Skip to main content

Tillväxten i ekonomin dämpas och det offentliga sparandet minskar

Pressmeddelande   •   Mar 13, 2019 10:00 CET

Ekonomistyrningsverkets prognos visar att tillväxten i ekonomin bromsar in i år. Den offentliga sektorns sparande minskar från 0,7 procent av BNP förra året till 0,2 procent i år. Det beror främst på skattesänkningar och utgiftssatsningar men även på att flera skattebaser ökar långsammare. En stor del av minskningen i sparandet sker i kommunsektorn.

Högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen och BNP-tillväxten blir betydligt lägre i år än i fjol. Det beror främst på att investeringarna ökar långsammare.

Skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året. Det beror framför allt på betydande skattesänkningar och på att hushållens kapitalskatter minskar. Dessutom dämpas ökningstakten för flera skattebaser som en följd av konjunkturavmattningen. Skattesänkningarna uppgår till 18 miljarder kronor. Det är främst skatt på arbete som sänks, bland annat genom att jobbskatteavdraget och grundavdraget för pensioner höjs.

Även utgifterna ökar långsammare i år än förra året, men de fortsätter att öka mer än inkomsterna. Utgifterna på statens budget för migration och integration fortsätter att sjunka och utgiftssatsningarna är totalt sett mindre i år än föregående år. Budgeten för 2019 innehåller nya satsningar på till exempel försvaret, rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Samtidigt genomförs det neddragningar inom arbetsmarknadsområdet och inom miljö- och naturvård. Marginalerna till utgiftstaken är goda.

Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 0,7 procent av BNP förra året till 0,2 procent i år. En stor del av nedgången sker i kommunsektorn. Det strukturella sparandet ligger i linje med den nya nivån för överskottsmålet som gäller från 2019.

Riksbanken har beslutat att minska valutareserven genom att inte refinansiera tre valutalån hos Riksgälden som förfaller under 2019. Beslutet innebär att budgetsaldot stärks och att stats- och Maastrichtskulden minskar med cirka 70 miljarder kronor. Det påverkar däremot inte det finansiella sparandet. 

Prognosen baseras på den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. I prognosen har vi inte beaktat överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Prognosen i siffror

2018 2019 2020
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
2,4 1,3 1,4
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
32 12 31
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,7 0,2 0,6
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,2 0,0 0,5
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 55 44 56
Budgetsaldo* – miljarder kronor 80 108 11

* Skillnaden i utvecklingen mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet 2018–2020 beror till stor del på att Riksbanken inte refinansierar tre valutalån hos Riksgälden som förfaller 2019 samt på uttag av kapitalplaceringar på skattekontot. Dessa faktorer påverkar saldot men inte sparandet. Åren 2015–2018 placerade både hushåll och företag pengar på skattekontot. Åren 2019-2021 antas de ta ut det placerade kapitalet (15, 30 samt 16 miljarder kronor respektive år).

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna.