Välvårdat yttre villkor för medicin

Sedan många år har Sanna fått narkotikaklassade mediciner utskrivna mot besvär gällande sömn och värk. En dag krävde husläkaren att Sanna skulle infinna sig för en inspektion. Man skulle kontrollera om hon visste vilken dag det var och hur hennes yttre såg ut. Hon skulle dessutom få lämna urinprov. Klarade hon testerna skulle hon eventuellt få sina mediciner.

Sanna bor i södra Stockholm. Hon har Asperger, fibromyalgi, ångest och ett självskadebeteende som kan klicka igång när hon blir stressad. Hon har kontakt med psykiatrin och till för några månader sedan med en vårdcentral i centrala Stockholm. Sanna får sedan 15 år tillbaka bensodiazepinen Oxascand och bensoanalogen Zolpidem utskrivet av psykiatrin. Sanna är mycket medveten om beroendepotentialen och håller koll på sin konsumtion. Uttagen ska räcka i 25 dagar men oftast räcker de 2 – 3 dagar längre eftersom hon tar mindre än vad läkaren på psykiatrin ordinerat. Från vårdcentralen har Sanna haft Citodon utskrivet för sin fibrorelaterade smärta. Samma sak där. Hon håller nere konsumtionen som den medvetna konsument hon är.

Inget recept …trots löfte

I somras dog Sannas morfar. Det tog henne hårt. Hon åkte upp till den lilla byn i Norrland där han bott i samband med dödsfallet. Hon pratade med sin vårdcentral en vecka innan om att hon skulle åka iväg och att hon ville förnya sitt recept på Citodon i förväg. Hon pratade med sköterskorna och allt var som det skulle. Problemet var bara att receptet inte kom. Sanna kände paniken växa. Inte för att hon blev abstinent utan för vad hon skulle göra med smärtan. Hon lyckades få ett recept utskrivet av sjukvården uppe i Jämtland och klarade veckan där.

Risk för missbruk sa doktorn

Tillbaka i Stockholm rådde semestertider. Sanna ringde doktorn och frågade vad som hänt med receptet, varför det inte hade funkat som det brukat göra och som det blivit uttalat. Läkaren sa att det var ett rent misstag, det som skett och att hon t.o.m skulle kunna förnya recept via 1177. Något som vanligen inte går med narkotikaklassade mediciner men om hon bara nämnde hans namn skulle det gå utmärkt:

– En vecka efter det här samtalet ringer jag igen. Då behandlar han mig som en fullt utvecklad och förhärdad missbrukare, berättar Sanna. Det kändes som att han hade gillrat en fälla som slog till stenhårt. Då var det tvärnobben på att förnya några recept.

Det visade sig att läkaren på vårdcentralen hade fått syn på de mediciner som psykiatrin skrivit ut och som skulle räcka ett halvår: 600 st. Oxascand och 400 st. Zolpidem.
Här förelåg risk för missbruk tyckte läkaren och därför hade receptet stoppats. Han hade hörde runt med sina kollegor på vårdcentralen och de hade kommit fram till att det var stora mängder tabletter. Därför skulle man inte skriva ut recepten på Citodon med mindre än att patienten fick komma till mottagningen på en sorts besiktning varje gång ett recept skulle förnyas. Som läkaren själv säger det på en inspelning av ett telefonsamtal vi fått oss tillhanda:

” Vi måste kalla patienten till ett möte innan vi kan skriva ut mer medicin. Vi måste kolla om patientens pupill reagerar normalt på ljus. Är patienten orienterad i tid och rum. Är patienten välvårdad. Vi får se om patienten visar några andra tecken på överkonsumtion…(- — )”.

Patienter manipulerar apoteken sa doktorn

Läkaren pratade vidare om urinprov och vikten av en god patient/läkare-relation för att en fortsatt förskrivning skulle kunna ske. Dessutom ville han ha ett utdrag ur läkemedelsregistret som visade att hon inte fick beroendeskapande läkemedel utskrivet från flera förskrivare och antalet uttag från apoteket som ett villkor för fortsatt förskrivning. Sanna menade att hon hade receptintervall som omöjliggjorde flera uttag. Det höll inte läkaren med om:

”Ibland har det varit så att patienten gått till apoteket och hittat på något sätt…jag har blivit rånad, jag har tappat…, jag har glömt bort mina mediciner i Göteborg…då blir apotekarna faktiskt lite mer generösa, därför finns risken Sanna. Jag har sett tusen olika fall, patientfall som lärt oss att det går faktiskt att hämta ut medicinerna trots receptintervall…”

Sanna blev illa berörd. Hon upplevde att bemötandet av henne förändrats från vanlig patient till att bli bemött med misstroende. Hon påtalade detta för läkaren. Att han utgick från att hon missbrukade. Att han bemötte henne som om hon vore en manipulerande missbrukare.
Sannas läkare såg det på ett helt annat sätt. Han tyckte att Sanna skulle vara glad och stolt över att ha en läkare som brydde sig så mycket om sina patienter som han. Dessutom menade han att han bara följde vårdgivarens riktlinjer för förskrivning av beroendeskapande läkemedel.

Skar sig natten innan mötet

Läkaren kallade Sanna till ett inspektionsmöte dagen efter samtalet. Hon bestämde sig efter viss tvekan att gå.

– Natten innan vaknade jag med panikångest och drabbades jag av ett självskadeskov. Jag har ett antipsykotiskt medel som jag kan ta till som akutmedicin när det är för jobbigt. En biverkning av det är att pupillerna blir små. Jag vågade inte ta medicinen. Och vid den tiden på natten fanns inga jourlinjer som svarade så det slutade med att jag skar mig ganska rejält. Jag ser på det som en vårdskada.

Kan inte acceptera bemötandet

Vid tiden för mötet var läkaren upptagen och Sanna hänvisades till en kvinnlig läkare som undrade vad hon ville.

– Jag återberättade vad han hade sagt men hon förstod inte, berättar Sanna. Jag bad henne kolla mina pupiller men hon fattade inte varför hon skulle göra det. Hon skulle gå och prata med honom och bad mig komma tillbaks dagen efter men då fick jag nog. Jag gick och listade mig på en annan vårdcentral. Jag mådde otroligt dåligt och var hur nära som helst att skära mig för att slippa ifrån ångesten det här hade triggat igång.

– Jag kan förstå att de reagerade som de gjorde på att hitta så många tabletter förskrivna från psykiatrin. Jag blev själv överraskad men jag kan inte acceptera sättet de bemötte mig på. Att utan att meddela mig hålla inne receptet när jag var i Norrland trots löften om att jag skulle få medicinen. Att anklaga mig för att manipulera och ljuga för att få fler uttag på apoteket. Och kravet att de vill kontrollera om jag ser välvårdad ut och om jag vet vilken dag det är…det är så kränkande.

-

Hos Praktikertjänst är medicinska riktlinjer en företagshemlighet

Equal har varit i kontakt med den enhet på landstinget som har hand om vårdcentralerna. De känner inte till några riktlinjer som öppnar för det Sanna varit med om. Istället hänvisar de Sanna att anmäla det hela till patientnämnden. Vi kontaktade Praktikertjänst som är huvudman för den vårdcentral Sanna var patient hos. Vi återger dialogen nedan:

”Hej Per!
Jag har fått ett mail där du efterfrågar våra rutiner för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.

Dessa rutiner är bolagsinterna och jag kan därför inte dela dom med dig.

Med vänlig hälsning
Jonas Orve
Specialist i allmänmedicin
Kvalitetsavdelningen

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

”Hej Jonas!

Tack för ett inte så klargörande svar.

Jag arbetar med ett fall där en av era patienter ombads att komma in för en sorts besiktning som villkor för fortsatt förskrivning trots att det inte förelåg någon misskötsamhet från patientens sida. Läkaren skulle kontrollera om hon var välvårdad i sin klädsel och utseende, om hon visste vilken dag det var, samt lämna up och kontrollera hennes pupillreflexer varje månad.

Patienten som inte har ett beroendeförflutet upplevde det som ganska förnedrande.

Stöder era rutiner detta förfarande? Tacksam för svar.

Med vänliga hälsningar
Per Sternbeck”

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

”Hej igen Per!

Jag har ingen kännedom om patienten eller dennes historia och har därför ingen möjlighet att kommentera det aktuella fallet som du refererar till.

Våra rutiner fokuserar huvudsakligen på att minska risken för att en patient hamnar i ett beroende och/eller att hjälpa patienten att trappa ut sin beroendeframkallande medicin, men de kan naturligtvis kompletteras utifrån den aktuella patienten och situationen.

Om patienten har synpunkter på vården eller bemötandet så rekommenderar jag hen att skicka sina synpunkter direkt till den aktuella mottagningen. Alla våra verksamheter har en särskild mejladress där patienter och/eller anhöriga kan lämna synpunkter. Annars går det också bra att mejla på synpunkter(@)ptj.se.

Ett annat alternativ är att kontakta patientnämnden i Stockholm. Men det mesta brukar gå att reda ut i kontakt med mottagningen.

Med vänlig hälsning
Jonas Orve
Specialist i allmänmedicin
Kvalitetsavdelningen”

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I olika lagar som reglerar sjukvården anges patientens rätt till information och delaktighet i sin egen vård. Hos Praktikertjänst anser man tydligen att det inte gäller dem. Här betraktas medicinska riktlinjer som företagshemligheter som inte ska komma patienten till del. En ganska märklig ordning.

Per Sternbeck