Vad händer med USA:s engagemang i Europa?

Europas säkerhetspolitiska förutsättningar utmanas i dagsläget av Ryssland. Samtidigt  vill USA minska en traditionell militär närvaro och förankra de transatlantiska relationerna med ett nytt frihandelsavtal. En ny rapport från FOI analyserar amerikanskt engagemang nu och i framtiden.

USA:s policy om att ombalansera till Asien och Stilla havsregionen, tillbakadragandet av tunga förband från Europa och aviserade nedskärningar i förvarsbudgeten gör att USA:s fortsatta engagemang i Europa ifrågasätts.  En ny säkerhetspolitisk analys, från FOI, undersöker hur amerikanskt militärt engagemang i Europa kan komma att ändras.  I studien ”Förändrad amerikansk närvaro i Europa? Ett säkerhetspolitiskt perspektiv på förändrad traditionell amerikansk militär närvaro” analyseras hur amerikanska målsättningar, inriktningar och planer kan drabbas av bland annat försvarsekonomiska nedskärningar och hur utvecklingen i USA sammantaget kan påverka närvaron i Europa.

-USA är inriktat mot säkerhetspolitisk återhämtning vilket fortsatt kommer att prägla landets försvarspolitik. Men ett återhållsamt säkerhetspolitiskt agerande i dagsläget ska inte förväxlas med en långsiktig nedgång för USA som stormakt, säger Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

I den nya studien analyseras hur amerikanskt egenintresse påverkar landets engagemang i Nato och hur USA:s övergripande säkerhetspolitiska inriktning alltmer präglas av ekonomiska utmaningar. Niklas Rossbach undersöker också vad resonemanget bakom ombalanseringen till Asien och Stilla havsregionen innebär om de tillämpas på transatlantiska relationer.

-Trots att den senaste utvecklingen i Östeuropa kan ses som en geopolitisk chock förefaller USA ovilligt att ändra sin egen geopolitiska kursriktning, som åtminstone till del även fortsättningsvis leder bort från traditionellt militärt engagemang för Europa, säger Niklas Rossbach.

De bakomliggande orsakerna till flera av de förändringar som USA tänker genomföra pekar mot att amerikanskt engagemang för transatlantiska relationer inte bör ses enbart i termer av försvarsrelationer.  Enligt studien kan den ekonomiska krisen visa sig vara en lika viktig brytpunkt för USAs militära engagemang för Europa som slutet på kalla kriget var. Studien beaktar utvecklingen dels på kort sikt, ett drygt år, och dels på medellång sikt, tre till fem år.