När familjeklimatet påverkas alltför negativt behövs hjälp för att hantera psykisk ohälsa hos en eller flera familjemedlemmar.

Flera av våra familjer uttrycker vanmakt och frustration över en eller flera familjemedlemmars psykiska ohälsa och vad för slags hjälp som finns att få.  Jag tror att alla familjer någon gång upplever att den dras ned av dåligt mående hos en eller ett par familjemedlemmar. Det är med andra ord vanligt att familjeklimatet påverkas av psykisk ohälsa. Vad gör vi när det händer?

Samtalet.

Det är hjälpsamt att sätta ord på det som upplevs problematiskt. Orden hjälper oss att formulera känslor som vi bär på. Vi får en möjlighet att höra den andre och att sätta oss in i dennes livssituation. Jag brukar säga att du får ett förtroende av den andre som behöver förvaltas väl. Det är därför tabu att använda detta förtroende i situationer då Ni lockas att hämnas oförrätter med de förtroenden som har givits i dessa samtal. Du får en möjlighet att avlasta dig de känslor som finns inom dig genom att sätta ord på dem. Din familj får höra hur du har det inombords. Vissa familjer inför avskilda stunder för att prata om hur de har det och hur de mår. Det kan vara vid en middag i veckan eller en gång månaden. Vissa familjer gör det rent spontant utan planering,

Samvaro.

Psykiskt dåligt mående handlar ofta om känslan av ensamhet. Det handlar inte om att vi egentligen är ensamma utan att vi har en känsla av ensamhet. Det kan uppstå avstånd mellan familjemedlemmar vissa perioder och det är i de stunderna som känslan av ensamhet kan infinna sig. Det kan handla om att vi är upptagna av någon annan eller något annat. Vi kanske lätt absorberas av arbete, fritidssysselsättning etc och på så vis missar möten med våra närmaste och viktigaste personer. Ett bra sätt att undvika alltför mycket ensamhetskänslor är att avtala en tid då Ni ska umgås. Det brukar vara lättast att börja med en stund hemma i hemmet när Ni gör något, ex. dricker the klockan 20.00-20.30 förslagsvis och då ska Ni inte göra nåt annat än att ägna varandra uppmärksamhet.

Skratt.

Humor och glädje spelar stor roll i familjen. Vi brukar testa familjens spontanitet, värme och generositet genom några frågor. När gjorde Ni senast något roligt tillsammans? Hur lätt har Ni att skratta åt varandras skämt? Har Ni lätt eller svårt att visa känslor? Kan Ni bli arga på varandra och försonas under samma dag? Om familjen är generös så brukar det yttra sig i högt i tak när det gäller olika stilar och personligheter. Det finns utrymme för allas åsikter. Varje familjemedlem är lika viktig. Det är fritt fram att åka iväg till andra personer och aktiviteter. Det uttrycks glädje över att återses efter kort och lång bortovaro.

Sex.

Familjens föräldrapar/styvförälder bör ha en egen sfär när det kommer till intimitet på det sexuella området. Kärleksparet är själva grunden till familjens expansion och ska fortsätta vara det när familjens medlemmar växer upp och lämnar föräldrahemmet. Vi missar i perioder att underhålla den intima tvåsamheten i familjelivet. Det brukar yttra sig i känslor av otillfredsställdhet, ilska, sorg och rädslor. Många konflikter har sin grund i sexuell frustration. Jag brukar fråga föräldraparet i ett eget samtal hur de har det med sexualiteten. Jag använder mig av en checklista med några punkter som handlar om nöjdhetsgrad hos båda, om orgasm är möjlig för båda, tristess/slentrian i kärlekslivets uttryckssätt och vilket behov var och en har av sexuell intimitet. Sex och lekfullhet hör ihop. Kan paret leka med varandra så är det lättare att återerövra en förlorad sexuell gemenskap.

Kommunikation/konflikthantering.

Familjen utsätts för hårdare prövning under småbarnsperioden. Logistik är ett centralt tema under barnens uppväxt. Det avtar när barnen blir mer självständiga. Under den här perioden behöver föräldrarna erövra ett konstruktivt sätt att kommunicera och hantera konflikter. Familjer upplever ofta skuld när konflikterna är svåra att reda ut och de vuxna anklagar varandra för dålig stämning och mående i familjen. Jag brukar använda mig av två förhållningssätt som går ut på att lära sig att hantera olikheter hos varandra. De handlar om att spegla varandra i paret. Om kvinnan t ex uttrycker besvikelse över att mannen inte tar fullt ansvar för vissa uppgifter i familjen, ex. att barnens gympapåse är slarvigt förberedd, så föreslår jag att kvinnan berättar för mannen hur den skall packas. Jag ber sedan mannen återberätta vad kvinnan har uttryckt. Därefter ber jag mannen berätta för kvinnan hur han anser att gympapåsen ska packas. Jag ber därefter kvinnan att återberätta vad mannen har uttryckt. Denna enkla övning skapar ofta skratt och missförstånd som blir ganska uppenbara eftersom återberättande alltid är en komplicerad process. Jag brukar få paret att inse hur mycket missförstånd som byggs in i vår kommunikation  då vi är i pressade lägen, ex. tidig morgon och alla i familjen ska iväg till arbete, skola och dagis. Med den här förståelsen för varandra och hur lätt missförstånd uppstår brukar kommunikationen ta sig andra uttryck. Den blir ofta kortare, tydligare och partnern säger om budskapet flera gånger utan kritik i rösten och med större tålamod. 

info om vår verksamhet finner Du/Ni på vår hemsida, www.familjeterapeuterna.com