Skip to main content

100 år av energi

Pressmeddelande   •   Mar 24, 2006 15:11 CET

I år firar E.ON Sverige företagets 100-årsjubileum. Den 27 mars 1906 hölls det första konstituerande styrelsemötet i det bolag som grundades för att förse fem sydsvenska städer med säker tillgång på elektricitet. Kraften skulle produceras i Lagan i Halland och förslaget var att man först skulle bygga ut Majenfors, Bassalt och Knäred och så blev det också.

Drivande bakom tanken att skapa Sydsvenska Kraftaktiebolaget var Johan Gustaf Richert. Richert var en välkänd man i kraftkretsar. Han var inte bara grundare och ledare av Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån, VBB, han var också stiftare och styrelseledamot i Örebro Elektriska Aktiebolag och Hemsjö Kraftaktiebolag.

Så småningom fick han med sig Malmö, Helsingborg, Halmstad, Lund och Landskrona och den 31 augusti 1905 skapades en interimsstyrelse. Här hade var och en av städerna sina representanter. Från Malmö kom August Schmitz, VDn för Malmö Yllefabrik. August Schmitz skulle också komma att bli Sydsvenska Kraftaktiebolagets förste VD.

Det dröjde något innan byggnadsarbetena kom igång. I maj 1909 vad den första kraftstationen i Lagan - Majenfors - färdigutrustad och kunde leverera elektrisk kraft ända ner till Malmö. På våren året efter kunde Bassalts kraftstation tas i drift och några månader senare var de båda Knäredsanläggningarna också igång.

Den 17 september 1910 kunde de fyra kraftstationerna i Lagan högtidligt invigas med Gustaf V, statsminister, landshövdingar och en rad andra prominenta personer i välpolerade cylinderhattar. 400 personer deltog i invigningen och de bjöds på sandwich, klar soppa med pastejer, kokt kall lax, kalvsadel, glass och frukt.

Under 1920-talet kom Sydkraft i den första expansionsfasen. 1920 köptes Hemsjö Kraftaktiebolag med kraftverk i Mörrumsån, Helge å och Ronnebyån. Året efter köptes Finsjö Kraftaktiebolag med kraftverk i Emån i östra Småland. Som betalning för Finsjöbolaget gavs aktier i Sydkraft till Oskarshamn, som därmed blev den sjätte delägande staden i Sydkraft.

Under 30-, 40- och 50-talen byggdes fler och fler kraftverk och distributionsnätet började ta form även på landsbygden. Det kan vara intressant att notera att Sydkrafts nät byggdes samman med det danska på Själland redan 1915, långt innan det byggdes samman med det svenska nätet (1936).

Nästa stora språng i företagets utveckling inträffade när kärnkraften projekterades under 1960-talet. 1965 bildades Oskarshamns Kraftgrupp och 1970 startade bygget av Barsebäcks första reaktor. 1972 kunde den första reaktorn i Oskarshamn starta och tre år senare startades den första i Barsebäck.

1985 kom naturgasen i företagets verksamhet. Gasen kom från den danska delen av Nordsjön och går genom en ledning under Öresund upp längs västkusten. I de områden där det finns naturgas, står den för över 20 procent av den totala energianvändningen, ungefär samma andel som i övriga Europa.

Från 1990-talet och framåt expanderade företaget starkt. Flera andra aktörer förvärvades och i och med avregleringen 1996 var företaget en nationell aktör.

1990 inledde Sydkraft ett nära samarbete med det tyska energiföretaget PreussenElektra. Bland annat inleddes ett ägarsamarbete där Preussen- Elektra blev delägare i Sydkraft och Sydkraft blev delägare i Preussen- Elektras moderbolag Veba. Veba och VIAG, ett annat stort energiföretag i Tyskland, slogs samman och bytte namn till E.ON. Det nya bolaget förvärvade ytterligare aktier i Sydkraft. Sedan maj 2001 har Sydkraft varit ett dotterbolag i E.ON-koncernen. I september 2005 bytte Sydkraft namn till E.ON Sverige.

Prishistoria
Elens kostnad har alltid varit föremål för diskussioner. 1931, det är första året SCB för statistik över elpriset, fick en industriarbetare arbeta 15 - 20 minuter för att kunna betala för en kilowattimme. Omräknat i dagens penningvärde kostade en kilowattimme då 9 kronor och 40 öre. Efter kriget, 1955, hade priset fallit kraftigt och nu räckte det med att arbeta i 90 sekunder för att betala en kWh. Det var också då den stora elektrifieringen av Sverige skedde.

I dag behöver samma industriarbetare arbeta cirka 40 sekunder för att få ihop en kWh, 20 sekunder av dessa går till att betala skatter och myndighetsavgifter som inte fanns 1955. Men så har vi också bland de lägsta elpriserna i världen.

Energins nytta
Energianvändning och samhällens utveckling har sedan industrialismens genombrott gått hand i hand. I takt med ökad elanvändning har också arbetsmiljön avsevärt förbättrats och bekvämligheten i hemmen ökat.

Den utmaning E.ON Sverige står inför är att hjälpa kunderna till en effektivare energianvändning och att minska utsläppen av växthusgaser.

Oljeberoendet i elsektorn minskades betydligt redan på 1970-talet i Sverige och i dag är cirka 95 procent av elproduktionen fri från koldioxidutsläpp. Även fjärrvärmeverksamheten minskade sitt oljeberoende, detta främst under 1980-talet.

I dag går E.ON Sverige vidare och bygger ny produktion som är utsläppsfri eller reducerar koldioxidutsläppen kraftigt. Exempel på detta är de stora vindkraftparker som E.ON Sverige kommer att bygga runt Öland och det gaskombikraftverk som projekteras i Malmö, samt effektiviseringar i kärnkraften och vattenkraften. E.ON Sverige kommer att investera över 10 miljarder kronor på ny el- och värmeproduktion och ytterligare över 10 miljarder på säkrare elnät, totalt cirka 22 miljarder kronor. Till detta ska läggas den utbyggnad av tankställen för fordonsgas som är planerad. Minskningen av koldioxidutsläpp genom att gå från bensin och diesel till fordonsgas är betydande. Den anläggning för biogas som finns i Laholm var den första i landet där biogas renades och släpptes in på naturgasnätet. Flera anläggningar har följt i dess spår och volymerna biogas i det svenska naturgasnätet ökar stadigt.

Till media: E.ON Sverige har producerat en bok som speglar hur några av företagets ledande personer reflekerar över utvecklingen. Önskas ett exemplar av boken kontakta Johan Aspegren, 040 25 58 75.

För ytterligare information, kontakta Johan Aspegren,
telefon 040 - 25 58 75.

Utsänt av:
E.ON Sverige AB (Publ)
Kommunikation
Johan Aspegren

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera