Efterlyser alternativ finansiering av nya stambanesystemet

Om Sveriges nya stambanesystem byggs enligt nuvarande förslag beräknas det bli klart kring år 2090. Europakorridoren efterlyser en överenskommelse över partigränserna för att möjliggöra en full utbyggnad av höghastighetsspåren till år 2035. 

Stora infrastruktursatsningar sker i Europa samtidigt som det svenska järnvägsnätet börjar nå sin kapacitetsgräns och spårunderhållet är eftersatt. Europakorridoren är en förening av kommuner, regioner och branschföreträdare från Sverige och Tyskland som arbetar för att ett nytt stambanenät med höghastighetståg ska kunna tas i bruk inom 20 år.

– Sverige har inte råd att vänta i 70 år. Vi behöver bygga ut hela det nya stambanenätet så snabbt som möjligt, men det kräver att politikerna gör en långsiktigt hållbar överenskommelse över partigränserna så projektet kan fortgå oavsett vilken regering som sitter vid makten, säger Katarina Svärdh vd för Europakorridoren.

Viktigt för exporten

Problemet med finansieringen grundar sig i den höga prislappen. Det skulle kosta ungefär 250 miljarder att bygga ut hela stambanesystemet istället för bara tre sträckor som planen ser ut just nu. Därför behöver kostnaderna bäras även av annan finansiering än det årliga anslaget, något som Katarina menar borde vara i alla politikers intresse.

– Om Sverige inte satsar på järnvägen nu kommer vi inte kunna nå klimatmålen eller behålla vår konkurrenskraft. Europa står för 75 procent av vår export och många länder har sedan länge höghastighetsspår. Varför ska de acceptera att vi inte hänger med i utvecklingen, frågar Katarina.

Det nya stambanenätet ska användas under minst 120 år och Europakorridoren jämför satsningen med när Sverige först tog beslutet att bygga järnvägen 1854. Kostnaden var större än två hela statsbudgetar, men ansågs vara central för landets framtida ekonomiska utveckling.

Många fördelar

Fördelarna med det nya järnvägsnätet skulle vara många enligt Europakorridoren som bland annat menar att de extra spåren även skulle möjliggöra för en mer effektiv upprustning av de gamla stambanorna. Samtidigt skulle de öka den totala kapaciteten för person- och godstrafik.

Höghastighetsbanorna planeras gå från Stockholm till Göteborg via Jönköping samt ner till Skåne och vidare mot kontinenten. Det skulle öka möjligheten att flytta gods från väg till järnväg och även utöka arbetsmarknadsregionerna. Dessutom skulle snabba tåg kunna leda till färre inrikesflygningar.