Kvinna i finansbranschen – en förlustaffär?

I Sverige tjänar kvinnor i genomsnitt fjorton procent mindre än män. Inom finansbranschen är löneskillnaderna ännu större. Enligt Statistiska centralbyrån var löneskillnaden på banker och andra kreditinstitut drygt 30 procent 2013. Det innebär att bank- och finansanställda kvinnor i genomsnitt tjänar 16 400 kronor mindre än sina manliga kollegor varje månad, året om, år efter år. Denna löneskillnad fortplantas i pensions- och försäkringsnivåer och leder till att kvinnor får sämre ekonomi än män – hela livet.

En del av skillnaden ligger i olika arbetsuppgifter. I finansbranschen ser vi att män ges svårare arbetsuppgifter, rekryteras till chefsposter och får högre lön, men att kvinnor inte avancerar på samma sätt. Färre kvinnor än män återfinns på chefspositioner – ju högre upp i hierarkin, desto färre kvinnor. Högst upp i organisationshierarkierna är andelen kvinnor som allra minst.

När kvinnor och män i finansbranschen kliver ut i arbetslivet har de ungefär samma förutsättningar; samma utbildning, samma erfarenhet och samma lön. Men detta ändras snabbt. I 30 – 35-årsåldern drar männen ifrån lönemässigt, medan kvinnorna ligger kvar på samma nivå. Männens lönekurva blir alltså brantare, närmast vertikal, samtidigt som kvinnornas löner planar ut. Detta sammanfaller med den tid i livet då många bildar familj.

Det verkar finnas ett glastak som sätter stopp för kvinnornas karriär i finansbranschen. Är det så att kvinnors och mäns kompetens bedöms på olika sätt, värderas kvinnors potential och ledarskap annorlunda än männens? Eller finns det en traditionell kultur i branschen, med idéer om en manlig familjeförsörjare och en kvinna som tar det större ansvaret för familjen? Ses det som en merit, eller en belastning, att ta ansvar för barn samtidigt som man har ett utvecklande arbete i den finansiella sektorn? Är det en sådan kultur som också skapar förväntningar om att kvinnor inte satsar på karriären och därför inte prioriteras karriärs- och lönemässigt?

Tittar vi på de fyra storbankerna noterar vi att det är kvinnorna som tar ut majoriteten föräldraledigheten och som är lediga för vård av sjuka barn. Kvinnorna är också överrepresenterade när det gäller deltidsarbete.

Det behöver vidtas fler och kraftfullare insatser i branschen för att komma till rätta med lönediskrimineringen. Det är Finansförbundet och Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) överens om. I måndags tecknade vi ett nytt kollektivavtal som gäller för drygt 40 000 bankanställda. Avtalet innehåller en överenskommelse om att uppnå lika lön för både lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivarna förfogar över verktygen som kan åtgärda löneskillnaderna. Nu är det alltså upp till bevis.

• Genomför årliga lönekartläggningen som grundligt redogör för anställda som utför likvärdigt arbete och korrigerar eventuella osakliga löneskillnaderna mellan dem
• Rekrytera fler kvinnor till ledande positioner
• Underlätta för män och kvinnor att kombinera föräldraskap och yrkeskarriär
• Prioritera och efterlev jämställdhetsplaner
• Granska organisationskulturen kritiskt och identifiera eventuella normer som begränsar kvinnors möjligheter till avancemang och löneökning

Fler kvinnor behövs på ledande positioner, som förebilder och för att förändra normen om den manlige ledaren i bank- och finansbranschen. Detta kanske är enda sättet att komma till rätta med den skeva lönesättningen och ojämställda karriärmöjligheter.

Karin Kristensson, utredare Finansförbundet