Media no image
Fcib1yzejv3u8whcwxtw

Högre utgifter och lägre kapitalvinster minskar det offentliga sparandet

Pressmeddelanden   •   Jun 14, 2018 10:00 CEST

Statens utgifter ökar mycket i år till följd av satsningarna i de senaste budgetarna. Skatteintäkterna ökar samtidigt betydligt långsammare, främst på grund av att hushållens kapitalvinster minskar. Överskottet i det finansiella sparandet blir därmed lägre än förra året enligt Ekonomistyrningsverkets nya prognos.

Högkonjunkturen i svensk ekonomi når sin topp 2018 och BNP-tillväxten är fortfarande hög. Nästa år bromsar tillväxten in, främst till följd av att investeringarna stiger långsammare.

Satsningarna i de senaste budgetarna bidrar till att de offentliga utgifterna ökar snabbt i år. Detta trots att utgifterna för migration och integration faller kraftigt. Utgiftstaken klaras med god marginal.

Skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året eftersom flera skattebaser utvecklas svagare och hushållens kapitalvinster minskar. Skattesänkningar bidrar också till att dämpa skatteintäkterna. Sammantaget leder det till att skattekvoten sjunker både i år och nästa år.

Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas från 1,3 procent av BNP förra året till 0,5 procent av BNP i år. Nästa år minskar överskottet ytterligare något. Skuldkvoten fortsätter dock att sjunka.

Från och med 2019 sänks överskottsmålet till en tredjedels procent av BNP. Det strukturella sparandet är den indikator som ska användas för att följa upp det nya överskottsmålet. Enligt ESV:s prognos är det strukturella sparandet lägre än målnivån 2019.


Prognosen i siffror

  2017 2018 2019
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,5 2,7 1,5
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
60 22 17
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
1,3 0,5 0,3
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,7 0,1 0,1
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 45 56 91
Budgetsaldo – miljarder kronor 62 53 -1

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Statens utgifter ökar mycket i år till följd av satsningarna i de senaste budgetarna. Skatteintäkterna ökar samtidigt betydligt långsammare, främst på grund av att hushållens kapitalvinster minskar. Överskottet i det finansiella sparandet blir därmed lägre än förra året enligt Ekonomistyrningsverkets nya prognos.

Läs vidare »
Media no image

Fler åtgärder behövs för att minska problemen med bidragsbrott

Nyheter   •   Jun 04, 2018 08:43 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. ESV stöder utredningens förslag men anser att det inte räcker med nya bestämmelser.

ESV bedömer att utredningens förslag ger lagstiftaren möjlighet att minska problemen med felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande av trygghetssystemen. Samtidigt pekar ESV på att utredningens kartläggning och analys visar att det inte räcker med att enbart fatta beslut om nya bestämmelser.

ESV anser att den rättsliga regleringen behöver kompletteras med andra styråtgärder för att få den effekt som lagstiftaren avser. Utöver statsmakternas styrning behöver även berörda myndighetsledningar vidta åtgärder i sin interna styrning av verksamheten, med hjälp av till exempel digitalisering eller informations- och utbildningsinsatser.

ESV delar även utredningens ståndpunkt att frågan om en gemensam statlig utbetalningsfunktion bör utredas.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. ESV stöder utredningens förslag men anser att det inte räcker med nya bestämmelser.

Läs vidare »
Media no image
Codfasts1yrh1fkv6oxc

Överskott på 3 miljarder i statens budget i april

Pressmeddelanden   •   Maj 31, 2018 09:00 CEST

Saldot i statens budget för april blev ett överskott på 3 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än i april 2017. För januari–april blev överskottet 59 miljarder kronor. Det är 12 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

De totala inkomsterna i statens budget blev 82 miljarder kronor i april. Det är 8 miljarder kronor högre än i april 2017. Bland annat blev inkomsterna från skatt på varor och tjänster 3 miljarder kronor högre. För årets första fyra månader uppgår de totala inkomsterna till 389 miljarder kronor. Det är 32 miljarder kronor (9 procent) högre än samma period föregående år. Det högre utfallet består bland annat av betalningsdifferenser på 16 miljarder kronor, det vill säga skillnaden mellan betalningar på skattekonto och debiterade skatter och avgifter. Vidare redovisas högre inkomster från socialavgifter och löneskatter (5 miljarder kronor) samt skatt på varor och tjänster (4 miljarder kronor).

De totala utgifterna i statens budget uppgick i april till 80 miljarder kronor. Det är 9 miljarder kronor högre än i april 2017. Bland annat blev utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 miljarder kronor högre.

Utfall jan-april 2018 för Internationellt bistånd, Migration samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

De totala utgifterna för januari–april uppgår till 330 miljarder kronor. Det är 20 miljarder kronor (6 procent) högre än motsvarande period 2017. De högre utgifterna beror främst på att avgiften till EU är 9 miljarder kronor högre i år. Vidare ökade utgifterna för Internationellt bistånd samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg med 4 miljarder kronor respektive 5 miljarder kronor. Utgifterna för Migration minskade däremot med 7 miljarder kronor.

Nästa månadsutfall för statens budget publiceras klockan 09.00 den 21 juni 2018.

Alla siffror är avrundade till hela miljarder kronor. I ESV:s sammanställning på webbplatsen finns exakta siffror.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Saldot i statens budget för april blev ett överskott på 3 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än i april 2017. För januari–april blev överskottet 59 miljarder kronor. Det är 12 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Läs vidare »
Yxvhkfq6gphuw48ifnr4
Zzcwacydyj4o46vegmm3

Överskott på 56 miljarder i statens budget

Pressmeddelanden   •   Apr 27, 2018 09:00 CEST

Saldot i statens budget för det första kvartalet 2018 blev ett överskott på 56 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor högre än det första kvartalet 2017. För mars blev överskottet 6 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Media no image
Sbill1bkgiu6iaxxlh1o Vzpxyrzafnvu2zaunhyl

Riksdagen bör besluta om målen för den offentliga förvaltningens digitalisering

Nyheter   •   Apr 24, 2018 08:41 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Reboot – omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114). ESV stödjer i stort utredningens förslag men har lämnat ett antal avvikande synpunkter. Bland annat anser inte ESV att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till det övergripande målet på det sätt som utredaren föreslår, samt att resonemangen om avgiftsfinansiering behöver nyanseras.

ESV instämmer i utredningens bedömning att regeringen tydligt har förändrat inriktningen av politiken för den digitala förvaltningen. ESV understryker dock att ytterligare satsningar sannolikt kommer att behövas och att det är nödvändigt med ett långsiktigt fokus från såväl politiskt ledarskap som tjänstemannaledning.

ESV tillstyrker förslaget att riksdagen ska besluta om mål för den offentliga förvaltningens digitaliseringsarbete. ESV anser dock att det finns anledning att problematisera utredningens förslag till mål. Dagens befintliga mål fångar bredden i den offentliga förvaltningens digitalisering på ett bättre sätt än utredarens förslag.

ESV avvisar förslaget om att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till det övergripande målet på det sätt som utredaren föreslår. Det skulle innebära att myndigheternas årsredovisningar ska innehålla resultat som inte utgår från myndighetens instruktion eller regleringsbrev, vilket riskerar att påverka syftet med årsredovisningen.

Utredningen tar ställning för anslagsfinansiering av förvaltningsgemensamma digitala funktioner. ESV anser också att samordningsuppdraget för digitalisering av den offentliga sektorn ska finansieras med anslagsmedel. ESV menar dock att utredningens resonemang om avgiftsfinansiering behöver nyanseras. Innan man kan införa avgiftsfrihet mellan staten och kommunerna måste det klargöras om det står i konflikt med konkurrenslagstiftningen eller mervärdesskattelagen.

Ekonomistyrningsverket har svarat på Finansdepartementets remiss Reboot – omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114). ESV stödjer i stort utredningens förslag men har lämnat ett antal avvikande synpunkter.

Läs vidare »
Media no image
Fcib1yzejv3u8whcwxtw

Lägre kapitalvinster minskar offentliga sektorns finansiella sparande

Pressmeddelanden   •   Apr 05, 2018 10:00 CEST

Den ekonomiska tillväxten dämpas enligt Ekonomistyrningsverkets nya prognos. De offentliga finanserna är i grunden starka, men det finansiella sparandet för 2018 blir lägre än förra året. Minskningen beror framför allt på lägre kapitalvinster och satsningar i budgetpropositionen för 2018. Utgiftstaken klaras med god marginal.

Understödd av expansiv penning- och finanspolitik når högkonjunkturen sin topp i år. BNP växer något långsammare 2018 än 2017. Framför allt är det bostadsinvesteringarna som ökar betydligt svagare. Nästa år dämpas BNP-tillväxten ytterligare.

Efter två år med exceptionellt stora ökningar av skatteintäkterna, bland annat till följd av skattehöjningar, bromsade utvecklingen in under 2017. Skatteintäkterna ökar än långsammare i år. Det beror framför allt på att kapitalvinsterna nu bedöms bli lägre, efter att ha varit mycket stora de tre senaste åren. Sänkta skatter bidrar också till inbromsningen.

Satsningar i de senaste budgetarna leder till att utgifterna ökar snabbt även i år, trots att utgifterna för migration och integration sjunker kraftigt. Utgiftstaken klaras med god marginal.

Den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas 2018 och 2019. Från och med 2019 sänks överskottsmålet till en tredjedels procent av BNP. Enligt ESV:s prognos är det strukturella sparandet, som det nya målet ska utvärderas mot, lägre än målnivån 2019. De offentliga finanserna är dock i grunden starka. Skuldkvoten ligger inom ramen för det skuldankare som införs med det nya överskottsmålet 2019.

Prognosen i siffror

2017 2018 2019
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,7 2,5 1,4
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
52 19 16
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
1,1 0,4 0,3
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 45 59 89
Budgetsaldo – miljarder kronor 62 49 -7


Fördjupningsavsnitt
I prognosrapporten presenteras även en fördjupad analys av två områden där utvecklingen har påverkat de offentliga finanserna:

  • Hushållens utdelningsinkomster från fåmansföretag har ökat kraftigt under de senaste åren. Av de med utdelningsinkomst fick 1 procent drygt en tredjedel av inkomsterna 2016 (se sid 63).
  • Färre öppet arbetslösa personer får ersättning från en a-kassa. Andelen har minskat från 85 till 33 procent mellan 2005 och 2017. Nedgången beror både på ändrade regler och på att sammansättningen av de arbetslösa har förändrats (se sid 69).

Webbsändning
För första gången webbsänder ESV en presentation av myndighetens prognos över statens budget och de offentliga finanserna. Webbsändningen startar den 5 april klockan 10.15 men går även att titta på i efterhand. Länk till webbsändningen.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Den ekonomiska tillväxten dämpas enligt Ekonomistyrningsverkets nya prognos. De offentliga finanserna är i grunden starka, men det finansiella sparandet för 2018 blir lägre än förra året. Minskningen beror framför allt på lägre kapitalvinster och satsningar i budgetpropositionen för 2018. Utgiftstaken klaras med god marginal.

Läs vidare »
Q3chbvdtka6hoqcrxyy5

Överskott i statens budget i februari

Pressmeddelanden   •   Mar 28, 2018 09:00 CEST

​Saldot i statens budget för februari blev ett överskott på 50 miljarder kronor. Det är 7 miljarder kronor högre än saldot i februari 2017. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Media no image
Pw2uhlgfmdx7tozrr0cv

Pressträff för ESV:s budgetprognos den 5 april

Pressmeddelanden   •   Mar 27, 2018 07:45 CEST

Välkommen till en pressträff där Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterar årets första prognos över statens budget och de offentliga finanserna. ESV publicerar rapporten på vår webbplats klockan 10.00. Pressträffen börjar klockan 10.15.

Under pressträffen lyfter vi bland annat fram ESV:s senaste bedömning av det finansiella sparandet i den offentliga sektorn, hur prisutvecklingen på bostäder påverkar de offentliga finanserna och vad som händer med migrationskostnaderna på sikt.

ESV presenterar även två fördjupningsavsnitt. I den första visar vi att allt färre öppet arbetslösa personer har fått a-kassa under de senaste åren. Därtill tittar vi närmare på hushållens utdelningsinkomster från fåmansaktiebolagen, som har ökat kraftigt.

ESV:s generaldirektör Clas Olsson deltar på pressträffen. För första gången kommer vi även att webbsända presentationen på esv.se.

Meddela gärna i förväg om du tänker delta.

När: 5 april, klockan 10.15
Var: Ekonomistyrningsverket, Drottninggatan 89, Stockholm

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Välkommen till en pressträff där Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterar årets första prognos över statens budget och de offentliga finanserna. ESV publicerar rapporten på vår webbplats klockan 10.00. Pressträffen börjar klockan 10.15.

Läs vidare »
Media no image
Kmhh2zjkdeoyler43ewm

Myndigheterna har bra kontroll på EU-medlen

Pressmeddelanden   •   Mar 20, 2018 16:19 CET

Ekonomistyrningsverket (ESV) granskar årligen hur ansvariga myndigheter hanterar det EU-stöd de betalar ut till stödmottagare. ESV:s arbete visar att förvaltningen av EU-medel fungerar bra överlag, men att det finns vissa förbättringsområden.

ESV kan konstatera att förvaltningen av EU-medel fungerar bra. Myndigheternas räkenskaper är tillförlitliga och deras utbetalningar till stödmottagarna innehåller få fel. EU-kommissionen bedömer att hanteringen är tillfredsställande om de felaktiga utbetalningarna ligger under 2 procent, vilket merparten av de svenska utbetalningarna gör.

– I några program, bland annat socialfonden, har ansvariga myndigheter infört förenklingsåtgärder för att underlätta för stödmottagarna. Det leder till färre fel och en enklare förvaltning, säger Ulrika Bergelv avdelningschef på ESV.

De förbättringsområden ESV har uppmärksammat handlar främst om att några myndigheter kan förbättra sin kontroll innan de betalar ut medel till stödmottagarna. Exempelvis behöver bland annat Jordbruksverkets it-system fungera bättre för att de ska kunna betala ut hela stödet till enskilda mottagare inom jordbrukarstöden.

Ansvariga myndigheter ska förutom sina räkenskaper även lämna en så kallad förvaltningsförklaring som försäkrar och bekräftar att uppgifterna är rättvisande fullständiga och korrekta. En del av ESV:s uppdrag är att bedöma om förvaltningsförklaringarna stämmer. ESV har reserverat sig mot Jordbruksverkets förvaltningsförklaring för en del av jordbrukarstöden. Det beror på att Jordbruksverket inte hade möjlighet att leverera statistik för delar av sina kontroller.

Mer information

Revision av EU-medel i Sverige
Svenska myndigheter administrerar drygt 10 miljarder kronor i stöd från EU varje år. ESV är den nationella revisionsmyndigheten för EU:s fonder med så kallad delad förvaltning. Det innebär att EU-kommissionen har det övergripande ansvaret för fonderna men att medlemsstaten Sverige ansvarar för genomförandet i Sverige. ESV lämnar varje år en rapport och ett intygande till kommissionen om EU-medlen i fonderna har använts på rätt sätt.

Programperioder
EU-kommissionens budget utgår från en sjuårsperiod. Därför är förvaltningen av EU-medel uppdelad på olika programperioder. Finansieringen av en programperiod följer samma periodicitet som budgeten, det vill säga sju år. Nuvarande programperiod sträcker sig från 2014–2020.

ESV:s rapporter
Årsrapporter från pågående programperiod

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

​Ekonomistyrningsverket (ESV) granskar årligen hur ansvariga myndigheter hanterar det EU-stöd de betalar ut till stödmottagare. ESV:s arbete visar att förvaltningen av EU-medel fungerar bra överlag, men att det finns vissa förbättringsområden.

Läs vidare »
Media no image
Vzpxyrzafnvu2zaunhyl

Offentlig sektor behöver bli bättre på digitalisering

Nyheter   •   Mar 16, 2018 09:55 CET

Den offentliga förvaltningens digitalisering går för långsamt och det finns stora skillnader mellan statlig och kommunal sektor. De statliga myndigheterna har inte ökat sin mognad för att styra digitalisering under de senaste åren, och myndigheternas it-kostnader är relativt oförändrade. Sammantaget saknar förvaltningen flera förutsättningar för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det visar ESV:s uppföljningar inom området.

Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) uppföljning av digitaliseringen av det offentliga Sverige visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare styrning av förvaltningens digitalisering. Det finns en stor potential för att effektivisera området och det blir en viktig uppgift för den nya Myndigheten för digital förvaltning. Men statliga myndigheter, kommuner och landsting har även ett stort eget ansvar för att skapa bättre förutsättningar för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Uppföljningen visar att tillgången till nödvändig kompetens är ett hinder för digitalisering hos de flesta offentliga aktörer. Inte minst inom nyttorealisering. Resultaten i ESV:s enkät visar att endast 16 procent inom statlig sektor och 4 procent inom kommunal sektor har beslutat om ett ramverk för nyttorealisering. Offentliga sektorn involverar inte heller sina användare vid utveckling av digitala tjänster i den utsträckning som vore önskvärt för att skapa tjänster som ger ökad användar- och samhällsnytta.

– ESV konstaterar att det behövs ett rejält kompetenslyft i hela den offentliga sektorn. Det handlar både om att öka den digitala mognaden hos ledningen och att öka kompetensen i organisationen inom bland annat nyttorealisering och behovsdriven utveckling. Det behövs för att skapa rätt förutsättningar för en verksamhetsutveckling som tar tillvara på digitaliseringens möjligheter, säger Sofia Allansson utredare på ESV, som ansvarat för uppföljningen av digitaliseringen av det offentliga Sverige.

Statliga myndigheter behöver bli bättre på att styra digitalisering
Sedan 2014 följer ESV upp drygt 60 myndigheters it-användning. Myndigheterna har under åren fått svara på frågor om sina it-kostnader och strategiska it-projekt samt om sin mognad för att bland annat styra myndighetens it-användning och digitalisering. Den senaste uppföljningen visar att myndigheterna ligger på liknande mognadsnivåer som de gjorde redan vid den första mätningen. Uppföljningen visar inte heller några nämnvärda förändringar av myndigheternas it-kostnader eller it-investeringar räknat som andel av verksamhetskostnaderna.

– Det är inte orimligt att anta att dessa kostnader och myndigheternas mognad borde öka över tid, med tanke på att regeringen ser digitaliseringen som ett av de viktigaste medlen för att åstadkomma förändring, utveckling och effektivisering. Enligt ESV behöver myndigheterna utveckla sin förmåga att styra it och digitalisering för att leva upp till regeringens ambitioner, säger Patrick Freedman, utredare på ESV, som ansvarat för uppföljningen.

Gemensamt ramverk för it-kostnader kan ge bättre beslutsunderlag
Ett sätt för att få bättre beslutsunderlag för att styra myndighetens it-användning och digitalisering kan vara att införa ett gemensamt ramverk för myndigheternas it-kostnader. I ett pilotprojekt har ESV och sju andra myndigheter undersökt möjligheten att använda ett sådant ramverk. Arbetet tyder på att det kan vara en bra lösning, men att det inte kommer att passa alla myndigheter.

– ESV bedömer att det på sikt kommer att vara möjligt att jämföra myndigheternas it-kostnader med hjälp av ramverket. Bland annat visar arbetet att den interna kundnöjdheten ökar med ramverket då man får ett gemensamt språk inom myndigheten. Det tror vi kan bidra till att det blir enklare att fatta beslut i it-relaterade frågor, vilket i sin tur bidrar till att myndigheterna blir bättre på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter, säger Jesper Bergqvist, controller på ESV, som ansvarat för pilotprojektet.

ESV anser dock att det behövs ett fortsatt arbete för att få ett sådant ramverk på plats, och föreslår att pilotprojektet förlängs.

Den offentliga förvaltningens digitalisering går för långsamt och det finns stora skillnader mellan statlig och kommunal sektor. De statliga myndigheterna har inte ökat sin mognad för att styra digitalisering under de senaste åren, och myndigheternas it-kostnader är relativt oförändrade. Sammantaget saknar förvaltningen flera förutsättningar för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 15 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • ydmaorrcus.fqkaxorsgren@aeeszyv.jqse
  • 08-690 43 19
  • 072-203 42 70

Om Ekonomistyrningsverket

Vi gör Sverige rikare

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna. ESV finns i Stockholm och har cirka 150 medarbetare.

Adress

  • Ekonomistyrningsverket
  • Drottninggatan 89
  • 104 30 Stockholm
  • Vår hemsida