Skip to main content

Läsning är positivt för det psykiska välbefinnandet

Pressmeddelande   •   Sep 15, 2016 07:55 CEST

Cecilia Pettersson, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Emma Zetterlund

Cecilia Pettersson, universitetslektor och forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, arbetar med en studie kring en av Folkuniversitetets litteraturcirklar för personer med psykisk ohälsa. Resultaten visar att läsning och samtal om litteratur leder till ökat välbefinnande och funktionalitet i vardagen.

Litteraturens betydelse för vår psykiska hälsa har alltid varit en brännande fråga. Redan Aristoteles såg den som ett läkemedel för själen, och sedan dess finns en stark tilltro till läsningens betydelse för människans utveckling.

Begreppet biblioterapi myntades för exakt 100 år sedan. Samtidigt upptäcktes det att skönlitteratur hade en helande effekt på soldater som traumatiserats under första världskriget. Behandlingsformen har därefter utvecklats i USA och fått uppmärksamhet i den internationella forskningen och samhället i stort. Svenska folket har stiftat bekantskap med företeelsen i tv-programmet Babel där ”biblioterapi” är ett stående inslag.

– Biblioterapin använder litteratur för att förbättra människors hälsa. Ofta sker det i form av individuell lästerapi eller läsning i grupp, berättar Cecilia Pettersson.

I Sverige används metoden på bibliotek och i vården, men forskningen ligger ännu i sin linda. Ett undantag är Cecilia, som tillsammans med rehabiliteringsvetaren Lena Mårtensson publicerade en uppmärksammad studie år 2014.

Litteraturcirkeln gav kapacitet, vilja och ork

I en kommande studie undersöker hon en litteraturcirkel för personer med psykisk ohälsa som arrangerades av Folkuniversitetet i samarbete med Kultur i Väst, Aktivitetshus Centrum och Göteborgs Litteraturhus. Cirkeln, som inte hade något terapeutiskt syfte, träffades tolv gånger hösten 2015.

– Deltagarna var förtidspensionerade till följd av depression, svår ångest och psykos. Syftet var att ta reda på om läsning och samtal om litteratur påverkade deras psykiska välbefinnande, berättar Cecilia.

Studien genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätundersökningarna visade ingen tydlig långtidspåverkan på deltagarnas hälsa. I djupintervjuerna framgick det däremot att deltagarnas mående påverkades på kort sikt.

– Alla vittnade om att deltagandet i cirkeln ledde till ett positivt välbefinnande som spillde över på det dagliga livet och hjälpte dem att fungera bättre i sin vardag, säger Cecilia.

– Cirkeln gav kapacitet, vilja och ork att fungera i sociala sammanhang. En deltagare nämnde samtal om läsning och litteratur med föräldrarna som en positiv följd. En annan berättade om förmåga att göra sådant hen dragit sig för, till exempel ringa ett samtal, fortsätter hon.

Resultaten värdefulla i ett kultur och hälsa-perspektiv

Studien ska nu publiceras i en vetenskaplig tidskrift för forskning om kultur och hälsa. Cecilia hoppas att den ska leda till fler satsningar på biblioterapi som hälsofrämjande aktivitet.

– Även om studien inte visar på långtidsverkan är resultaten värdefulla i ett kultur och hälsa-perspektiv. Att ringa ett telefonsamtal, komma hemifrån och vara i ett socialt sammanhang kan vara nog så viktigt för det psykiska välbefinnandet för de här människorna, säger hon.

Hör Cecilia Pettersson föreläsa i höst

22 september: Bok- och biblioteksmässan

27 oktober: Folkuniversitetet Kungsbacka

2 november: Folkuniversitetet Alingsås

15 november: Forskarcafé, Högskolan Borås

21 november: Folkuniversitetet Varberg

Folkuniversitetet Göteborg är ett studieförbund grundat av universitetet och studentkåren. Vår verksamhet omfattar folkbildning, skolor samt utbildning för organisationer och företag. Vi verkar för ett internationellt synsätt, pedagogisk förnyelse och ett nära samarbete med universiteten. Vi är fristående från politiska, religiösa, kommersiella och fackliga intressen.

Kommentarer (2)

    Intressant artikel men varför kallar ni en forskare för Cecilia? Gissar att en manlig forskare inte hade kallats för te x Gunnar.

    - Marie Larsson - 2016-09-23 16:49 CEST

    Hej Marie! Tack för din kommentar. Du pekar på en viktig fråga som vi har ansvar att vara lyhörda inför och som vi tar med oss inför kommande artiklar. Just den här texten är skriven i samråd med Cecilia Pettersson för att belysa studien på ett så populärvetenskapligt och lättillgängligt sätt som möjligt – i linje med Folkuniversitetets uppgift att öka kunskapen om nya forskningsrön hos den breda allmänheten. Vi har strävat efter en ton som är inkluderande och passar många olika läsare. En aspekt av detta är att vi har valt att ge texten en personlig och varierad karaktär genom att använda forskarens förnamn på ett antal ställen i brödtexten. – Andreas Åhs, kommunikatör, Folkuniversitetet Göteborg

    - Andreas Åhs - 2016-09-24 12:16 CEST

Lägg till kommentar

Kommentera