Desinformation gror i hälsokriser

Hur mycket desinformation och felaktigheter sprids i hälsorelaterade kriser? En rapport från FOI visar på en rad sårbarheter: Allt från myndighetsinformation som drunknar i informationsflöden till bedrägerier och försök till politisk påverkan.

Memot “Information pollution during health-related crises” har fångat upp ett aktuellt ämne.

– Många människor är utsatta i hälsorelaterade kriser. Ju mindre fakta som finns tillgängligt, desto värre kan det bli. I vår osäkerhet söker vi ofta efter information, det är lätt att hamna i ett bias-läge där vi omedvetet söker bekräftelser på sådant vi redan tror på. Situationen förvärras naturligtvis av såväl informationsbrus som kommersiella budskap och bedrägeriförsök, säger Sabrine Wennberg, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, projektledare och initiativtagare till rapporten.

I början av pandemin med coronaviruset covid-19 gjorde hon och en arbetsgrupp (Kajsa Colde, Elise Östevik, Marc Bruce, Albin Falck) inom FOI en undersökning kring desinformation och felaktig information (disinformation och misinformation*). Granskningen gjordes i traditionella kanaler som textmeddelanden, e-post, telefon och sociala medier.

Influensers gör skada

– Vi började med en översikt av den vetenskapliga litteratur som finns inom området. Där fann vi också tre olika modeller för att strukturera uppgifterna utifrån aktörernas avsikt som vi anammade, berättar Kajsa Colde.

De tre modellerna är desinformation och felaktig information för:

1. Kommersiella ändamål
2. Politiska ändamål
3. Försök att lura traditionella medier för nöjes skull.

– Efter genomgång i olika sökresultat valde vi ut elva fall som medier rapporterat om 23 – 31 mars i år. De flesta fallen var kommersiellt drivna. Inom den gruppen fanns olika aktörer, till exempel bedragare som försökt utge sig för att vara myndigheter. Men även influencers som mer eller mindre omedvetet gör skada, säger Sabrine Wennberg.

I det senare fallet kan det handla om någon som gör reklam för en produkt som sägs hjälpa mot virusangrepp, när produkten inte är vetenskapligt verifierat – och når en stor grupp följare som litar på personens utsaga. Det finns även fall där kommersiella intressen rekommenderat hälsovådliga åtgärder – som att dricka kolloidalt silver, det vill säga finfördelat silver.

I rapporten tas även upp försök till politisk påverkan, såväl internt inom landet som utifrån.

– Vi har sett försök från en auktoritär statlig aktör där de velat ge en falsk bild av Sveriges hantering av krisen. Vi fann även att desinformation kring coronaviruset har spridits i högerextrema onlineforum, säger Sabrine Wennberg.

* Disinformation används i betydelsen som ”vilseledande information som har en avsiktlig grund” och misinformation som ”vilseledande information utan avsiktlig grund”.

Några exempel ur rapporten

• SMS-text som utger sig komma från Karolinska institutet och som lurar människor att donera pengar till falsk forskning om coronaviruset.
• Telefonsamtal från bedragare som hävdar att de är från Folkhälsomyndigheten och att mottagaren sägs ha hittats via smittspårning. De vill ha tillgång till bank-ID.
• E-post där bedragare försöker få personlig information genom att hävda att det finns ett botemedel som forskare inte är villiga att dela med allmänheten.
• Falsk information via Snapchat om coronaviruset och som namnger personer i södra Sverige som spridare av viruset.
• Svenska influensers sprider felaktig information om coronaviruset på Instagram.
• Användare på Facebook uppmuntras att dricka skadliga vätskor för att skydda sig mot coronavirus.
• Information på Facebook som hävdar att det finns en koppling mellan coronavirus och 5G-nätverk.
• Twittermeddelanden med högerextremistiska och nazistiska konspirationer om ursprunget till coronaviruset.