Ny forskningsstudie: Stora skillnader i åklagares kunskapsnivå när det gäller internetrelaterade sexualbrott mot barn skapar rättsosäkerhet

Vilken åklagare som driver ett ärende spelar en avgörande roll för hur internetrelaterade sexualbrott mot barn utreds. Det visar en ny forskningsstudie framtagen på uppdrag av ECPAT Sverige. Utöver grundläggande kunskap hos den enskilde åklagaren så visar både studien och aktuella rättsfall att åklagares personliga kvaliteter som mod och engagemang kan få en helt avgörande roll för fallets utgång.

Internetrelaterade sexualbrott mot barn är komplexa brott som ställer höga krav på den enskilde åklagarens kompetens. En ny forskningsstudie som ECPAT Sverige har tagit fram visar att den grundläggande utbildningen för åklagare är begränsad vad gäller dessa brott och att kunskapen inom Åklagarmyndigheten skiljer sig åt.

– I praktiken innebär det som studien visar att grova övergrepp inte alltid kan utredas, att utsatta barn därmed inte identifieras och att förövare kan fortsätta begå brott. Det är helt oacceptabelt. Varje barn har lika rätt till skydd mot våld och sexuella övergrepp, oavsett var de bor, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare för ECPAT Sverige.

Utöver det faktum att kunskaperna om internetrelaterade sexualbrott mot barn inte är jämt spridda inom Åklagarmyndigheten så visar studien att en enskild åklagares personliga kvaliteter - såsom mod och engagemang - kan få en avgörande roll för framgången i ett fall.

Ett rättsfall som lyfts i både studien och i den aktuella Värvet-dokumentären Djävulen där ECPAT medverkar, är det så kallade ”Operation Relapse”. Det var den första domen i Sverige där en förövare kunde dömas för våldtäkt mot barn via webbkamera, mycket tack vare två enskilda åklagares arbete.

– Den enskilda åklagarens arbete ska inte underskattas. Samtidigt så är det i slutänden en fråga om prioriteringar. ECPAT har mött många engagerade och kunniga åklagare som inte har getts rätt förutsättningar för att driva framgångsrika utredningar. Det behövs både mer kunskap och mer resurser för att polis och åklagare ska kunna göra ett bra jobb. Och det måste få ta tid att identifiera barn, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Studien visar tydligt på behovet av resurser. Åklagarmyndigheten behöver resurser för att kunna svara upp till de utmaningar som brottets komplexitet kräver. Det handlar bland annat om att barnrättssäkra grundutbildningen och om fortlöpande specialistutbildning. Dessutom måste myndigheten som sådan uppmuntra kritiskt tänkande och progressivitet.

- Jämfört med många andra länder, till exempel USA, så ligger Sverige efter när det gäller att skydda barn mot alla typer av sexuell exploatering. Vill vi bli bäst i klassen så måste vi både höja kunskapsnivån och tillsätta resurser. Det gäller allt från det förebyggande arbetet och identifierings- och utredningsarbetet till upprättelse för de barn och unga som drabbats, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Mer om forskningsstudien och ECPATs analys:
ECPAT Sverige uppdrog våren 2018 åt docent Mikael Baaz, docent i juridik vid Göteborgs universitet, att utreda kunskapsnivån hos Åklagarmyndigheten, åklagarkammarna och de enskilda åklagarna vad gäller internetrelaterade sexualbrott mot barn. Av särskilt intresse har varit att undersöka hur utbildningsnivån hos åklagare påverkar förundersökningarna och i förekommande fall åtal i dessa ärenden.

+++++

Värvets dokumentär Djävulen finns där poddar finns. Här kan du läsa en intervju med Kristoffer Triumf på Värvet. 

Se intervju med vår generalsekreterare Anna Karin Hildingson Boqvist i TV4 Nyhetsmorgon tillsammans med kammaråklagare Emelie Källfelt här.