Södra Teatern

Södran Diskuterar: Inför valet - Vilken rättspolitik får Sverige efter valet?

Evenemang   •   Apr 28, 2006 15:25 CEST

16
MAY
Södra Teaterns Kägelbana
 

Tisdag 16 maj, dörrar 18.00, samtal startar 19.00, Södra Teaterns Kägelbana

Med anledning av det kommande valet är det viktigt att diskutera om en förändring av rättspolitiken är möjlig och/eller önskvärd. Hur kommer en eventuell förändring påverka de olika allianserna? Hur skiljer sig egentligen de olika partiernas rättspolitik åt?

Vad betyder din röst i valet för vilken politik vi får inom olika rättsområden? Finns det någon skillnad mellan de politiska partierna inom rättspolitiken? Vilken inställning har partierna till den kritik som framförs av internationella kommittéer? Domstolarnas självständighet – har alla partier samma uppfattning om hur situationen ser ut idag? Utnämningsmakten av domare – vem skall ha den? Hur ser våra straffskalor ut – är de för låga och står de olika straffskalorna för olika brott i rimlig proportion till varandra?

Dessa frågor, och säkert många fler, kommer tas upp under kvällen som kan ses som en början till den valrörelse som kommer.

I panelen: Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Leif Björnlod (mp), Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Johan Pehrson (fp) och Johan Linander (c)

Södran Diskuterar: Inför valet

Vilken rättspolitik får Sverige efter valet?

Tisdag 16 maj, dörrar 18.00, samtal startar 19.00, Södra Teaterns Kägelbana

Entré: 60 kr, student och ungdom upp till 26 år: 30 kr

I samarbete med Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

www.sodratetern.com/press

Användarnamn: sodra

Lösenord: teatern, små bokstäver!

Med vänliga hälsningar

Anneli Gunnar
Press- och marknadsansvarig
anneli.gunnar@sodrateatern.com
Tel: +46 (0)8 531 99 272
Mobil: +46 (0)70 682 97 25
www.sodrateatern.com

Bakgrund

Alliansen har uttalat följande:
De senaste tio åren har brottsligheten ökat kraftigt i Sverige. Antalet anmälda brott blir allt fler, samtidigt upplever många människor hur vårt rättsväsende allt sämre förmår möta utvecklingen. Polisen upplevs frånvarande och anmälningar läggs på hög eller blir aldrig uppklarade. Brottsligheten är på offensiven och rättsväsendet på reträtt. Med detta växer otryggheten obehagligt snabbt i vårt samhälle.

För att vända trenden krävs en upprustning av hela rättskedjan. Polis, domstolar och kriminalvård måste ges bättre resurser. Det behövs en politik för ett rättsväsendet som aldrig faller undan för våld och brott. Bara därigenom kan Sverige bli ett tryggare land. Arbetsgruppen har i uppgift att lägga grunden för att en borgerlig regering efter valet 2006 kan föra en politik för ökad trygghet genom bättre brottsbekämpning.

Krafttag mot brottsligheten
• Kampen mot brottsligheten ska högprioriteras.
• Kampen mot mängdbrottsligheten såsom stölder och inbrott ska prioriteras
och få ökade resurser för att långsiktigt motverka grövre kriminalitet.
• Tillåt buggning i kampen mot terrorism och allvarlig brottslighet. Lagreglera
även användningen av infiltration, informatörer och bevisprovokation.
• Fördjupa det internationella samarbetet.
• Personer som vid upprepade tillfällen snattat eller begått annat brott ska
kunna få tillträdesförbud till butiken.
• Ta upp kampen mot rattfylleriet. Inför ny bestämmelse i brottsbalken;
vållande till annans död genom grovt rattfylleri, för att markera samhällets
stränga syn på alkohol i trafiken.
• Reformera påföljdssystemet. Proportionaliteten mellan olika påföljder måste
upplevas som rimliga och relevanta.

Polisen i medborgarnas tjänst
• Polisens fokus ska ligga på att förebygga och utreda brott, att skydda
människor och att ge god service till allmänheten.
• Öka polisens tillgänglighet.
• Högst en minuts väntetid för den som ringer nödnumret 112.
• Återupprätta närpolisen.
• Förbättra ledarskapet inom polisen.
• Det måste finnas ett effektivt polisväsende i hela Sverige.
• År 2010 ska det finnas 20 000 poliser.

Tidigare, tydligare och tuffare tag mot ungdomsbrottsligheten
• Vuxna måste våga lägga sig i, våga sätta gränser och framförallt tro på sin
egen betydelse för barnets fostran.
• Även brott som begåtts av gärningsmän under 15 år ska utredas.
• Tillåt drogtester på barn under 15 år vid allvarlig misstanke om
narkotikabrott.
• Skärp föräldrarnas skadeståndsansvar när barn begår brott.
• Inför närvaroplikt för föräldrar till barn under 18 år som deltar i en rättegång,
oavsett om barnet är tilltalad, målsägande eller vittne.
• Öka samarbetet mellan polis, skola och sociala myndigheter.
• Ungdomstjänst ska vara en självständig påföljd som bör utdömas i
kombination med obligatorisk programverksamhet.

Stärk brottsoffrens rättigheter
• Brottsoffer ska mötas med medkännande och professionalism av
myndigheter, oavsett var i landet de bor.
• Vid varje polismyndighet ska det finnas brottsofferhandläggare för att kunna
ge brottsoffer information dygnet runt.
• Familjevåldsenheter bör finnas över hela landet. Unga brottsoffer bör ges
särkskilt stöd.
• Barn som bevittnat våld inom familjen ska ha brottsofferstatus.
• Stärk skyddet för kvinnor som utsätts för våld och hot. Den som allvarligt
bryter mot besöksförbud ska bevakas och bära elektronisk fotboja.
• Inför en ny straffbestämmelse som kriminaliserar förföljelse och trakasserier.
• Skärp lagstiftningen mot människohandel.

Helhetsperspektiv på domstolsväsendet
• Prioritera säkerheten för rättsväsendets personal.
• Värna domarkårens oberoende. Inga genomgripande förändringar ska göras
utan helhetsperspektiv, debatt och politisk förankring.
• Domstolarna ska bli bättre på att tillgodose allmänhetens och medias
berättigade krav på information.

Oberoende domare
Regeringens stora inflytande över tillsättningen av de högsta domarna och Lagrådet
är otillfredsställande. Allians för Sverige vill ha ett brett dike mellan den
verkställande och den dömande makten. Det får inte finnas misstankar om att annat
än kvalifikationer ligger bakom en utnämning. En möjlighet är att låta riksdagen utse
de högsta domarna. En annan lösning vore att regeringen behåller beslutanderätten,
men utnämningar görs utifrån förslag på lämpliga kandidater som tagits fram av en
särskild nämnd med förankring i riksdagen.

Reformera domstolsverket
En grundläggande demokratisk princip är rättsväsendets och domstolarnas
oberoende. Domstolsverkets arbete får inte bedrivas på ett sätt som inkräktar på
domstolarnas självständighet och strävan efter effektivitet får inte gå ut över
rättssäkerheten.
Ett intressant exempel på hur relationen mellan domstolarna och styrningen av
domstolarna organiseras kan hämtas från Danmark. Där ligger domstolsmyndigheten
under riksdagens motsvarighet folketinget och dess verksamhet regleras i lag. Den
tydligaste skillnaden mellan de båda ländernas lösningar gäller det sätt på vilket
administrationen reglerats i lag. Det svenska domstolsverket lyder under regeringen
och regleras genom förordningar. Den danska modellen bör kunna tillämpas i
Sverige.

Kriminalvården – vändpunkt inte ändpunkt
• Alla intagna ska ha en egen handlingsplan.
• Intagna som har gjort sig skyldiga till t.ex. våld mot kvinnor, sexualbrott eller
som missbrukar droger och/eller alkohol ska genomgå förbättrad behandling
och rehabilitering.
• Dåligt uppförande och bristande ansvarstagande ska resultera i färre eller
uteblivna förmåner, samtidigt som gott uppförande ska premieras.
• Sysselsättningsplikten ska fungera i praktiken.
• Förberedelserna inför frigivningen måste förbättras.
• Inslagen av entreprenad inom kriminalvården ska öka. All
myndighetsutövning som beslut om kontroller i cellerna, drogtester och
inpasseringskontroller ska dock även i framtiden vara ett ansvar för det
offentliga.
• Totalförbud mot mobiltelefoner ska råda inom anstalterna.
• Varje anstalt bör ha tillgång till en narkotikahund.

Hela rapporten finns på följande adress:
http://www.maktskifte06.se/fileadmin/Upload/pdf/Ett_tryggare_Sverige_slutrapport.pdf

Ur Socialdemokraternas program:

Trygghet i vardagen
Tryggheten i vardagen utmanas av klyftor och orättvisor, av missbruk och utslagning, men också av nya typer av organiserad brottslighet. Vi socialdemokrater vill bekämpa både brotten och dess orsaker. Känslan av att vara utanför och att inte kunna påverka sin situation är farlig. Det bästa sättet att långsiktigt bekämpa brott är att skapa ett samhälle där alla känner sig delaktiga och trygga.
Vi har gjort stora satsningar på polisen för att minska vardagsbrottsligheten. Det har också gett resultat. Antalet bostadsinbrott och bilstölder har minskat stadigt under senare år. Vårt arbete inriktas nu på att minska brottsligheten ytterligare. Polisen, som på senare år blivit fler och fått förbättrade arbetsresurser, ska arbeta på de tider då den bäst behövs. Vi satsar på en kriminalvård vars främsta uppgift är att förhindra återfall i brott. Vård och behandling utgör grunderna i den humana kriminalvården.
Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en prioriterad fråga. Det är samhällets ansvar att förebygga brott och stötta och skydda de kvinnor och barn som utsätts för våld och sexuella övergrepp. Varje kommun ska ha resurser, kunskap och beredskap för detta.

Brott
Alla har rätt att känna sig trygga och det är därför av största vikt att brottslighet förebyggs och motarbetas. Varje brott är ett för mycket. Inte minst därför att rädslan för att utsättas för brott begränsar människors frihet och skapar ett kallare samhälle.
Det krävs hårda tag mot brott, men också mot brottens orsaker. Känslan av att vara utanför och att inte kunna påverka sin situation är farlig. Därför är det bästa sättet att långsiktigt bekämpa brott att skapa ett Sverige där alla människor känner sig delaktiga och trygga.
Vi har de senaste åren satsat mycket på bekämpning av brott. Den socialdemokratiska regeringen har kraftigt ökat anslagen till rättsväsendet och i synnerhet till polisen. I år, 2006, ökar antalet poliser för sjätte året i rad. Mellan åren 2000 - 2005 har det skett en nettoökning med 1200 fler poliser och 550 fler civilanställda. I januari 2005 uppgick antalet poliser till 17308.
Som ett led i arbetet med att öka antalet poliser utbildas under innevarande mandatperiod 4000 nya poliser.
Den totala brottsligheten ligger på samma nivå som för tio år sedan. Våldsbrottsligheten har dock ökat, bland annat på grund av ökad alkoholkonsumtion. Totalt sett ökar dock inte brottsligheten.
En förutsättning för polisens förmåga att lösa brott är att de får tillräckliga resurser. Polisen har försetts med modernare tekniska resurser i form av ett nationellt utredningskoncept och en nationell underrättelsemodell. Det ger polisen ett förnyat sätt att planera sitt arbete på. Den nya lagen från 1 januari 2006, om ett utökat DNA-register, ger också polisen större och bättre möjligheter att bekämpa vardagsbrotten. Vi går nu vidare och ger polisen möjligheter att exempelvis använda buggning eller arbeta med skyddsidentiteter vid misstanke om allvarlig brottslighet. Lagstiftningen skärps så att möjligheten att sprida vapen minskar och polisens möjligheter att beslagta olagliga vapen ökar.
Vi socialdemokrater tycker också att det är viktigt med ett starkt stöd till brottsoffren . Att utsättas för brott sätter ofta djupa spår. Kommunerna måste tas sitt ansvar för att skapa väl fungerande brottsofferjourer. Polis, åklagare och domstol har utvecklat sin kunskap och förmåga att ta hand om brottsoffer och speciellt kvinnor och barn som drabbats av våldsbrott.
För oss socialdemokrater är det förebyggande arbetet av allra största vikt. En bra skola, goda fritidsverksamheter, ett rikt föreningsliv – alla är de viktiga delar i att skapa en trygg uppväxtmiljö för alla barn och ungdomar. Vi är övertygade om att den svenska välfärden betyder mycket för att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet. Välfärden ska därför värnas och utvecklas.
Arbetsmarknadspolitikens mål är att alla som vill och kan jobba ska ha ett jobb, är också en viktig brottsförebyggande åtgärd. Vi socialdemokrater kommer aldrig att ge upp arbetet med att skapa ett tryggt och säkert samhälle för att därigenom förebygga brott.

Kriminalvård
Kriminalvården har framför allt två uppdrag. Dels att skydda samhället från brottslingar, dels att rehabilitera de intagna, och ge dem bättre förutsättningar att leva ett liv utan brott efter frigivningen. Det främsta målet för verksamheten är att färre ska återfalla i brott.

Fängelse ska vara samhällets sätt att straffa den som begår ett allvarligt brott. Vi socialdemokrater anser att kriminalvården ska bedrivas på ett humant och rättssäkert sätt. En grundtanke i svensk kriminalpolitik är samtidigt att undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning också leder till skadliga följder för den enskilde individen.
Vi socialdemokrater har vidareutvecklat möjligheten att använda elektronisk fotboja vid mindre allvarliga brott. För unga lagöverträdare finns särskilda påföljder, samhällstjänst är en bra sådan.
Vi socialdemokrater vill förbättra kriminalvården. Därför har vi ökat resurserna till kriminalvården under ett antal år. Vi har satsat på att bekämpa förekomsten av narkotika och ökad säkerhet på fängelserna. Att satsningen har varit framgångsrikt kan vi se genom att rymningarna minskat kraftigt de senaste åren.
En ny kriminalvårdslag är på gång. Vi vill individualisera kriminalvården. Tiden i anstalt ska vara anpassad till den enskilde. Det ska löna sig att aktivt arbeta med sin situation. Missbruk, kriminalitet i anstalt eller rymningar ska få konsekvenser för den enskilde. Stödet vid övergången från anstalt till frihet ska också utvecklas för att minska antalet återfall.

Kvinnofrid
Det är av stor vikt att alla kan känna sig trygga i samhället. Vi socialdemokrater anser att det är mycket angeläget att på olika sätt både öka och slå vakt om tryggheten för personer som utsätts för partnervåld eller andra ofrivilliga sexuella våldshandlingar,till exempel våldtäkt.
Rikspolisstyrelsen fick därför nyligen i uppdrag av den socialdemokratiska regeringen att presentera lösningar för att i vissa fall övervaka besöksförbud med hjälp av elektronisk kontroll, så kallat förstärkt besöksförbud.
Från och med 2005 finns en ny sexualbrottslagstiftning vars syfte är att ytterligare förstärka och tydliggöra varje människas absoluta rätt till personligt och sexuellt självbestämmande. I den nya lagen utvidgas bestämmelsen om våldtäkt. Det stärker den utsatta personens möjlighet att hävda sin rätt.
I samband med det arbetet har den socialdemokratiska regeringen dessutom vidtagit flera åtgärder riktade till barn och ungdomar i syfte att öka deras medvetenhet och få dem att delta i diskussionen om hur vi behandlar varandra. För att öka tryggheten och minska antalet överfallsvåldtäkter krävs bland annat ett intensivt brottsförebyggande arbete inte minst i våra skolor.
Under 2006 görs en stor satsning på ökat stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn, en omorganisering av Rikskvinnocentrum har genomförts och stödet för kvinnors organisering utökas.

Polis
Polisen är en viktig del i en modern rättsstat. För oss socialdemokrater är det självklart att Sverige ska ha många och välutbildade poliser. Polisen ska självfallet också ha moderna tekniska resurser och verktyg för att effektivt bekämpa brottligheten i hela samhället.

En förutsättning för polisens förmåga att lösa brott är att de får tillräckliga resurser. Polisen har försetts med modernare tekniska resurser i form av ett nationellt utredningskoncept och en nationell underrättelsemodell. Det ger polisen ett förnyat sätt att planera sitt arbete på. Den nya lagen från 1 januari 2006, om ett utökat DNA-register, ger också polisen större och bättre möjligheter att bekämpa vardagsbrotten. Vi går nu vidare och ger polisen möjligheter att exempelvis använda buggning eller arbeta med skyddsidentiteter vid misstanke om allvarlig brottslighet. Lagstiftningen skärps så att möjligheten att sprida vapen minskar och polisens möjligheter att beslagta olagliga vapen ökar.
Den socialdemokratiska regeringen har satsat på att öka antalet polisen. Mellan åren 2000 - 2005 har det skett en nettoökning med 1200 fler poliser och 550 fler civilanställda. I januari 2005 uppgick antalet poliser till 17308.
Som ett led i arbetet med att öka antalet poliser utbildas under innevarande mandatperiod 4000 nya poliser. Ytterligare många hundra poliser utbildas nu och år 2008 kommer Sverige att ha ca 18 600 poliser.
Sverige gör alltså nu en historiskt stor satsning på polisväsendet och ser samtidigt över lagstiftningen. Skarpare lagstiftning om besöksförbud och mot sexualbrott är exempel på några sådana åtgärder som vi socialdemokrater vill genomföra. Polisen får även fler verktyg för att bättre bekämpa brottsligheten. Exempel på detta är utökad DNA-användning, lagring av trafikdata, och buggning för att nämna något. Kvaliteten på brottsutredningarna ska höjas både med bättre utbildning och bättre ekonomiska resurser.
Även orsakerna till brotten måste uppmärksammas. När unga människor begår brott måste både det lokala samhället, skolan och föräldrarna reagera både snabbt och tydligt. Vård och alternativa påföljder ska prioriteras och ge tydliga signaler till dessa ungdomar, innan vi tvingas att låsa in dem.
Vi socialdemokrater vill därför stärka både polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. Internationellt arbetar svensk polis framgångsrikt med andra länders polis i syfte att komma åt den internationella brottsligheten som omfattar narkotika, terrorism och människohandel .
Det är av stor vikt att polisen är representativ för det svenska samhället. Därför har vi socialdemokrater satsat på att skapa en bredd inom den svenska poliskåren genom att uppmuntra tidigare underrepresenterade grupper, såsom kvinnor och invandrade svenskar, att utbilda sig till polis.

Paneldebatt på Svenska juriststämman
Visst finns det skillnader i rättspolitik
mellan de politiska partierna.

Men det är inte alltid de följer blockgränserna. I en debatt på Svensk juriststämma den 7 november var Alice Åström, v, och Beatrice Ask, m, slående eniga om problemen i samband med användande av tvångsmedel som buggning och lagring av trafikdata.

Är rättspolitik överhuvudtaget intressant för politikerna? Det frågade Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare och moderator i debatten, under sin inledning. Även om alla debattörerna ville svara ja på frågan tydliggjorde debatten att fokus ligger på olika delar av rättsområdet. Moderatorn hade tagit ett ovanligt grepp på debatten, och erbjöd paneldeltagarna 12 olika frågeställningar att välja bland.

Johan Persson, fp, ordförande i justitieutskottet, betonade polisens roll i det brottsförebyggande arbetet. Det behövs fler poliser, och större närvaro av polisen ute i samhället, menade han. Trots närpolisreformen har vi idag, enligt Persson snarare en ”fjärrpolis”.

Beatrice Ask, m, valde att tala om brott och straff. Att ungas brottslighet ökar är ett stort bekymmer, menade hon.
– Vi måste få en bättre överensstämmelse mellan de straff som utdöms och det allmänna rättsmedvetandet, sa Ask, som ville se hela straffskalan användas av domstolarna.

Alice Åström, v, vände sig mot synsättet att hårdare straff kan minska ungas brottslighet. Under ett antal år har allt fler unga dömts till sluten ungdomsvård, påpekade hon. Ändå har inte brottsligheten minskat.
– Vi behöver inte skärpta straff, utan vi bör titta på vilka som sitter på anstalterna och varför de sitter där, så att vi kan förebygga brottsligheten, sa Alice Åström.

Åström fick medhåll av statssekreterare Dan Eliasson, s. Han ville se välfärdspolitik snarare än stränga straff som bästa vägen att minska ungdomsbrottsligheten, medan Johan Persson kallade det för missriktad välvilja att inte ingripa hårt mot unga brottslingar.

Användandet av tvångsmedel som teleövervakning, frysning av tillgångar och buggning kräver en balansgång mellan brottsbekämpning och värnandet av individens integritet. Har vi hamnat rätt i den balansgången, frågade Anne Ramberg.

– Absolut! Regeringen avfyrar en riktig bredsida med repressiva instrument mot terrorismen och den organiserade brottsligheten nu, svarade statssekreterare Dan Eliasson, som varnade åhörarna för att underskatta de ”otäcka typer som finns ute i landet”.

Åtgärder som offentliga ombud i ärenden om avlyssning, och den föreslagna tvångsmedelsnämnden ska garantera att värden som proportionalitet och integritet skyddas, lovade Eliasson.

Beatrice Ask och Alice Åström var mer tveksamma till regeringens ”bredsida”. Helheten av alla de olika förslagen gör att vi riskerar att tappa balansen, att skyddet för individen blir för svagt, menade de.

– Det är viktigt att se att staten inte nödvändigtvis står för det goda. Vi måsta faktiskt värna individens integritet gentemot staten, sa Alice Åström, som också ville lyfta fram den utredning som pågår kring integritet och brottsbekämpning.

Anne Ramberg ville också höra debattörernas inställning till en höjning av timkostnadsnormen för juridiska ombud. Några löften om en stor höjning fick hon dock inte.

– Vi ser problematiken med att det saknas humanjurister. Det är ett rättssäkerhetsproblem, sa Johan Persson, utan att utlova några anslagshöjningar under de närmaste åren.