Unga, meriterade diabetesforskare uppmuntras genom stipendier

På Världsdiabetesdagen den 14 november delar Diabetesfonden ut tre stipendier på totalt 300 000 kronor till Gustaf Christoffersson, Ann Hammarstedt och Peter Spégel. Forskarna har valts ut av en vetenskaplig kommitté och får ta emot stipendierna i samband med Diabetesförbundets 70-årsfirande i Stockholms Stadshus.

Gustaf Christoffersson vid Institutionen för medicinsk cellbiologi på Uppsala universitet uppmärksammas för sina eleganta och tekniskt komplicerade studier av blodflödet till insulin-producerande celler och hur detta kan ha betydelse för att förstå uppkomsten och förbättra behandlingen av typ 1-diabetes.

- Jag har i min forskning undersökt celler i vårt immunförsvar som har andra uppgifter än att ta hand om inkräktande bakterier och virus, berättar Gustaf Christoffersson. Dessa immunceller har bland annat visat sig vara mycket viktiga för att transplantationer av insulinproducerande celler ska bli lyckade. Mitt arbete fortsätter nu med att vidare se hur man kan påverka dessa celler i exempelvis blodkärlsrelaterade följdsjukdomar till diabetes och även under sjukdomens uppkomst, säger Gustaf. 

Ann Hammarstedt forskar vid Lundberglaboratoriet för diabetesforskning på Sahlgrenska universitetssjukhuset och tilldelas ett stipendium för sina grundläggande undersökningar av hur insulinresistens särskilt i muskler och fett uppstår via så kallade intracellulära signaler, vilket ökar vår förståelse för hur typ 2-diabetes utvecklas.

- Vi har identifierat ett nytt protein i stamceller som reglerar cellernas utveckling till fettceller och som visats vara högt uttryckt i fettväven hos individer med insulinresistens och risk för typ 2-diabetes, berättar Ann Hammarstedt. Individer med högt uttryck av detta protein (Wisp 2) har också ökad bukfetma vilket är en annan väl etablerad risk för typ 2-diabetes. Vår förhoppning är att ökad kunskap om detta protein skall öka förståelsen för de patogena processer som leder till typ 2-diabetes och därmed leda till nya preventions- och/eller behandlingsstrategier, säger Ann. 

Peter Spégel forskar på Institutionen för klinisk vetenskap i Malmö, Lunds Universitet, och tilldelas ett stipendium för att han med hjälp av avancerade metoder kan bestämma olika produkter från kroppens ämnesomsättning, vilket kan ligga till grund för förbättrade möjligheter att förutsäga risken för utveckling av diabetes och dess komplikationer.

- Idag är blodsockret den helt dominerande parametern för diagnos och uppföljning av diabetes, berättar Peter Spégel. Emellertid är ämnesomsättningen väldigt komplex och berör tusentals ämnen. Genom att enbart mäta blodsockret kan vi därför inte fullt ut förstå diabetes och vi missar eventuellt faktorer som kan utgöra mer precisa verktyg för att förutsäga, diagnostisera och följa upp. I min forskning använder jag förutsättningslösa studier av tusentals föreningar i ämnesomsättningen för att skapa en mer komplett bild av diabetes. Bland dessa hoppas jag finna nya markörer som kan möjliggöra en tidigare diagnos och mer exakt behandling av sjukdomen, säger Peter.