Tankarna som snurrar nu, Corona

Hur illa ligger jag? Hur illa till ligger min pappa? Min mamma?? 60 år och rökare? Vad händer ifall jag blir sjuk? Ska jag sluta leva p g a detta? Jag vet inte. Jag är rädd. Ena stunden tänker jag, ja men så länge HbA1c är under 80, är det långt, för det är dom som är i riskgrupp. Det har jag inte haft på flera år. Det är de jag säger till vänner och kollegor, men inombords stiger paniken. Jag kollar statistik varje dag, jag lever i förnekelse.

Någonstans tror jag att jag kommer få åka på den där festivalen som varje år kickstartar sommaren. Jag tror fortfarande att jag kommer gå på afterski och hälsa på mina vänner i backen i Åre. Jag såg så mycket fram emot att gå på en, för mig, ny festival på Öland i sommar. Jag hade faktiskt börjat övervinna rädslan att åka på en längre resa som diabetiker. Kom på mig själv med att stå och dagdrömma om det. Till slut bestämde jag mig, i höst åker jag.

Men då kom Corona. Jag får nog inte åka några slalom i vinter, jag får nog inte skåla i tält på festival och jag kanske ännu en gång skjuter upp en av mina drömmar. Det är tyvärr detta som bekymrar mig mest. Att jag inte får fortsätta leva, detta förstör. Corona förstör mina sommarplaner, de som gav mig glädje.

Än en gång, jag lever i förnekelse, tänker mest på att jag är irriterad. Kan dock bero på att jag inte sitter i någon karaktär, jag fortsätter gå till jobbet. Mitt liv fortsätter som vanligt, det känns nästan som att Corona är en ljudbok som jag lyssnat på i månader nu.

När ska detta ta slut? Hur många ska måsta lida fram tills dess?

Mina tankar går ut till de sjuka och sjukvården, kämpa. Snart kanske denna ljudbok blir verklighet i min vardag också.

Evelyn

Evelyn Vahlberg lever med typ 1-diabetes, är 25 år bor i Burträsk. Bloggar för Diabetes Wellness Sverige.