Qwfjjt39neevswzdbqkg

Flexibel elanvändning – viktigt för väl fungerande elmarknader

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 10:00 CET

Idag lämnar Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt regeringsuppdrag om efterfrågeflexibilitet till regeringen. I rapporten "Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet" finns ett kraftfullt åtgärdspaket för att riva ner de hinder som finns på elmarknaden idag.

Media no image

Nya domar ger elnätsföretagen högre avkastning

Pressmeddelanden   •   Dec 14, 2016 15:22 CET

Hösten 2015 tog Ei beslut om intäktsramar för 2016-2019, det vill säga hur hög avgift elnätsföretagen får ta ut av sina kunder. Av cirka 180 elnätsföretag överklagade 81 företag. Nu har förvaltningsrätten meddelat dom. Domarna innebär att elnätsföretagen får 28 procent högre avkastning jämfört med Energimarknadsinspektionens (Ei:s) beslut.

Den stora tvistefrågan i domstol har varit hur hög avkastning (kalkylränta) elnätsföretagen får ha.

För reglerperioden 2016-2019 anser Ei att avkastningsränta (kalkylränta) ska vara 4,56 procent. Företagens överklagan handlar främst om att de vill att avkastningsräntan ska höjas till 6,3 procent.

Oskäligt hög avkastning

Den 14 december meddelade förvaltningsrätten i Linköping sina domar som innebär att domstolen fastställer kalkylräntan till 5,85 procent. De företag som inte har överklagat har rätt att i efterhand begära att få samma avkastning som domstolen kommit fram till.

Skillnaden mellan Ei:s beslutade kalkylränta och den kalkylränta som domstolen nu beslutat om motsvarar cirka 8 miljarder kronor på de totala intäktsramarna för samtliga elnätsföretag.

– Vi är kritiska till att domstolen i stor utsträckning har gått på företagens linje. Domarna innebär att företagen får en oskäligt hög avkastning. Vi kommer att överklaga, säger Ei:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

Låga risker

Elnätsverksamhet bedrivs i monopol och är en tjänst som alla behöver. Verksamheten har därför en låg risk. I avsaknad av konkurrens finns istället en reglering där utgångspunkten är att företagen har rätt till ersättning för skäliga kostnader och en rimlig avkastning.

– Vi anser att de låga riskerna ska avspeglas i avkastningen. Verksamhet med låg risk ska ge en lägre avkastning än verksamhet med hög risk. Avkastningsräntan bör också spegla marknadsförutsättningarna och det rådande ränteläget, säger Anne Vadasz Nilsson.

Vill ha oberoende ekonomiska experter

Domstolsprocesserna handlar om mycket stora ekonomiska värden och bedömningen kräver expertkunskap. Ei har därför begärt att förvaltningsrätten ska ha oberoende ekonomiska experter vid bedömningen. Domstolen har avslagit Ei:s begäran.

– Vi tycker att det är orimligt att domstolens avgörande i väsentliga frågor i så stor utsträckning grundar sig på de experter som parterna har anlitat. Det är viktigt att domstolen har tillgång till objektiv ekonomisk expertis vid sin prövning, säger Anne Vadasz Nilsson.

Hösten 2015 tog Ei beslut om intäktsramar för 2016-2019, det vill säga hur hög avgift elnätsföretagen får ta ut av sina kunder. Av cirka 180 elnätsföretag överklagade 81 företag. Nu har förvaltningsrätten meddelat dom. Domarna innebär att elnätsföretagen får 28 procent högre avkastning jämfört med Energimarknadsinspektionens (Ei:s) beslut.

Läs vidare »
Media no image

"El till inköpspris" ofta en riktigt dålig affär

Pressmeddelanden   •   Sep 26, 2016 08:08 CEST

Det som marknadsförs som "El till inköpspris" är nästan alltid en dålig affär. Ofta tillkommer fasta avgifter som gör avtalet betydligt dyrare än det först verkar. Det visar en genomgång som Energimarknadsinspektionens (Ei:s) prisjämförelsesajt Elpriskollen gjort.

19 elhandlare erbjuder just nu elavtal som marknadsförs som "El till inköpspris". När Elpriskollen granskade dessa elavtal visade det sig att de flesta av dessa avtal var betydligt dyrare än de billigaste jämförbara rörliga elavtalen på Elpriskollen.

- Begreppet "El till inköpspris" antyder att du får köpa elen till samma pris som elhandlaren köper in den för. Vår genomgång visade att det aldrig var fallet. Vi hittade avtal som för en lägenhetskund var drygt 55 procent dyrare än billigaste jämförbara rörliga avtal på Elpriskollen, säger Sara Sundberg, chef för Energimarknadsinspektionens avdelningen för konsumenträtt.

Förklaringen är fasta avgifter som läggs ovanpå inköpspriset. I granskningen fanns exempel på elhandlare som hade en fast årsavgift på 948 kronor, vilket för en genomsnittlig lägenhetskund i praktiken innebar ett extra påslag på 47 öre per kilowattimme.

-Som konsument gäller det därför att alltid fråga efter jämförpris. Då vet man att alla fasta och rörliga delar av elpriset ingår. Det är även bra att ta jämförpriset och be att få återkomma efter att själv ha kontrollerat hur det står sig mot de billigaste priserna på någon av de jämförelsesajter som finns för elavtal, säger Sara Sundberg.

Om granskningen

I granskningen har Ei tittat på utbudet för en konsument i lägenhet som gör av med 2000 kWh per år. Konsumenten bor i elområde 3 där bland annat Stockholm och Göteborg ligger. Det som marknadsförs som "El till inköpspris" är ett rörligt elavtal där priset följer utvecklingen på elbörsen och förändras för kunden en gång per månad.

Det som marknadsförs som "El till inköpspris" är nästan alltid en dålig affär. Ofta tillkommer fasta avgifter som gör avtalet betydligt dyrare än det först verkar. Det visar en genomgång som Energimarknadsinspektionens (Ei:s) prisjämförelsesajt Elpriskollen gjort.

Läs vidare »
Media no image

Bristfällig information från företagen på elmarknaden

Pressmeddelanden   •   Mar 08, 2016 08:43 CET

Många elhandlare och elnätsföretag hade stora brister i informationen till sina kunder under 2015. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (Ei) efter att ha granskat hur 24 elhandlare och 151 elnätsföretag uppfyllde sin informationsplikt.

Alla elkunder har avtal med två företag, en elhandlare och ett elnätsföretag. Företagen är skyldiga att informera om avtalsvillkor och konsumenträttigheter. Ei:s granskning visar att nästan hälften av elnätsföretagen och nästan alla elhandlare missade att lämna grundläggande information till sina kunder

-Det är mycket allvarligt eftersom korrekt och tydlig information är en förutsättning för starka och aktiva kunder, säger Thomas Björkström som arbetat med granskningen.

Här är några exempel på områden där många kunder inte fick korrekt information:

  • Elhandlare ska påminna kunder med tidsbegränsade avtal när deras avtal är på väg att löpa ut och vad som händer om de inte väljer ett nytt avtal. Åtta av tio elhandlare gjorde inte detta på rätt sätt, vilket innebar att många kunder riskerade att hamna på sämre avtal än de förväntat sig.
  • Elnätsföretagen ska informera kunder som placerats på anvisningsavtal om att det är möjligt att välja ett annat avtal. Merparten av de granskade företagen gjorde inte detta på rätt sätt. Det kan ha lett till att enskilda kunder har betalat ett onödigt högt elpris.
  • Alla företag ska på fakturan och webbplatsen informera om kundernas rättigheter och ange vart kunderna ska vända sig för att lämna klagomål eller få hjälp att lösa tvister. Få företag gjorde detta på rätt sätt.

Ei har beslutat att alla elhandlare och elnätsföretag som visat brister ska ändra sin information så att den uppfyller gällande lagkrav.

Bakgrunden till granskningen var att Ei tagit emot många klagomål från kunder som uppfattat informationen från företagen som svår och bristfällig. Myndigheten uppmanar alla kunder att även fortsättningsvis anmäla eventuella fel och brister.

Energimarknadsinspektionen (Ei) arbetar för att Sverige ska ha väl fungerande energimarknader. Vi utvecklar spelreglerna på energimarknaderna och har tillsyn över att företagen följer reglerna.

Till Sveriges elkunder erbjuder vi prisjämförelsesajten elpriskollen.sesom gör det enklare att välja elhandelsföretag. 

Många elhandlare och elnätsföretag hade stora brister i informationen till sina kunder under 2015. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (Ei) efter att ha granskat hur 24 elhandlare och 151 elnätsföretag uppfyllde sin informationsplikt.

Läs vidare »
Media no image

Fler timprisavtal för en mer flexibel elanvändning

Nyheter   •   Feb 24, 2016 14:13 CET


En ökande andel förnybar och väderberoende elproduktion kommer att kräva anpassningar på elmarknaderna i Norden och Europa. Efterfrågeflexibilitet, det vill säga flexibel elanvändning hos kunder, är en sådan anpassning. Energimarknadsinspektionen (Ei) föreslår därför att avräkningsbestämmelserna ändras så att elavtal som förutsätter timmätning kan få ett större genomslag på marknaden.

Under 2015 fick Ei i uppdrag av regeringen att utreda vilka förutsättningar och hinder det finns för att öka efterfrågeflexibiliteten i elsystemet. Grundläggande förutsättningar för att nå efterfrågeflexibilitetens fulla potential är att kunden har timprisavtal och att dess priskänslighet kommer med i prisbildningen. I denna första delrapport i Ei:s regeringsuppdrag om efterfrågeflexibilitet bedömer vi att de förenklade avräkningsbestämmelserna bör slopas.

- Korrekta prissignaler till slutkunden är en viktig del för att få igång en mer flexibel elanvändning av el. En ökad flexibilitet kommer att vara en viktig pusselbit till en mer välfungerande och effektiv elmarknad, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Ei.

Ei kan konstatera att månadsvis timavräkning enligt schablonmetoden utgör ett effektivt hinder för en ökad användning av timprisavtal och att kundernas priskänslighet ska komma med i prisbildningen på dagen-före-marknaden.

I grunden handlar det om att timmätta kunder ska avräknas med verkliga värden i den dagliga balansavräkningen istället för med schablonvärden. De förenklade avräkningsbestämmelserna, med två avräkningsformer för timmätta kunder, leder till ökade risker för elhandlare och en ovilja att marknadsföra timprisavtal. En övergång till endast en avräkningsform förväntas leda till en mer transparent och bättre fungerande marknad för timprisavtal.

Faktaruta

Nätföretagen ansvarar för att fastställa och rapportera kvalitetssäkrade energivolymer till Svenska kraftnät som hanterar prissättningen gentemot balansansvariga. Balansansvariga debiterar sedan elhandlare som därefter debiterar kunden. Idag väljer elnätsföretagen själva dygnsvis eller månadsvis avräkning för sina timmätta kunder. Det val som elnätsföretagen gör påverkar marknadsaktörernas tillgång på information och hur kundernas energiuttag prissätts mot den balansansvarige och elhandlaren.

Under 2015 fick Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag av regeringen att utreda vilka förutsättningar och hinder det finns för att öka efterfrågeflexibiliteten i elsystemet. I en delrapport föreslår Ei att avräkningsbestämmelserna ändras så att elavtal som förutsätter timmätning kan få ett större genomslag på marknaden.

Läs vidare »
Media no image

Ei får rätt på viktiga punkter i domstol

Nyheter   •   Feb 01, 2016 16:12 CET

I slutet av år 2014 tog Energimarknadsinspektionen (Ei) beslut om gasnätsföretagens intäktsramar för perioden 2015-2018. Besluten handlade om hur stor totalsumma varje företag får ta ut av sina kunder. Av totalt nio beslut om intäktsramar för gasnätsföretagen överklagades fyra beslut. Frågan har nu avgjorts i förvaltningsrätten.

Den 1 februari meddelade domstolen besluten om gasnätsföretagens intäktsramar. Domarna innebär att Ei i viktiga delar fick rätt i den fråga som gäller företagens avkastning.

- Vi är glada över att domstolen i huvudsak går på vår linje vad gäller hur avkastningen ska beräknas. Domen gäller gasnätsföretagen, men avgörandet har också stort principiellt värde för de pågående elnätsmålen. I slutändan handlar det om hur stor avgift som företagen får ta ut av sina kunder, säger Ei:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

I en av domarna gav domstolen transmissionsnätsföretaget Swedegas rätt vad gäller avskrivningstiden. Domstolen fastställde avskrivningstiden till 90 år istället för 65 år som Ei beslutade om.

- Ei kommer nu att analysera domarna för att se om vi ska överklaga de delar där vi inte fick rätt, säger Anne Vadasz Nilsson.

Parterna har möjlighet att överklaga till nästa instans som är Kammarrätten i Jönköping.

I slutet av år 2014 tog Energimarknadsinspektionen (Ei) beslut om gasnätsföretagens intäktsramar för perioden 2015-2018. Besluten handlade om hur stor totalsumma varje företag får ta ut av sina kunder. Av totalt nio beslut om intäktsramar för gasnätsföretagen överklagades fyra beslut. Dagens avgörande har också stort principiellt värde för de pågående elnätsmålen.

Läs vidare »
Media no image

Rörligt elavtal billigast de senaste åren

Nyheter   •   Nov 20, 2015 08:05 CET

De senaste åren har rörligt elpris gett lägre årskostnad än 1-årigt fast elpris. Det visar en genomgång som Energimarknadsinspektionens jämförelsesajt Elpriskollen gjort. Men hur det blir i framtiden är det ingen som vet.

Elpriskollen har följt elprisutvecklingen sedan början av 2008. Under fem av de senaste sju åren har rörligt elpris gett lägst årskostnad. Det betyder dock inte att Energimarknadsinspektionen råder alla kunder att välja rörligt elavtal.

-Absolut inte. Jag tycker att man kan se fast elpris som en försäkring mot plötsliga prisuppgångar. Det kan passa dig som vill ha kontroll över dina elkostnader och veta hur stor nästa elräkning kommer att vara, säger Sara Sundberg, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen. Har du råd med tillfälliga prisuppgångar kan rörligt elpris vara ett alternativ.

Under den granskade perioden har årskostnaden för 1-årigt fast elpris varit mellan 200 och 4 500 kronor högre än för rörligt avtal. Jämförelsen gäller årskostnaden med respektive avtal för en eluppvärmd villa.

-Vi får gå ända tillbaka till 2009 och 2010 för att hitta månader då 1-årigt fast elpris gav lägre årskostnad än avtal om rörligt elpris, säger Sara Sundberg. Då var det kallt samtidigt som en rad faktorer påverkade utbudet av el

Vilket avtal som ger lägst elpris under kommande år är det ingen som kan säga på förhand.

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till oss på Energimarknadsinspektionen. Ställ gärna din fråga här http://kundo.se/org/energimarknadsinspektionen/

De senaste åren har rörligt elpris gett lägre årskostnad än 1-årigt fast elpris. Det visar en genomgång som Energimarknadsinspektionens jämförelsesajt Elpriskollen gjort. Men hur det blir i framtiden är det ingen som vet.

Läs vidare »
Media no image

Ei har tagit beslut om elnätsföretagens intäktsramar 2016–2019

Nyheter   •   Okt 28, 2015 07:28 CET

-Vi har nu ett bättre regelverk för att besluta om intäktsramar för elnätsföretagen. Efter att vi föreslog ändringar redan 2013 har riksdagen och regeringen beslutat om nya regler som är både tydligare och skarpare, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Ei.

De nya reglerna innebär att det framgår hur kapitalkostnaderna för elnätsföretagen ska beräknas och att hänsyn ska tas till elnätens ålder. Ei har också vidareutvecklat kraven på förbättrad kostnadseffektivitet och hur leveranskvaliteten beaktas i besluten. Ei har också beslutat om en avkastningsränta på 4,53 procent, vilket är väsentligt lägre än för föregående period.

Under förra reglerperioden 2012–2015 överklagade en stor andel av elnätsföretagen de intäktsramar som Ei beslutat om. Företagen fick rätt i domstolen, vilket innebar att de kunde ta ut högre avgifter av sina kunder än Ei beslutat om.

-Det står redan klart att det blir rättsprocesser även denna gång eftersom nära hälften av elnätsföretagen har överklagat. Vi tror dock att processerna inte blir lika omfattande som tidigare, tack vare att vi fått ett tydligare regelverk, säger Anne Vadasz Nilsson.

De nya besluten

Ei har fattat beslut om intäktsramar för drygt 180 elnätsföretag för perioden 2016–2019. Elnätsföretagen har sammanlagt ansökt om intäktsramar på cirka 176 miljarder kronor. Ei:s beslut uppgår till totalt 164 miljarder kronor, vilket är cirka sex procent lägre än bolagens ansökningar. 

Nu har Energimarknadsinspektionen (Ei) tagit samtliga beslut om elnätsföretagens intäktsramar för 2016–2019, det vill säga hur hög avgift elnätsföretagen totalt får ta ut av sina kunder. Ei har för den här perioden tagit fram nya regler som är tydligare och ställer i besluten högre krav på elnätsföretagen.

Läs vidare »
Media no image

Fel av Konsument EL att ta betalt i förskott

Nyheter   •   Okt 15, 2015 09:01 CEST

Elhandlaren Konsument EL gör fel som tar betalt i förskott. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (Ei) som nu kräver att företaget omedelbart övergår till att ta betalt i efterhand utifrån varje kunds faktiska förbrukning.

Lagen säger att en elhandlare ska ta betalt utifrån uppmätta mängder levererad el. Konsument EL tar betalt innan kunden använt elen och utgår då från kundens genomsnittliga förbrukning under de senaste 12 månaderna.

Detta justeras visserligen utifrån verklig förbrukning månaden efter det att förbrukningen ägt rum, men innebär samtidigt att kunden hela tiden förskottsbetalar för kommande månads förbrukning.

I ett beslut kräver Ei att Konsument EL ändrar sin debitering så att den helt avser uppmätta mängder och inte sker på förhand med hjälp av beräknade mätvärden. 

Elhandlaren Konsument EL gör fel som tar betalt i förskott. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen (Ei) som nu kräver att företaget omedelbart övergår till att ta betalt i efterhand utifrån varje kunds faktiska förbrukning.

Läs vidare »
Media no image

Ökad insyn på energimarknaderna i Europa

Nyheter   •   Okt 07, 2015 18:00 CEST

REMIT-förordningen (Regulation (EU) nr 1227/2011 on wholesale Energy Market Integrity and Transparency) förbjuder insiderhandel och marknadsmanipulation på de europeiska grossistenergimarknaderna. Förordningen innebär också att marknadsaktörer omgående ska publicera insiderinformation. För att övervaka att detta efterlevs granskas transaktionsdata för samtliga marknadsaktörer som är aktiva på de europeiska energimarknaderna.

-Ei har nu möjlighet att övervaka handeln med hjälp av de uppgifter som rapporteras in. Det gör att vi kan upptäcka och avvärja marknadsmanipulation och insiderhandel på energimarknaderna, säger Sigrid Granström, analytiker på Ei.

Alla transaktioner med grossistenergiprodukter i hela EU rapporteras till EU:s tillsynsorgan ACER. ACER granskar uppgifterna och vid misstanke om överträdelser mot förordningen lämnas de sedan över till den nationella tillsynsmyndigheten, i Sverige är detta Ei. Det är Ei som är ansvarig för att förordningen efterlevs i Sverige och Ei har också rätt att vidta straffåtgärder mot de företag som bryter mot reglerna om det är nödvändigt. Energimarknadsinspektionen bedriver också egen marknadsövervakning över de nationella marknaderna och har ett nära samarbete med övriga nordiska tillsynsmyndigheter.

Idag startar transaktionsrapportering av grossistenergiprodukter i enlighet med REMIT-förordningen. Detta innebär att all handel som sker på el-och gasbörs rapporteras till ACER (Agency for the Cooperation of Energy Regulators). Därmed får Ei möjlighet att granska transaktionsdata för såväl fysisk som finansiell handel av grossistenergiprodukter.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Mediakontakt
  • vkrvmmzsigngmathzlrilda.gswilytjgrndas@ei.ihdhyjse
  • 016-16 25 61
  • 073-660 02 72

Om Energimarknadsinspektionen (Ei)

Energimarknaderna behöver spelregler - vi ser till att de följs genom att bedriva tillsyn över energimarknaderna för el, naturgas och fjärrvärme.

Ei är tillsynsmyndighet över energimarknaderna, vilket innebär att vi arbetar för att Sverige ska ha säker och effektiv tillgång på el, naturgas och fjärrvärme. Vår roll är dels att reglera monopolverksamheten med el- och naturgasnät, dels att övervaka de konkurrensutsatta energimarknaderna. Vårt arbete ska bidra till leveranssäkra nät, väl fungerande energimarknader och aktiva energikonsumenter som gör medvetna val.

Adress

  • Energimarknadsinspektionen (Ei)
  • Kungsgatan 43
  • Box 155, Postnummer 631 03 Eskilstuna
  • Sverige