Skip to main content

Begränsat utrymme för reformer 2020

Pressmeddelande   •   Sep 04, 2019 10:00 CEST

Ekonomistyrningsverkets prognos visar att den ekonomiska tillväxten mattas av. Den offentliga sektorns finansiella sparande är nära noll i år. Staten visar överskott medan kommunsektorns underskott växer. Nästa år blir sparandet 17 miljarder kronor. Utrymmet för reformer 2020 är begränsat om överskottsmålet ska klaras.

Konjunkturen i svensk ekonomi är inne i en avmattningsfas. BNP-tillväxten blir betydligt lägre i år än förra året, samtidigt som sysselsättningen växer långsammare. Nästa år dämpas tillväxten ytterligare något och den förblir relativt svag under hela prognosperioden.

Konjunkturavmattningen tillsammans med skattesänkningar gör att skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året. Det finns ännu inga beslut om större skatteändringar nästa år. Skatteintäkterna ökar totalt sett mer 2020 än i år, även om ökningstakten är lägre än den varit de senaste åren.

De takbegränsade utgifterna i statens budget ökar måttligt både i år och nästa år. Bidragen till kommunerna samt utgifterna för försvaret och rättsväsendet ökar mest. Samtidigt minskar utgifterna för bland annat migration och integration. Marginalen till utgiftstaket fortsätter att vara god.

Den offentliga sektorns finansiella sparande blir 2 miljarder kronor i år. Sparandet stärks de kommande åren, vilket beror på att statens sparande ökar. Underskottet i kommunsektorn förblir dock stort under hela prognosperioden.

Det strukturella sparandet minskar i år till ett underskott på 0,3 procent av BNP. Det är en tydlig avvikelse från det överskottsmål som gäller från och med i år. Sparandet stärks nästa år, oaktat nya reformer i budgetpropositionen, men är fortsatt något under målnivån. Enligt ESV:s prognos är därmed utrymmet för reformer begränsat om överskottsmålet ska klaras. Samtidigt är den offentliga skulden låg och ligger inom ramen för skuldankaret.

Prognosen i siffror

2018 2019 2020
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,5 1,4 1,2
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
43 2 17
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,9 0,0 0,3
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,1 -0,3 0,2
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 55 42 49
Budgetsaldo* – miljarder kronor 80 108 2
Maastrichtskuld – procent av BNP 39 34 33

* Skillnaden i utvecklingen mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet 2018–2020 beror till stor del på att Riksbanken inte refinansierar tre valutalån vilka förfaller 2019 samt på kapitalplaceringar på skattekontot. Dessa faktorer påverkar saldot men inte sparandet. Åren 2015–2018 placerade både hushåll och företag pengar på skattekontot. I takt med att marknadsräntorna stiger väntas de ta ut det placerade kapitalet.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.