Skip to main content

Utvärdering av statsskuldspolitiken

Nyhet   •   Feb 27, 2014 12:22 CET

Ekonomistyrningsverket (ESV) har haft i uppdrag att utvärdera den förda statsskuldspolitiken. Vi har bland annat analyserat kostnaden för riktigt långa obligationer, det vill säga lån på 20-30 år som Riksgälden tar.

Regeringen vill att Riksgälden ska ha 70 miljarder kronor i långa obligationer, eftersom det minskar refinansieringsrisken, alltså risken att man inte lyckas låna upp pengarna igen när lånet löpt ut.

– Vi menar att risken minskar obetydligt, till en relativt hög kostnad, säger Jörgen Appelgren, utredare på ESV och författare till rapporten.

I rapporten framgår det att merkostnaden för att uppfylla regeringens riktlinje för riktigt långa obligationer skulle uppgått till 1,8–5,5 miljarder kronor för hela lånets löptid jämfört med att låna på 10 år.

ESV avstyrker förslag om tak för valutaandelar

Uppdraget har också varit att analysera ett förslag från Riksgälden. De föreslår ett tak för valutaandelen av statsskulden, istället för som idag en fast andel. Med ett tak skulle de kunna gå under taket, och på så vis sänka kostnaden.

ESV:s analys visar dock att förslaget, om det genomförs, riskerar att leda till sammanblandningar mellan statsskuldspolitik och finanspolitik. Anledningen till det är att Riksgälden med ett tak skulle behöva agera utifrån hur de ser på kronans utveckling. När en så stor aktör på marknaden agerar utifrån sådana antaganden påverkar det prissättningen, vilket inte är önskvärt. Därför avstyrker ESV förslaget.

Kostnader för investerare

Ytterligare en del i analysarbetet har varit att undersöka om den rörliga ersättningen som Riksgälden betalar till externa förvaltare är skälig. I rapporten kommer ESV fram till att det Riksgälden betalar ligger i linje med hur mycket andra attraktiva, stora kunder betalar.

– Vi konstaterar att det är tveksamt om ett skifte från rörlig till fast ersättning skulle sänka kostnaden för statsskuldsförvaltningen, säger Jörgen Appelgren.