Skip to main content

Nya domar ger elnätsföretagen högre avkastning

Pressmeddelande   •   Dec 14, 2016 15:22 CET

Hösten 2015 tog Ei beslut om intäktsramar för 2016-2019, det vill säga hur hög avgift elnätsföretagen får ta ut av sina kunder. Av cirka 180 elnätsföretag överklagade 81 företag. Nu har förvaltningsrätten meddelat dom. Domarna innebär att elnätsföretagen får 28 procent högre avkastning jämfört med Energimarknadsinspektionens (Ei:s) beslut.

Den stora tvistefrågan i domstol har varit hur hög avkastning (kalkylränta) elnätsföretagen får ha.

För reglerperioden 2016-2019 anser Ei att avkastningsränta (kalkylränta) ska vara 4,56 procent. Företagens överklagan handlar främst om att de vill att avkastningsräntan ska höjas till 6,3 procent.

Oskäligt hög avkastning

Den 14 december meddelade förvaltningsrätten i Linköping sina domar som innebär att domstolen fastställer kalkylräntan till 5,85 procent. De företag som inte har överklagat har rätt att i efterhand begära att få samma avkastning som domstolen kommit fram till.

Skillnaden mellan Ei:s beslutade kalkylränta och den kalkylränta som domstolen nu beslutat om motsvarar cirka 8 miljarder kronor på de totala intäktsramarna för samtliga elnätsföretag.

– Vi är kritiska till att domstolen i stor utsträckning har gått på företagens linje. Domarna innebär att företagen får en oskäligt hög avkastning. Vi kommer att överklaga, säger Ei:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

Låga risker

Elnätsverksamhet bedrivs i monopol och är en tjänst som alla behöver. Verksamheten har därför en låg risk. I avsaknad av konkurrens finns istället en reglering där utgångspunkten är att företagen har rätt till ersättning för skäliga kostnader och en rimlig avkastning.

– Vi anser att de låga riskerna ska avspeglas i avkastningen. Verksamhet med låg risk ska ge en lägre avkastning än verksamhet med hög risk. Avkastningsräntan bör också spegla marknadsförutsättningarna och det rådande ränteläget, säger Anne Vadasz Nilsson.

Vill ha oberoende ekonomiska experter

Domstolsprocesserna handlar om mycket stora ekonomiska värden och bedömningen kräver expertkunskap. Ei har därför begärt att förvaltningsrätten ska ha oberoende ekonomiska experter vid bedömningen. Domstolen har avslagit Ei:s begäran.

– Vi tycker att det är orimligt att domstolens avgörande i väsentliga frågor i så stor utsträckning grundar sig på de experter som parterna har anlitat. Det är viktigt att domstolen har tillgång till objektiv ekonomisk expertis vid sin prövning, säger Anne Vadasz Nilsson.