Ska vi rusta för krig för att bevara fred?

Sveriges förmåga att avskräcka militära angrepp och påtryckningar är en högaktuell försvarspolitisk fråga. I ny en studie från FOI utreder två forskare frågan och konstaterar att det finns mycket kvar att göra, både i form av konkreta åtgärder och en utökad diskussion.

Madelene Lindström och Fredrik Lindvall har tillsammans skrivit rapporten ”Vill du ha fred, rusta för krig. Perspektiv på en svensk tröskel.” Där analyserar de Sveriges förmåga att skapa en så kallad tröskel mot ett väpnat angrepp och militära påtryckningar.

– Med tröskel menas olika hinder som avskräcker eventuella angripare. För Sveriges del handlar det mest om stabiliserande och fredsuppehållande åtgärder: en begränsad form av avskräckning, säger Fredrik Lindvall, forskningsledare vid FOI.

Hur skapar man en tröskel?

Att skapa en tröskel är en krävande militär utmaning; det krävs ett helhetskoncept, där inte minst den politiska dimensionen är viktig. Tröskeln byggs upp av tre komponenter:

1. Vilja att möta ett väpnat angrepp
2. Förmåga att möta ett väpnat angrepp
3. Trovärdig kommunikation av viljan och förmågan att möta ett väpnat angrepp.

Det räcker alltså inte att ha den militära förmågan att möta ett angrepp; om potentiella angripare märker att det inte finns någon tydlig beredvillighet att agera i staten kommer de inte att avskräckas.

En viss tröskeleffekt kan också byggas upp genom att man förlitar sig på andras förmågor; till exempel genom ett medlemskap Nato.

Ett konkret exempel på hur en tröskel kan byggas upp är genom reaktioner på kränkningar, säger Fredrik Lindvall:

– Ubåtsjakten i höstas ledde till uttalanden och presskonferenser med statsminister, försvarsminister och ÖB, vilket visade att Sverige tog det på allvar. Militära, politiska och mediala insatser samverkade och visade att det blir kostsamt att köra in ubåtar på svenskt territorium.

Sverige behöver utveckla sitt tröskelkoncept

Ingen kan säga exakt hur Sverige skulle stå emot ett militärt angrepp. Men om man ser till de tre tröskelkomponenterna finns flera brister, menar forskarna. Det gäller både försvarets kapacitet och den politiska beredskapen.

– Vi har ingen utvecklat tröskelkoncept just nu, vilket man bör vara medveten om när man diskuterar utvecklingen av det svenska försvaret, säger Madelene Lindström, säkerhetspolitisk analytiker. Under en lång tid har svenska politiker sagt att det inte finns någon risk för ett isolerat angrepp mot Sverige. Det är troligen också uppfattningen bland många i allmänheten, inte minst för att man kanske tänker på ett fullskaligt krig eller en ockupation. Men en tröskel har flera steg: den behövs även för att vi inte ska bli utsatta för hot eller påtryckningar – vilket är väsentligt för att Sverige ska kunna göra politiska vägval utan yttre påverkan.
Eftersom Sverige är en demokrati kommer vi aldrig att göra något konkret mot en annan stat innan något angrepp har skett, även om vi misstänker ett kommande angrepp. Vi kommer därför alltid ligga steget efter. Därför måste vi ha en förmåga att reagera snabbt om och när det väl sker.
Madelene Lindström fortsätter:

– Vi kan inte vänta tills det händer något innan vi bygger upp tröskeln. Vi måste rusta innan det händer. En annan aspekt är att den svenska befolkningen måste vara insatt och redo att acceptera de åtgärder som staten skulle vidta vid ett angrepp. Därför behövs en ökad diskussion och medvetenhet om dessa frågor.