vi kallar det 360-graderslösningar. Vi har kompetens i världsklass när det gäller teknik, ekonomi och miljövetenskap och kan hantera utmaningar från många olika angreppspunkter och skapa fungerande helhetslösningar för våra kunder. www.cowi.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy