Skip to main content

Ammunition som förorenar – vad gör vi åt det? Högaktuell forskning vid Försvarshögskolan om explosiva kvarlämningar

Pressmeddelande   •   Nov 10, 2016 14:15 CET

Fredrik Johnsson, doktorand vid Försvarshögskolan.

Riksrevisionen har i rapporten Statens förorenade områden, som släpptes 27 oktober 2016, granskat regeringens och berörda myndigheters hantering av föroreningar eller oexploderad ammunition som orsakats av staten och kan medföra risk för människor och miljön. Doktorand och överstelöjtnant Fredrik Johnsson vid Försvarshögskolan är positiv till att Riksrevisionen har tagit fram rapporten, men framhåller vikten av att åtgärder utformas utifrån ett helhetsgrepp.

– Det är för viktigt för att inte göra rätt, säger Fredrik Johnsson. Rapporten bidrar till att uppmärksamma ett både långsiktigt och ekonomiskt kostsamt problem för svenska samhället, men det finns fundamentala aspekter som inte omfattas av granskningen, till exempel dumpad ammunition i sjöar och vattendrag, vissa säkerhetsaspekter och vad som utgör en acceptabel risk i det svenska samhället.

Utveckla en riskhanteringsmodell

Försvarshögskolan har tidigare uppmärksammat problemet och sedan årsskiftet bedriver högskolan forskning i ett samarbete med Lunds universitet. Forskningen fokuserar på problematiken med att hantera explosiva kvarlämningar utifrån ett svenskt samhällsperspektiv, och har som målsättning att bidra till utvecklingen av en riskhanteringsmodell för att kunna bedöma risker och föreslå hållbara åtgärder. Frågor som ska försöka besvaras är:

  • Vad är en acceptabel risk från explosiva kvarlämningar i Sverige?
  • Hur kan risker från explosiva kvarlämningar analyseras?
  • Hur medvetandegöra och kommunicera risker från explosiva kvarlämningar?
  • – Flera av de utmaningar som Riksrevisionen identifierar i sin rapport är redan uppmärksammade. Dessvärre saknas idag en ändamålsenlig kunskapsbas att utgå ifrån och det behövs för att säkerställa en hållbar grund för beslutsfattande, säger Fredrik Johnsson.

    Internationellt nätverk ska sprida kunskap

    Internationellt samarbete för att skapa denna kunskapsbas är helt avgörande. Flera länder har erfarenheter från hantering av likartade problem med explosiva kvarlämningar och vi har mycket att lära från dem. USA har stängt över 1 000 militära baser vilket bl.a. krävt röjning/sanering av explosiva kvarlämningar. Storbritannien, Tyskland m.fl. hanterar dagligen explosiva kvarlämningar efter andra världskriget och Norge har genomfört stora saneringsprojekt av explosiva kvarlämningar. Försvarshögskolan har etablerat ett nätverk med ett tiotal länder i syfte att sprida kunskaper och erfarenheter.

    – Förhoppningen är att andras lärdomar kan ligga till grund för en svensk modell och att vi slipper uppfinna hjulet själva. Till detta adderas sedan forskningen som bygger på de förhållanden som är unika för Sverige, säger Fredrik Johnsson.

    Åtgärdsplan för framtiden

    Riksrevisionens rapport har nu överlämnats till regeringskansliet som tillsammans med berörda departement ska utarbeta en åtgärdsplan som kommer läggas fram för riksdagen inom fyra månader.

    – Fyra månader är kort tid och problemet med explosiva kvarlämningar är komplext och något som vi kommer att behöva leva med under generationer. Det är ytterst viktigt att de steg som nu tas är långsiktiga och något vi kan leva med i framtiden.

    Kontakt

    Fredrik Johnsson, överstelöjtnant/doktorand

    Försvarshögskolan

    08-553 42 532, 0708-53 44 11

    fredrik.johnsson@fhs.se

    Presskontakt

    Carina Jonsson, medierelationer

    070-957 82 07

    Om Fredrik Johnsson

    Överstelöjtnant och doktorand Fredrik Johnsson har drygt 20 års erfarenhet inom Försvarsmakten av ammunitions- och minröjningsverksamhet såväl nationellt som internationellt. Han kommer närmast från en befattning som operativ chef vid Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) i Eksjö.

    Bifogade filer

    PDF-dokument

    Kommentarer (0)

    Lägg till kommentar

    Kommentera