Skip to main content

Svag konjunktur ger växande underskott

Pressmeddelande   •   Jun 17, 2013 10:00 CEST

BNP ökar med 1,1 procent 2013 och 2,4 procent 2014. Underskottet i de offentliga finanserna ökar i år till 1,6 procent av BNP. Nästa år blir underskottet 0,9 procent. Det krävs åtstramningar – när konjunkturen tillåter – för att nå målet om 1 procents överskott.
 
Aktiviteten i ekonomin är låg i år. Både exporten och investeringarna sjunker. Nästa år ökar BNP snabbare men återhämtningen går långsamt till följd av problemen i Europa. Den svaga BNP-tillväxten leder till att antalet arbetade timmar faller och att arbetslösheten stiger i år.

Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet för de offentliga finanserna pekar på att målet inte nås. Den låga aktiviteten i ekonomin och effekten av sänkt bolagsskatt gör att den offentliga sektorns skatteintäkter ökar svagt i år. I kombination med en relativt stark ökning av vissa utgifter, bland annat utgifterna i ålderspensions¬systemet, medför det underskott i offentliga sektorns finanser. Konjunkturen stärks 2014 och skatteintäkterna ökar snabbare men de offentliga finanserna visar fortfarande underskott, även om det blir mindre än 2013.

Marginalerna till utgiftstaket kan se stora ut, men om hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal 2014 kan för närvarande permanenta utgiftsökningar om högst 9 miljarder kronor genomföras.

Saldot i statens budget försämras markant i år till -168 miljarder kronor. Det beror framför allt på att Riksbanken lånar 110 miljarder kronor i Riksgälden för att stärka valutareserven, en dubblering av Riksbankens totala lån i Riksgälden, vilket höjer utgifterna kraftigt. Sjunkande inkomster och en ökning av övriga utgifter bidrar också till försämringen av saldot.

Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, uppgick vid utgången av 2012 till 38 procent. I år ökar skulden till 42 procent. Exklusive lånen till Riksbanken uppgår skulden till 37 procent av BNP.

En analys av statsskuldens utveckling under 2000-talet visar att det är engångseffekter som minskat statsskulden, inte det underliggande saldot. Minskningen av skuldkvoten, skulden i relation till BNP, beror framför allt på BNP-tillväxten. 

Prognostabell över statens budget juni 2013

ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för regeringen, Regeringskansliet och andra statliga myndigheter samt gör analyser och prognoser av statens ekonomi. ESV är också Sveriges nationella revisionsorgan för EU-medel.