Skip to main content

Morgondagens sjukhus – en arkitektur i förändring

Nyhet   •   Sep 02, 2016 16:55 CEST

"Det jobbar många hjältar i vården - de måste ständigt vara på tårna, alltid leverera." Anna Hjort, ansvarig arkitekt för kompetensområdet Vård på FOJAB arkitekter

Hur kommer morgondagens sjukhus att fungera – vilka trender finns i arkitekturen? Här berättar Anna Hjort, som är ansvarig arkitekt för kompetensområdet Vård på FOJAB arkitekter.

Anna Hjort är en arkitekt som brinner för goda vårdmiljöer. Det går inte att ta miste på. De senaste 20 åren har hon ägnat åt att utveckla och projektera modern sjukhusarkitektur i Skandinavien. Innan dess arbetade hon flera år som arkitekt i USA, Nya Zeeland och Tyskland. Just nu ansvarar hon för den genomgripande ombyggnaden av Helsingborgs sjukhus, och har fullt upp med att omsätta nytänkande i praktisk verklighet.

– En stor förändring som sker nu är att man bygger om till enpatientsrum. Det medför minskad smittorisk, mindre risk för felmedicinering och man kan enkelt undersöka patienten på plats. Totalt sett tillfrisknar patienten snabbare. Kedjan av positiva effekter är så betydande att man nu genomför detta i Sverige, ja faktiskt i hela Europa. I Sverige är det också kopplat till ett helt nytt koncept – Patientnärmre Vård – som innebär att personalen sitter ute bland patientrummen i stället för längst bort i en korridor.

Följden blir att vårdtiden på sjukhus förkortas. När man för 20 år sedan låg inne 15 dagar, behöver man nu i snitt bara vara kvar i 3 dagar. Det här har naturligtvis också med effektivare medicinering, medicinsteknisk utrustning och behandling att göra.

Elastiska öppenvårdsmottagningar

– Nytt är också att vi ritar generella öppenvårdsmottagningar – alltså inte specialutrustade mottagningar för ortopedi, medicin eller kirurgi, berättar Anna. Alla rum ska se likadana ut, så att man kan växa och krympa över tid. Är en avdelning i behov av mer plats kan den svälla ut tillfälligt. Utrustning som EKG-apparater och liknande är ju verksamhetsspecifik, men den är numera oftast rullande och hämtas vid behov från centralt placerade förråd.

Det här är en förutsättning för att ekonomin ska gå ihop inom vården. Samutnyttjandet bygger på att lokalerna ritas så generella, flexibla och elastiska som möjligt.

Parallellt utvecklas ju också vård i hemmet med möjligheter att exempelvis själv utföra dialys istället för att åka in till mottagningen på sjukhuset varje dag.

Robotarna tar över springandet

Flöden av gående, liggande, godshantering och personal, som aldrig bör korsa varandra finns som en underliggande struktur som försörjer sjukhusets olika enheter.

Ofta har man en logistikbyggnad perifert i sjukhusområdet. Dit kommer alla transporter med mat, gods och tvätt. För att det inte ska bli för mycket spring, varken inom området eller inom avdelningarna, sköts transporterna i kulvertsystem och hiss upp till varje våning. Anna ser ett nytt scenario i framtiden.

– På sina ställen, i Norge bland annat, har man robotar som sköter transporten. De kan då vara predestinerade att ta exempelvis medicin från läkemedelsförrådet nere i källaren. Med hjälp av en magnetslinga i golvet tar roboten sig fram till rätt hiss, som vet vilken våning den ska till. Dörren öppnas, roboten kör ut och parkerar utanför entrén in till avdelningen. Det innebär att man inte behöver ha läkemedelsrum uppe på avdelningarna. Istället finns centralt placerad personal som administrerar just medicineringen.

Sådana här robotar finns även för tvätt- och mattransporter, till exempel. Man sparar personal och man sparar värdefull yta uppe på avdelningarna. Det blir mindre spill eftersom man, när det är så smidigt, bara beställer det man behöver. Men det måste till sjukhus med stor volym för att detta ska fungera bra och löna sig.

Evidence Based Design

– Ett annat centralt begrepp i de här sammanhangen är Evidence Based Design. Sjukhuset ska inte bara vara en högteknologisk apparat där man stoppar in en sjuk människa som sedan kommer ut som frisk. Det ska inte bara vara hantering. Sjukhusvistelsen ska vara en upplevelse som är bra för själen också. De mjuka värdena är väldigt viktiga. Jag tänker då på utblickar, dagsljus, vackra färger och bra material, säger Anna Hjort.

Det handlar också om att inte i onödan exponera saker som kan verka skrämmande. Personalen är van vid hur det ser ut, men för en patient som kanske redan är spänd och rädd kan miljön verka förfärligt skrämmande. Det kan vara operationssalen som man hinner se innan man sövs, masker som man ska ta på vid strålningsbehandling eller magnetröntgenkameran, som inte minst barn kan bli skärrade av att se. Producenterna är väldigt medvetna om detta och försöker göra medicinskteknisk utrustning så patientvänlig som möjligt. Det är kort sagt viktigt att den fysiska miljön är en vacker och vänlig upplevelse.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.