Skip to main content

Budgetreglerna medför starkare statsfinanser per automatik

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2013 12:13 CET

De offentliga finanserna blir bättre över tid, även om regering och riksdag inte fattar särskilda beslut för att stärka dem, det kallas automatisk diskretionär finanspolitik. ESV:s senaste beräkning visar att effekten av den automatiska diskretionära finanspolitiken är 0,5 procent av BNP per år, vilket motsvarar ungefär 20 miljarder kronor.

Den årliga förstärkningen beror framför allt på reglerna för uppräkning av de statliga anslagen. Det kan handla om bidrag där beloppet är oförändrat mellan åren, till exempel barnbidraget och bidragen till kommuner och landsting. Men det beror också på det faktum att de statliga myndigheterna förväntas bli alltmer effektiva och därför får sina anslag reducerade med ett avdrag för produktivitetstillväxten. Effekten uppgår sammantaget till 0,5 procent av BNP årligen, vilket motsvarar närmare 20 miljarder kronor. I jämförelse med den beräkning som ESV redovisade 2011 är uppskattningen nu något högre.

För att effekten skall realiseras krävs dock att den uppskattade trendmässiga BNP-tillväxten nås. Det krävs alltså att prognosen slår in. Om BNP växer långsammare blir effekten mindre eller uteblir. Försiktighetsskäl talar alltså för att man inte ska ”räkna hem” 20 miljarder kronor som ett årligt tillkommande budgetutrymme. Den beräknade effekten ska i stället ses som en förklaring till de prognostiserade överskotten längre bort i prognoshorisonten.

ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för regeringen, Regeringskansliet och andra statliga myndigheter samt gör analyser och prognoser av statens ekonomi. ESV är också Sveriges nationella revisionsorgan för EU-medel.