Positivt med enklare regler för EU-stöd

Nyheter   •   Sep 18, 2018 13:51 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Näringsdepartementets remiss om EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för förvaltning och revision av ett antal av EU:s fonder. ESV ser positivt på att förslagen stärker enhetligheten och proportionaliteten i styrningen av EU-medel, men invänder mot att förslagen försvårar genomförandet av revision i andra medlemsstater.

ESV stödjer förslaget att inkludera fler fonder i de allmänna bestämmelserna och de finansiella reglerna. Att minska antalet bestämmelser bidrar till enhetlighet, förenklar för stödmottagare och minskar de administrativa kostnaderna för EU-kommissionen.

– Vi ser även positivt på att minska kraven på revision av välfungerande program. ESV bedömer att revisionsmyndigheterna mer självständigt kan bestämma omfattningen på revisionen av intern styrning och kontroll, vilket skulle förenkla och effektivisera arbetet, säger Ulrika Bergelv, chef för avdelningen EU-revision på ESV.

Enligt ESV:s tolkning begränsar därmed EU-kommissionen sina krav på välfungerande program till att enbart omfatta revisionsarbetet av projekt och räkenskaper.

ESV stödjer förslaget om att kommissionen ska göra ett gemensamt stickprov för alla territoriella samarbetsprogram i Europa. Däremot motsätter sig ESV att revisionsmyndigheten ska utföra revision av projekt i andra medlemsstater. ESV anser att förslaget riskerar att försämra revisionsarbetets effektivitet och kvalitet.

EU-kommissionens förslag gäller för regionalfonden, socialfonden, fiskerifonden och för fonderna för migration, visering och säkerhet. Förslaget innebär en anpassning till ett nytt regelverk för några svenska myndigheter som hanterar EU-medel.

ESV har svarat på Näringsdepartementets remiss om EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för förvaltning och revision av ett antal av EU:s fonder. ESV ser positivt på att förslagen stärker enhetligheten och proportionaliteten i styrningen av EU-medel, men invänder mot att förslagen försvårar genomförandet av revision i andra medlemsstater.

Läs vidare »

Regleringen av statliga servicekontor bör utredas på nytt

Nyheter   •   Sep 04, 2018 16:44 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43). ESV stödjer inriktningen i utredningens förslag. ESV anser dock att regleringen av verksamheten avviker från regeringens gängse ordning för myndighetsstyrning, och att regleringen därför bör utredas på nytt.

ESV välkomnar att regeringen ger en myndighet i uppgift att långsiktigt ansvara för en lokal statlig service som möter de enskildas behov. Utredningens förslag för hur verksamheten ska regleras och styras avviker dock från regeringens gängse ordning för myndighetsstyrning. ESV anser att regleringen riskerar att otydliggöra ansvaret för verksamheten och den interna styrningen och kontrollen, eftersom att ingen av de berörda myndigheterna får ansvar för helheten.

ESV föreslår att regeringen överväger att utreda förutsättningarna att på något års sikt reglera verksamheten i Statens servicecenters instruktion. I de frågor där så krävs bör verksamheten även regleras i lag eller annan författning. En sådan reglering bör även ge de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att utforma den interna styrningen och kontrollen på ett betryggande sätt.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43). ESV stödjer inriktningen i utredningens förslag. ESV anser dock att regleringen av verksamheten avviker från regeringens gängse ordning för myndighetsstyrning, och att regleringen därför bör utredas på nytt.

Läs vidare »

Myndigheternas lokaler minskar i centrala Stockholm

Nyheter   •   Sep 03, 2018 12:30 CEST

Myndigheterna i Stockholm, Solna och Sundbyberg har ökat både sin lokalarea och hyreskostnad mellan 2016 och 2017. Ökningen har främst skett i Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg, medan myndigheternas lokaler fortsätter att minska i Stockholm innanför tullarna. Det visar Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) senaste analys av utvecklingen av myndigheternas lokalförsörjning i Stockholm, Solna och Sundbyberg.

Ökningen av myndigheternas lokalarea i Stockholm, Solna och Sundbyberg beror i första hand på utökade lokaler för Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan. ESV bedömer att trenden med en ökad lokalarea för hela området fortsätter till 2019, i första hand i Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg. Samtidigt bedömer ESV att lokalarean kommer att fortsätta minska i Stockholm innanför tullarna.

Kvadratmeterhyran ökar i hela området

I Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg har hyrorna ökat med i genomsnitt 90 kronor per kvadratmeter eller sammantaget 180 miljoner kronor. Även hyresökningen förklaras i första hand av Karolinska institutets och Kungliga Tekniska högskolans utökade lokaler, samt av att Polismyndigheten tecknat några nya hyresavtal. I Stockholm innanför tullarna har hyrorna ökat med 53 miljoner kronor och i genomsnitt med 61 kronor per kvadratmeter.

Flest myndigheter lokaliserade i norr

ESV:s analys visar att det finns en markant geografisk skillnad mellan var befolkningen bor och var myndigheterna är lokaliserade. Befolkningen är relativt jämt fördelad mellan den norra och den södra delen medan myndigheterna till stor del är lokaliserade i den norra delen. Skillnaden är tydlig oavsett om man studerar Stockholms kommun, inkluderar Solna och Sundbyberg eller hela Stockholms län.

Myndigheterna i Stockholm, Solna och Sundbyberg har ökat både sin lokalarea och hyreskostnad mellan 2016 och 2017. Ökningen har främst skett i Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg, medan myndigheternas lokaler fortsätter att minska i Stockholm innanför tullarna. Det visar ESV:s senaste analys av utvecklingen av myndigheternas lokalförsörjning i Stockholm, Solna och Sundbyberg.

Läs vidare »

Högre kapitalskatter än väntat stärker det offentliga sparandet

Pressmeddelanden   •   Aug 31, 2018 10:00 CEST

Skatteintäkterna har reviderats upp i Ekonomistyrningsverkets nya prognos, till följd av starkare utfall än väntat för 2017. De offentliga utgifterna har bara ändrats marginellt. Överskottet i det finansiella sparandet har reviderats upp både 2018 och 2019.

BNP-tillväxten är fortfarande hög men från och med andra halvåret i år bromsar tillväxttakten in och konjunkturen mattas av. Konjunkturbilden är i stort sett densamma som i ESV:s prognos i juni.

De totala skatteintäkterna ökar betydligt långsammare i år och nästa år än förra året. Intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster, bland annat utdelningsinkomster, har dock höjts jämfört med prognosen i juni. Det beror på starkare utfall än väntat för 2017, vilket har höjt nivån även för innevarande och kommande år.

De statliga utgifterna ökar mycket i år, främst till följd av satsningar i de senaste budgetarna. Kraftigt sjunkande utgifter för migration håller dock tillbaka utgiftsökningen. Marginalerna till utgiftstaket är goda. De takbegränsade utgifterna har sänkts marginellt jämfört med prognosen i juni.

Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas från 1,3 procent av BNP förra året till 0,9 procent av BNP i år. Nästa år minskar sparandet ytterligare något. Jämfört med prognosen i juni har sparandet höjts med 0,4 procentenheter både 2018 och 2019.

Från och med 2019 sänks överskottsmålet till en tredjedels procent av BNP. Det strukturella sparandet är den indikator som ska användas för att följa upp det nya överskottsmålet. Enligt ESV:s prognos är det strukturella sparandet 0,5 procent av BNP 2019, vilket är något högre än målnivån.

Klockan 10.15 webbsänder ESV en presentation av den nya prognosen.

Prognosen i siffror

2017 2018 2019
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,5 2,7 1,6
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
60 42 35
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
1,3 0,9 0,7
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,6 0,4 0,5
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 45 57 93
Budgetsaldo – miljarder kronor 62 70 27

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Skatteintäkterna har reviderats upp i Ekonomistyrningsverkets nya prognos, till följd av starkare utfall än väntat för 2017. De offentliga utgifterna har bara ändrats marginellt. Överskottet i det finansiella sparandet har reviderats upp både 2018 och 2019.

Läs vidare »

Överskott på 16 miljarder kronor i statens budget i juli

Pressmeddelanden   •   Aug 30, 2018 09:00 CEST

Saldot i statens budget för juli blev ett överskott på 16 miljarder kronor. Det kan jämföras med ett underskott på 10 miljarder kronor för juli 2017. För januari–juli visar budgetsaldot ett överskott på 108 miljarder kronor. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

ESV webbsänder presentation av sin prognos över statens budget och de offentliga finanserna

Nyheter   •   Aug 27, 2018 11:57 CEST

Den 31 augusti klockan 10.00 publicerar Ekonomistyrningsverket (ESV) sin senaste prognos över statens budget och de offentliga finanserna.

Klockan 10.15 webbsänder vi en presentation som summerar prognosen. Länk till webbsändningen publiceras i pressmeddelandet på vår webbplats.

Den 31 augusti klockan 10.00 publicerar Ekonomistyrningsverket (ESV) sin senaste prognos över statens budget och de offentliga finanserna. Klockan 10.15 webbsänder vi en presentation som summerar prognosen. Länk till webbsändningen publiceras i pressmeddelandet på vår webbplats.

Läs vidare »

Underskott på 17 miljarder i statens budget i juni

Pressmeddelanden   •   Jul 26, 2018 09:00 CEST

Saldot i statens budget för juni blev ett underskott på 17 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 13 miljarder kronor för juni 2017. Saldot för det första halvåret blev dock ett överskott på 92 miljarder kronor. Det är 22 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

De totala inkomsterna i statens budget blev 61 miljarder kronor i juni. Det är 6 miljarder kronor högre än i juni 2017. Bland annat blev inkomsterna från skatt på varor och tjänster 2 miljarder kronor högre.

För det första halvåret uppgår de totala inkomsterna till 569 miljarder kronor. Det är 49 miljarder kronor (9 procent) högre än samma period föregående år. Det högre utfallet består bland annat av betalningsdifferenser på 16 miljarder kronor, det vill säga skillnaden mellan betalningar på skattekonto och debiterade skatter och avgifter. Vidare redovisas högre inkomster från bland annat socialavgifter och löneskatter, skatt på inkomster samt skatt på varor och tjänster.

De totala utgifterna i statens budget uppgick till 78 miljarder kronor i juni. Det är 10 miljarder kronor högre än i juni 2017. De totala utgifterna för det första halvåret uppgår till 476 miljarder kronor. Det är 27 miljarder kronor (6 procent) högre än motsvarande period 2017. De högre utgifterna avser bland annat avgiften till EU och utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna för migration har dock minskat jämfört med första halvåret 2017.

Nästa månadsutfall för statens budget publiceras klockan 09.00 den 30 augusti 2018.

Alla siffror är avrundade till hela miljarder kronor. I ESV:s sammanställning på webbplatsen finns exakta siffror.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Saldot i statens budget för juni blev ett underskott på 17 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 13 miljarder kronor för juni 2017. Saldot för det första halvåret blev dock ett överskott på 92 miljarder kronor. Det är 22 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Läs vidare »

Över 200 000 företag behöver förbereda sig för ny lag

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2018 09:56 CEST

Den 1 april 2019 blir det lag på att alla inköp i offentlig sektor ska faktureras med e-faktura. Lagen påverkar över 200 000 företag som måste börja skicka e-fakturor till sina offentliga kunder. Ekonomistyrningsverket (ESV) rekommenderar att alla offentliga organisationer och leverantörer börjar förbereda sig för att klara de nya lagkraven.

Kravet på att skicka e-faktura gäller alla upphandlingar som påbörjas efter den 1 april 2019, enligt lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling. Lagen påverkar dock inte befintliga avtal. E-fakturorna måste även följa en ny europeisk standard som etableras i Sverige under 2018. Pdf-fakturor eller inskannade pappersfakturor lever inte upp till lagkraven.

– En europeisk standard underlättar e-faktureringen för både offentliga köpare och deras leverantörer eftersom de kan hantera e-fakturorna på liknande sätt, även om de har olika kommersiella lösningar. Det minskar behovet av tekniska anpassningar och företag som redan skickar e-faktura kan fortsätta använda sina befintliga lösningar, säger Anderz Petersson, projektledare på ESV.

Kan innebära vite
Ett företag som efter flera påminnelser ändå inte fakturerar enligt de nya lagkraven kan få föreläggande om att betala vitesbelopp.

– Syftet med lagen är inte att driva in böter, utan förhoppningen är att det ska gå att lösa med dialog och stöd. Företag som redan har ett systemstöd för e-fakturering bör fråga sin leverantör av ekonomisystem eller faktureringstjänst om de kan hantera e-fakturor enligt den nya europeiska standarden, säger Anderz Petersson.

Fakturaportaler kan underlätta för företagen
Leverantörer kan klara kraven genom att använda en så kallad fakturaportal. Alla offentliga organisationer ska erbjuda en sådan portal till företag som inte har något systemstöd för e-faktura och bara skickar ett fåtal fakturor till offentliga kunder.

– Offentliga organisationer behöver informera sina leverantörer om de nya lagkraven och hur företag kan använda deras fakturaportal. Leverantörer som skickar många fakturor till offentlig sektor och inte har något systemstöd för e-fakturering behöver dock fundera på vilket stöd de behöver för att säkerställa att de kan e-fakturera under nästa år, säger Anderz Petersson.

Stöd till företag och offentlig sektor
ESV har arbetat med e-handelsfrågor i över 10 år. För att underlätta övergången till obligatorisk e-faktura stödjer ESV såväl leverantörer som offentlig sektor att förbereda sig för den nya lagen. Den 1 september flyttar frågorna från ESV till den nya Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Den 1 april 2019 blir det lag på att alla inköp i offentlig sektor ska faktureras med e-faktura. Lagen påverkar över 200 000 företag som måste börja skicka e-fakturor till sina offentliga kunder. Ekonomistyrningsverket (ESV) rekommenderar att alla offentliga organisationer och leverantörer börjar förbereda sig för att klara de nya lagkraven.

Läs vidare »

Överskott på 51 miljarder i statens budget i maj

Pressmeddelanden   •   Jun 21, 2018 09:00 CEST

Saldot i statens budget för maj blev ett överskott på 51 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor högre än i maj 2017. För januari–maj blev överskottet 110 miljarder kronor. Det är 26 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Högre utgifter och lägre kapitalvinster minskar det offentliga sparandet

Pressmeddelanden   •   Jun 14, 2018 10:00 CEST

Statens utgifter ökar mycket i år till följd av satsningarna i de senaste budgetarna. Skatteintäkterna ökar samtidigt betydligt långsammare, främst på grund av att hushållens kapitalvinster minskar. Överskottet i det finansiella sparandet blir därmed lägre än förra året enligt Ekonomistyrningsverkets nya prognos.

Högkonjunkturen i svensk ekonomi når sin topp 2018 och BNP-tillväxten är fortfarande hög. Nästa år bromsar tillväxten in, främst till följd av att investeringarna stiger långsammare.

Satsningarna i de senaste budgetarna bidrar till att de offentliga utgifterna ökar snabbt i år. Detta trots att utgifterna för migration och integration faller kraftigt. Utgiftstaken klaras med god marginal.

Skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året eftersom flera skattebaser utvecklas svagare och hushållens kapitalvinster minskar. Skattesänkningar bidrar också till att dämpa skatteintäkterna. Sammantaget leder det till att skattekvoten sjunker både i år och nästa år.

Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas från 1,3 procent av BNP förra året till 0,5 procent av BNP i år. Nästa år minskar överskottet ytterligare något. Skuldkvoten fortsätter dock att sjunka.

Från och med 2019 sänks överskottsmålet till en tredjedels procent av BNP. Det strukturella sparandet är den indikator som ska användas för att följa upp det nya överskottsmålet. Enligt ESV:s prognos är det strukturella sparandet lägre än målnivån 2019.


Prognosen i siffror

  2017 2018 2019
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,5 2,7 1,5
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
60 22 17
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
1,3 0,5 0,3
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,7 0,1 0,1
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 45 56 91
Budgetsaldo – miljarder kronor 62 53 -1

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Statens utgifter ökar mycket i år till följd av satsningarna i de senaste budgetarna. Skatteintäkterna ökar samtidigt betydligt långsammare, främst på grund av att hushållens kapitalvinster minskar. Överskottet i det finansiella sparandet blir därmed lägre än förra året enligt Ekonomistyrningsverkets nya prognos.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 13 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • mawhrcqrusva.frporqxsgavrepkn@kweshyv.bnserg
  • 08-690 43 19
  • 072-203 42 70

Om Ekonomistyrningsverket

Vi gör Sverige rikare

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna. ESV finns i Stockholm och har cirka 150 medarbetare.

Adress

  • Ekonomistyrningsverket
  • Drottninggatan 89
  • 104 30 Stockholm
  • Vår hemsida