Högre inkomster i statens budget ger större överskott än 2017

Pressmeddelanden   •   Jan 31, 2019 09:00 CET

Det preliminära saldot i statens budget för 2018 blev ett överskott på 80,0 miljarder kronor. Det är 18,3 miljarder kronor högre än för 2017 och 35,7 miljarder kronor högre än beräknat i statens ursprungliga budget. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Saldot i statens budget för december blev ett underskott på 78,3 miljarder kronor. De totala inkomsterna blev 65,6 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor lägre än i december 2017. De totala utgifterna uppgick till 144,0 miljarder kronor, vilket är 6,0 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.

De preliminära inkomsterna i statens budget för helåret 2018 uppgår till 1 071,9 miljarder kronor, vilket är 70,5 miljarder kronor högre än 2017. Det är framför allt skatt på inkomst och moms som har ökat. Inkomsterna från aktieutdelningar blev 6,1 miljarder kronor högre jämfört med 2017. Det beror främst på ökade utdelningar från de statligt ägda bolagen LKAB och Vattenfall.

De preliminära utgifterna för 2018 uppgår till 991,8 miljarder kronor. Det är en ökning med 52,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Bland annat har utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökat med 11,0 miljarder kronor. Knappt häften av ökningen beror på satsningar till kommuner och landsting, bland annat på hälso- och sjukvårdens personal, förlossningsvård samt på Patientmiljarden. Avgiften till Europeiska unionen blev 10,7 miljarder kronor högre i år. Det beror på att EU-avgiften var ovanligt låg 2017. Utgifterna för Migration har minskat med 20,6 miljarder kronor jämfört med föregående år samtidigt som Internationellt bistånd har ökat med 6,1 miljarder kronor.

De preliminära inkomsterna för 2018 blev 29,0 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. De preliminära utgifterna för 2018 blev 6,8 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten och 24,7 miljarder lägre än i den totala budgeten, inklusive ändringsbudgetar.

Det utfall som nu finns tillgängligt bygger på de statliga myndigheternas inrapportering efter utgången av december. Det kommer att justeras något i samband med att myndigheternas bokslut och årsredovisning för staten färdigställs. ESV överlämnar det definitiva utfallet för statens budget 2018 till regeringen den 15 mars 2019.

Utfallet för statens budget för januari 2019 publiceras den 22 februari klockan 09.00.

Utfallet för statens budget 2017–2018 (mnkr)

Utfall 2018 Utfall 2017 Skillnad mot 2017
Totala inkomster

1 071 869

1 001 394

70 476

Statens skatteinkomster

1 012 252

951 338

60 914

Övriga inkomster

59 617

50 056

9 562

Totala utgifter m.m.

991 820

939 619

52 202

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

974 956

930 181

44 776

Statsskuldsräntor m.m.

13 603

10 569

3 034

Riksgäldskontorets nettoutlåning

1 978

-2 945

4 923

Kassamässig korrigering

1 284

1 814

-531

Budgetsaldo

80 049

61 775

18 274

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Det preliminära saldot i statens budget för 2018 blev ett överskott på 80,0 miljarder kronor. Det är 18,3 miljarder kronor högre än för 2017 och 35,7 miljarder kronor högre än beräknat i statens ursprungliga budget. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Läs vidare »

Skattesänkningar minskar det offentliga sparandet

Pressmeddelanden   •   Jan 24, 2019 10:00 CET

Ekonomistyrningsverkets prognos visar att högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. Skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året, främst till följd av skattesänkningar. Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 0,7 till 0,3 procent av BNP.

Högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. I år bromsar BNP-tillväxten in jämfört med i fjol. Det beror på att investeringarna ökar i långsammare takt.

Även ökningstakten för de totala skatteintäkterna dämpas i år. Det beror framför allt på betydande skattesänkningar i den beslutade budgeten men även på att flera skattebaser bromsar in. Skattesänkningarna uppgår i år till 18 miljarder kronor. Det är främst skatt på arbete som sänks, bland annat genom att jobbskatteavdraget höjs.

Utgifterna på statens budget ökar mindre i år än 2018. Det förklaras av att satsningarna är lägre än i föregående års budget. Samtidigt har det genomförts stora omfördelningar mellan olika utgiftsområden. Den beslutade budgeten innehåller nya satsningar på till exempel försvaret, rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Neddragningar har gjorts på arbetsmarknadsområdet och inom miljö- och naturvård. Utgifterna för migration och integration fortsätter att sjunka eftersom det blir färre personer i mottagningssystemet och färre blir kommunmottagna. Marginalerna till utgiftstaken är goda.

Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 0,7 till 0,3 procent av BNP i år. Det förklaras framför allt av de beslutade skattesänkningarna för 2019. Det strukturella sparandet ligger i linje med den nya nivån för överskottsmålet som gäller från 2019.

Prognosen baseras på den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. I prognosen har vi inte beaktat de förslag som finns i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Klockan 10.15 webbsänder vi en presentation av den nya prognosen.

Prognosen i siffror

  2018 2019 2020
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,2 1,5 1,5
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
31 16 42
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,7 0,3 0,8
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,3 0,2 0,7
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 54 41 55
Budgetsaldo* – miljarder kronor 80 24 3

* Budgetsaldot för 2018 är utfall. Skillnaden i utvecklingen mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet 2018–2020 beror främst på kapitalplaceringar på skattekontot, vilka påverkar saldot men inte sparandet. Åren 2015–2018 placerade både hushåll och företag pengar på skattekontot. I år och nästa år väntas de ta ut det placerade kapitalet.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.

Ekonomistyrningsverkets prognos visar att högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. Skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året, främst till följd av skattesänkningar. Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 0,7 till 0,3 procent av BNP.

Läs vidare »

Staten betalar ut stöd med anledning av sommarens torka

Pressmeddelanden   •   Dec 19, 2018 09:00 CET

Saldot i statens budget för november blev ett överskott på 15,6 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder lägre än i november 2017. Att saldot blev lägre beror delvis på utbetalningar med anledning av sommarens torka och bränder. Hittills i år visar budgetsaldot ett överskott på 158,4 miljarder kronor. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Överskott i statens budget i oktober

Pressmeddelanden   •   Nov 29, 2018 09:00 CET

Saldot i statens budget för oktober blev ett överskott på 3,1 miljarder kronor. Det är 3,6 miljarder lägre än i oktober 2017. För januari–oktober visar budgetsaldot ett överskott på 142,8 miljarder kronor. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Stor utbetalning av solcellsstöd i september

Pressmeddelanden   •   Okt 31, 2018 09:00 CET

Saldot i statens budget för september blev ett överskott på 6,7 miljarder kronor. Det är 1,7 miljarder kronor lägre än i september 2017. Både inkomsterna och utgifterna för september är högre i år jämfört med förra året. I september betalade Energimyndigheten ut 0,6 miljarder kronor i solcellsstöd, vilket är lika mycket som under hela 2017.

Högre utgifter för barnbidrag

Pressmeddelanden   •   Sep 27, 2018 09:00 CEST

Saldot i statens budget för augusti blev ett överskott på 25 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor lägre än i augusti 2017. Både inkomsterna och utgifterna är högre i år jämfört med förra året, såväl i augusti som för årets första åtta månader. Bland annat ökade utgifterna för barnbidrag. Det visar Ekonomistyrningsverkets sammanställning av utfallet för statens budget.

Förvaltningens uppföljning av it-kostnader och digitalisering bör utredas vidare

Nyheter   •   Sep 27, 2018 06:50 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25). ESV stödjer i stort Digitaliseringsrättsutredningens förslag, men anser att vissa delar behöver förtydligas och utredas vidare.

ESV välkomnar förslaget om att it- och digitaliseringsfrågor som berör allmänna förhållanden i den offentliga förvaltningen ska regleras i generell reglering, så långt det är möjligt. ESV instämmer i att lagstiftningen bör anpassas med regler om digital kommunikation i förvaltningens kontakter med enskilda. I nuläget bör dock en förvaltningsgemensam reglering inte ställa krav på att enskilda måste använda förvaltningens digitala tjänster.

ESV anser att utredningens förslag om förändringar i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning är otydligt. ESV stödjer förslaget om det omfattar konsekvensutredningar av både myndigheter och utredningar i kommittéväsendet eller i Regeringskansliet. Om förslaget inte inkluderar myndigheterna anser inte ESV att förordningen om konsvekensutredning vid regelgivning är korrekt plats för en sådan reglering

Vidare menar ESV att utredningen inte redovisar nyttan med förslaget om att rapportera förvaltningens arbete med it och digitalisering. Den förväntade nyttan bör tydligt ställas mot kostnaderna för att ta fram och samla in informationen. Utifrån myndighetens erfarenhet av att följa upp och redovisa it-kostnader och digitalisering i staten anser ESV att frågan om rapportering bör utredas vidare. Det gäller inte minst om uppföljningen ska ingå i den officiella statistiken.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25). ESV stödjer i stort Digitaliseringsrättsutredningens förslag, men anser att vissa delar behöver förtydligas och utredas vidare.

Läs vidare »

Positivt med enklare regler för EU-stöd

Nyheter   •   Sep 18, 2018 13:51 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Näringsdepartementets remiss om EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för förvaltning och revision av ett antal av EU:s fonder. ESV ser positivt på att förslagen stärker enhetligheten och proportionaliteten i styrningen av EU-medel, men invänder mot att förslagen försvårar genomförandet av revision i andra medlemsstater.

ESV stödjer förslaget att inkludera fler fonder i de allmänna bestämmelserna och de finansiella reglerna. Att minska antalet bestämmelser bidrar till enhetlighet, förenklar för stödmottagare och minskar de administrativa kostnaderna för EU-kommissionen.

– Vi ser även positivt på att minska kraven på revision av välfungerande program. ESV bedömer att revisionsmyndigheterna mer självständigt kan bestämma omfattningen på revisionen av intern styrning och kontroll, vilket skulle förenkla och effektivisera arbetet, säger Ulrika Bergelv, chef för avdelningen EU-revision på ESV.

Enligt ESV:s tolkning begränsar därmed EU-kommissionen sina krav på välfungerande program till att enbart omfatta revisionsarbetet av projekt och räkenskaper.

ESV stödjer förslaget om att kommissionen ska göra ett gemensamt stickprov för alla territoriella samarbetsprogram i Europa. Däremot motsätter sig ESV att revisionsmyndigheten ska utföra revision av projekt i andra medlemsstater. ESV anser att förslaget riskerar att försämra revisionsarbetets effektivitet och kvalitet.

EU-kommissionens förslag gäller för regionalfonden, socialfonden, fiskerifonden och för fonderna för migration, visering och säkerhet. Förslaget innebär en anpassning till ett nytt regelverk för några svenska myndigheter som hanterar EU-medel.

ESV har svarat på Näringsdepartementets remiss om EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för förvaltning och revision av ett antal av EU:s fonder. ESV ser positivt på att förslagen stärker enhetligheten och proportionaliteten i styrningen av EU-medel, men invänder mot att förslagen försvårar genomförandet av revision i andra medlemsstater.

Läs vidare »

Regleringen av statliga servicekontor bör utredas på nytt

Nyheter   •   Sep 04, 2018 16:44 CEST

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43). ESV stödjer inriktningen i utredningens förslag. ESV anser dock att regleringen av verksamheten avviker från regeringens gängse ordning för myndighetsstyrning, och att regleringen därför bör utredas på nytt.

ESV välkomnar att regeringen ger en myndighet i uppgift att långsiktigt ansvara för en lokal statlig service som möter de enskildas behov. Utredningens förslag för hur verksamheten ska regleras och styras avviker dock från regeringens gängse ordning för myndighetsstyrning. ESV anser att regleringen riskerar att otydliggöra ansvaret för verksamheten och den interna styrningen och kontrollen, eftersom att ingen av de berörda myndigheterna får ansvar för helheten.

ESV föreslår att regeringen överväger att utreda förutsättningarna att på något års sikt reglera verksamheten i Statens servicecenters instruktion. I de frågor där så krävs bör verksamheten även regleras i lag eller annan författning. En sådan reglering bör även ge de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att utforma den interna styrningen och kontrollen på ett betryggande sätt.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har svarat på Finansdepartementets remiss Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43). ESV stödjer inriktningen i utredningens förslag. ESV anser dock att regleringen av verksamheten avviker från regeringens gängse ordning för myndighetsstyrning, och att regleringen därför bör utredas på nytt.

Läs vidare »

Myndigheternas lokaler minskar i centrala Stockholm

Nyheter   •   Sep 03, 2018 12:30 CEST

Myndigheterna i Stockholm, Solna och Sundbyberg har ökat både sin lokalarea och hyreskostnad mellan 2016 och 2017. Ökningen har främst skett i Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg, medan myndigheternas lokaler fortsätter att minska i Stockholm innanför tullarna. Det visar Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) senaste analys av utvecklingen av myndigheternas lokalförsörjning i Stockholm, Solna och Sundbyberg.

Ökningen av myndigheternas lokalarea i Stockholm, Solna och Sundbyberg beror i första hand på utökade lokaler för Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan. ESV bedömer att trenden med en ökad lokalarea för hela området fortsätter till 2019, i första hand i Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg. Samtidigt bedömer ESV att lokalarean kommer att fortsätta minska i Stockholm innanför tullarna.

Kvadratmeterhyran ökar i hela området

I Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg har hyrorna ökat med i genomsnitt 90 kronor per kvadratmeter eller sammantaget 180 miljoner kronor. Även hyresökningen förklaras i första hand av Karolinska institutets och Kungliga Tekniska högskolans utökade lokaler, samt av att Polismyndigheten tecknat några nya hyresavtal. I Stockholm innanför tullarna har hyrorna ökat med 53 miljoner kronor och i genomsnitt med 61 kronor per kvadratmeter.

Flest myndigheter lokaliserade i norr

ESV:s analys visar att det finns en markant geografisk skillnad mellan var befolkningen bor och var myndigheterna är lokaliserade. Befolkningen är relativt jämt fördelad mellan den norra och den södra delen medan myndigheterna till stor del är lokaliserade i den norra delen. Skillnaden är tydlig oavsett om man studerar Stockholms kommun, inkluderar Solna och Sundbyberg eller hela Stockholms län.

Myndigheterna i Stockholm, Solna och Sundbyberg har ökat både sin lokalarea och hyreskostnad mellan 2016 och 2017. Ökningen har främst skett i Stockholm utanför tullarna samt i Solna och Sundbyberg, medan myndigheternas lokaler fortsätter att minska i Stockholm innanför tullarna. Det visar ESV:s senaste analys av utvecklingen av myndigheternas lokalförsörjning i Stockholm, Solna och Sundbyberg.

Läs vidare »

Kommande evenemang 1 evenemang

13 Mar 10:00

Kontaktpersoner 14 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • maqarcauusgf.fxformasghtreion@aresnpv.qssegx
  • 08-690 43 19
  • 072-203 42 70

Om Ekonomistyrningsverket

Vi gör Sverige rikare

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna. ESV finns i Stockholm och har cirka 150 medarbetare.

Adress

  • Ekonomistyrningsverket
  • Drottninggatan 89
  • 104 30 Stockholm
  • Vår hemsida