Skip to main content

Europeiska kulturlandskap - Hur människan format Europas natur

Pressmeddelande   •   Apr 02, 2009 11:25 CEST

Europas natur är ett resultat av människans inverkan under flera tusentals år. Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk har förändrat flora och fauna. Men även historiska händelser som krig, revolutioner och sjukdomar har påverkat naturen. Landskapet har odlats upp och växt igen om vartannat och detta är en viktig förklaring till de mönster i den biologiska mångfalden som finns i Europa idag. Formas nya bok visar hur olika skeenden i historien, biologin och landskapet har påverkat varandra.

- Naturvårdare behöver ha en historisk syn på sitt arbete. Jag vill ge biologer och naturvårdare en bild av hur viktigt det historiska skeendet har varit för den natur och det landskap vi ser idag. Samtidigt vill jag också visa historiker och kulturmiljövårdare hur viktiga biologin och landskapets förutsättningar har varit för historiens förlopp, säger Urban Emanuelsson, författare till boken.

Boken tar ett helhetsgrepp på Europas kulturlandskap ur både ett biologiskt och ett historiskt perspektiv. Europas landskapshistoria skildras från äldre stenåldern till modern tid. Innehållet väver samman ämnen som biologisk mångfald och naturvård med historia och arkeologi.

Det finns bland annat kapitel om öppen mark som ett nyckelproblem för naturvården, om utvecklingen från förhistoriska växter och djur till dagens arter, om hur jordbruket introducerades, om antikens kulturlandskap, om beteskultur, om ved, virke och vinterfoder, om utrotning och spridning av djur och växter, om brukade våtmarker, om jakt, om krig och pest, och om havet.

Där finns också kapitel om den politiska utvecklingen, om olika typer av revolutioner som har förändrat Europas landskap och om Sovjetunionens betydelse för Östeuropas landskap.

- Ofta utesluts Ryssland i beskrivningar av Europas natur, och Östeuropa brukar bli styvmoderligt behandlat. Orsaken kan vara språkbarriärer och isoleringen gentemot övriga Europa fram till Berlinmurens fall 1989. Men för den naturintresserade är östra Europa ett mycket intressant område, på många sätt mer intressant än Västeuropa.

I det avslutande kapitlet skildras vad författaren anser vara svagheter i nuvarande natur- och kulturmiljövård, och han ger förslag på hur bristerna kan åtgärdas.

- Fortfarande skiljer man ofta på naturvård och kulturmiljövård. För mig är det en konstlad uppdelning som tyvärr till stor del konserveras av både myndigheter och ideella föreningar. Helst borde naturvårdarna inbegripa hela landskapet. Då blir uttrycket "det biologiska kulturarvet" en nyckelterm. Europas kulturarv innefattar också till exempel träd formade av människan och olika naturtypers utseende, säger Urban Emanuelsson.

Europeiska kulturlandskap, Hur människan format Europas natur vänder sig till personer som arbetar med natur- och kulturmiljövård, forskare, studerande och överhuvudtaget alla som är intresserade av naturvård, biologisk mångfald, historia och kopplingen mellan dessa. Den är populärvetenskapligt skriven.

Urban Emanuelsson är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och har under många år varit föreståndare för Centrum för biologisk mångfald. Han är växtekolog med särskild inriktning mot kulturlandskap och frågor som rör historisk ekologi. Han arbetar också med miljöinriktad samhällsplanering och med internationellt naturvårdsarbete i olika världsdelar.

Välkommen på boksläpp den 22 april 18-20 då boken presenteras och debatteras. Pressleg. erfordras. Anmälan till eve@formas.se

Boken har 384 sidor och är rikt illustrerad. Den kostar 596 kronor (inkl. moms, exkl. frakt/porto) och kan beställas på www.formas.se eller hos Kundtjänst Formas, tfn 08-690 95 22. För rec ex. lena.jansson@formas.se 08-775 40 65.

Pressbilder enligt nedan finns på www.formas.se

Montegrinskt bete
Får i Lipovadalen i Montenegro. I början av maj betar fåren på mindre ytor nere i dalen. De måste samlas in varje natt för att skyddas mot vargar. I juni förs fåren upp på betesmarkerna ovanför dalen och vaktas då av herdar.

Polskt landskap
Polskt landskap sydost om Warszawa i slutet av maj 2004. I framförallt östra Polen finns det kvar en fältstruktur som tidigare var typisk for stora delar av Europas tempererade slättområden.

Slåtter i Botitza
Botiza ligger i nordvästra Rumänien. Området hyser ett ålderdomligt kulturlandskap som det är svårt att hitta på så många andra håll i Europa idag. Slåtterängar upptar ungefär 90 procent av markerna närmast byn. År 2004 skedde nästan all slåtter i Botiza för hand.

Urban Emanuelsson
Urban Emanuelsson är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och har under många år varit föreståndare för Centrum för biologisk mångfald. Han är växtekolog med särskild inriktning mot kulturlandskap och frågor som rör historisk ekologi. Han arbetar också med miljöinriktad samhällsplanering och med internationellt naturvårdsarbete i olika världsdelar.

Framsida, omslag, Europeiska Kulturlandskap

För mer information:
Urban Emanuelsson, urban.emanuelsson@cbm.slu.se, 070-620 43 41.

Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se