Gudrun Schyman besöker Lesbos med Vi Gör Vad Vi Kan

Den överenskommelse som EU:s ledare nu slutit med Turkiet betyder att män, kvinnor och barn som är på flykt för sina liv utsätts för en omfattande statligt organiserad byteshandel. Samtidigt på ön Lesbos i Grekland utspelas scener av Europas flyktingmottagande i praktiken. Under det senaste året har mellan 1 000 och 5 000 flyktingar anlänt till ön varje dag, till stora delar utelämnade till frivilligarbetare på plats. Gudrun Schyman befinner sig nu i Grekland, för att tillsammans med organisationen Vi Gör Vad Vi Kan bevittna konsekvenserna av Sveriges och EU:s migrationspolitik och flyktingmottagande.

– Jag åker till Lesbos stränder och till Atens hamn för att jag behöver höra berättelserna direkt och för att kunna vittna om det som sker. Jag vill kunna stå emot argumenten om att det inte är ”realistiskt” att vi tar emot fler i det här läget eller att de människor som flyr för sina liv hotar ”vår” trygghet. Jag vill kunna försvara mina krav på att Europa ska öppna sina gränser och att Sverige ska gå tillbaka till en generös flyktingpolitik med bilder från verkligheten. Jag vill att politiken ska handla om människor av kött och blod, inte viras in i vilseledande resonemang om ”volymer”, säger Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, Fi.

Mellan den 20 och 22 mars besöker Gudrun Schyman och Mimika Kirgios Lesbos på inbjudan av organisationen Vi Gör Vad Vi Kan. På plats ska de träffa de organisationer och volontärgrupper som sköter huvuddelen av mottagande, livräddning och sjukvårdsarbete.

– Vi tror att det vore enormt värdefullt för fler politiska aktörer att se hur Europas flyktingmottagande fungerar i praktiken. Vi vill göra det möjligt för så många som möjligt att på plats se konsekvenserna av den inhumana hanteringen av människor på flykt och hoppas därigenom kunna påverka det nationella och internationella arbetet för en mänsklig och värdig flyktingpolitik, säger Sofia Knöchel Ledberg, ordförande för Vi Gör Vad Vi Kan.

– Det har genom världshistorien skett katastrofer där vi i efterhand frågat oss varför ingen sa något. När den frågan kommer vill jag kunna svara. Berätta om den solidaritet som växte fram underifrån, genom alla volontärer i Sverige, Grekland och runt om i Europa. Jag vill prata om alla de mänskliga möten som gav kraft. Jag vill kunna berätta om hur en majoritet av politikerna svek under trycket av en framväxande nationalism. Men också om hur det sveket blev grunden för många människors engagemang i nya rörelser där frågan om respekten för mänskliga rättigheter flyttades högst upp på den politiska dagordningen, säger Gudrun Schyman.

Rätten att söka asyl ingår i FNs förklaring om de grundläggande mänskliga rättigheterna, som Sverige och övriga europeiska länder har förbundit sig till att följa. Överenskommelsen som nu har ingåtts mellan EU och Turkiet sätter asylprocessen ur spel genom att införa summariska avvisningsprocesser och kollektiva utvisningar, vilket har kritiserats av en mängd internationella organisationer. Amnesty International understryker att detta är förbjudet enligt Europakonventionens skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna. Att inte ta emot barn på flykt och att förvägra dem återförening med sina familjer bryter dessutom mot FN:s barnkonvention. På hemmaplan har den svenska regeringens lagförslag fått unison och stark kritik från samtliga 22 remissinstanser.

Turkiet är en stat som gång på gång kränker mänskliga rättigheter med inskränkt pressfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet. Landet är inte en medlemsstat i EU och därför inte bundet av de EU-rättsliga bestämmelser som ska skydda flyktingar. Feministiskt initiativ anser att avtalet måste stoppas.