Skip to main content

Formas delar ut 200 miljoner kronor till åtta starka forskargrupper

Pressmeddelande   •   Nov 14, 2011 13:56 CET

Nya och bättre mätmetoder för att hitta virus och bakterier hos djur och människor. Vilken effekt har kemikalier och kemikalieblandningar på den ekologiska statusen i våra kustvatten? Nya modeller som kan förutsäga hur koldioxid omsätts i skogen och därmed påverka skogens bidrag till växthuseffekten. Detta är några av de ämnen som de åtta forskargrupper, som Formas forskarråd idag beslutade att ge bidrag till, ska forska om.

– Vi har strävat efter att få in ämnesövergripande frågeställningar som samtidigt har ett nytt och djärvt angreppssätt, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Konkurrensen har som vanligt varit mycket hård.

– Förutom att bedöma projektens vetenskapliga kvalitet och dess samhällsnytta gjordes också en bedömning av forskningsmiljön, dess potential och ledarskap. Vi tror att dessa faktorer är viktiga och kan vara avgörande för att forskargruppens arbete ska bli framgångsrikt.

Det kom in 92 ansökningar varav åtta beviljas medel. Varje forskargrupp får cirka fem miljoner kronor per år i fem år. Målet är att stödja forskargrupper som har stor utvecklingspotential och en förmåga att utveckla idéer inom strategiskt viktiga forskningsområden. Efter halva tiden utvärderas projekten och forskargrupperna får visa vilka resultat som tagits fram.

I bifogad excellista (relaterat material listas samtlgia projekt som beviljats medel av Forskningsrådet Formas.

För mer information:
Huvudsekreterare Anna Ledin, anna.ledin@formas.se, 070-323 40 15
Biträdande enhetschef Jan Svensson, jan.svensson@formas.se, 070-495 05 10

De starka forskningsmiljöerna:

IMPRESS – Mikroorganismer och modeller av kollagring i skogen
Huvudsökande: Docent Björn Lindahl, bjorn.lindahl@slu.se, +46 (0)18 67 27 25
Skoglig mykologi och patologi, Sveriges lantbruksuniversitet.


Stora mängder kol finns lagrat i marken, framförallt i nordliga skogsekosystem. Balansen mellan inlagring av kol i marken och dess frigörande till atmosfären via nedbrytningsprocesser avgör om skogarna bidrar till att bromsa eller öka växthuseffekten. För att analysera kollagringen för hela ekosystem och på landskapsnivå är man hänvisad till matematiska modeller. Denna satsning syftar till att konstruera nya, detaljerade modeller över kol- och kväveomsättning i skogsmark som utgår från markens mikroorganismer och de processer som de utför. I barrskogsekosystem domineras markens mikrobiella samhällen av svampar, och därför kommer forskarna huvudsakligen att fokusera på svamparnas funktionella egenskaper. Viktiga komponenter i modellerna är mikroorganismernas effektivitet, hur de reagerar på skillnader i kvävetillgång, samt hur de interagerar med växter. I en storskalig empirisk fältstudie ska forskarna mäta kolflöden i 50 svenska skogsbestånd som skiljer sig åt med avseende på vegetation, klimat, ålder, kvävedeposition, produktivitet och skogsbruk. Syftet är att ta fram nya verktyg som kan vägleda beslutsfattare och främja ett uthålligt sätt att sköta skogsekosystem så att deras förmåga att långsiktigt ta upp CO2 från atmosfären säkerställs. Nya modeller kommer även att bidra till att vi bättre kan förutsäga hur skogsekosystem kommet att reagera på framtida miljöförändringar, såsom klimatförändringar, kvävedeposition och ökade CO2 halter.

Gröna infrastrukturer för ekologisk hållbarhet och människors hälsa
Huvudsökande: Professor Per Angelstam, per.angelstam@slu.se, +46 (0)702 44 49 71
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, Sveriges Lantbruksuniversitet.


Hur tar samhället hand om skog, landsbygd och stad så att biologisk mångfald och ekosystemtjänster säkras? Forskarna använder begreppet grön infrastruktur för att analysera detta. Det handlar om att planera för att säkerställa befintliga natur- och kulturvärden, utnyttja den potential som finns för att öka värdena samt att förvalta områdena på ett hållbart sätt. Landskapet ses som en patient som behöver både diagnos och behandling. Forskarna har valt en internationell svit av landskap i skog, landsbygd och stad för att utveckla metoder för diagnos av de gröna infrastrukturernas funktionalitet. Man kommer också att undersöka vilka kunskaper om ekologiska och sociala system som behövs för samordnad planering, skötsel och förvaltning av fungerande gröna infrastrukturer. Tillsammans med markägare, myndigheter och andra intressenter kommer man att producera kunskap om vad funktionella gröna infrastrukturer kräver, Metoder för socialt lärande samt analys- och visualiseringsverktyg som underlag för integrerad planering av aktörer på flera nivåer inom olika samhällsstrukturer är viktiga inslag i projektet.

 

Kvantifiering av vittringshastigheter för ett uthålligt skogsbruk
Huvudsökande: Professor Kevin Bishop, kevin.bishop@geo.uu.se, +46 (0)18 471 38 97
Uppsala centrum för hållbar utveckling, Uppsala universitet


Skogsbiomassa är en av hörnstenarna i svensk klimat- och energipolitik. Modellberäkningar visar emellertid att nuvarande uttag av biomassa inte är hållbart eftersom marken i stora delar av Sverige långsamt utarmas på viktiga näringsämnen som natrium, kalium, kalcium och magnesium. Vittring, en process som mekaniskt och kemiskt, bryter ner berg och mineraler och därmed frigör växtnäringsämnen, går inte tillräckligt fort för att kompensera för ökande uttag av biomassa. Detta underskott hotar både träd och ekosystemen i sjöar och vattendrag. En central fråga i projektet är hur noggrann kunskapen om vittringsprocesser är, och med vilken precision mätningar och modeller kan hjälpa oss att avgöra om vittringen räcker till för framtidens skogsproduktion och för att samtidigt upprätthålla vattenkvaliteten. Målet är att utveckla uppdaterade och förbättrade modeller för vittringsberäkningar i både tid och rum. Dessa ska också förutsäga hur klimatförändringar och förändrad skogsskötsel påverkar vittringshastigheten och således behovet av eventuella kompensationsåtgärder som kalkning, askåterföring och gödsling.


Excellenscentrum för metabolic engineering
Utveckling av mikroorganismer för produktion av avancerade biobränslen
Huvudsökande: Professor Jens Nielsen, nielsenj@chalmers.se, +46 (0)31 772 38 04
Kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola


Mikroorganismer har sedan länge använts för att t ex producera jästa livsmedel och drycker, men de är också orsaken till många sjukdomar. I och med utvecklingen av gentekniken på 1970-talet blev det möjligt att bättre kontrollera mikroorganismernas beteende och att förstå genernas funktion. Forskning inriktad på att använda mikroorganismer för biotekniska tillämpningar, till exempel vid framställning av kemikalier och bränslen, är emellertid relativt liten i Sverige trots att det finns en enorm potential när det gäller att utnyttja mikroorganismer för att ersätta miljömässigt ogynnsamma kemiska processer med "grönare" bioprocesser.

Centret kommer att föra samman kompetenser inom olika områden av mikrobiologi, molekylärbiologi, kemiteknik, etc samt olika teknikplattformar för att analysera arvsmassan och identifiera nya gener, odla mikroorganismer under kontrollerade förhållanden, mäta proteiner, metaboliter, etc, samt utveckla teoretiska metoder för förutsäga hur förändringar påverkar mikroorganismer. Centrets primära forskningsverksamhet kommer att vara inriktad på hur man kan använda jäst och mikroalger för att producera olika avancerade biobränslen, såsom:

  • · 1- butanol, ett biobränsle som kan blandas i vanlig bensin och har bättre egenskaper än etanol,
  • · fettsyreetylestrar som kan användas som biodiesel, och
  • · alkaner och alkener som kan användas antingen som bensin, diesel eller flygbränsle.

Förutom att producera dessa olika avancerade biobränslen i jäst kommer forskarna att genomföra en jämförande analys av 1-butanol produktion i jäst och mikroalger, vilka kan använda fotosyntesen direkt för produktion av bränsle.


NICE - ny metodik för effektbaserad bedömning av kemisk förorening i kustekosystem
Huvudsökande: Docent Thomas Backhaus, thomas.backhaus@dpes.gu.se, +46 (0)31 786 2734
Växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.


Det registreras 70 nya kemikalier i timmen och varje år återfinns cirka 500 i nya produkter. Alla kemikalier hamnar förr eller senare i vår miljö och många av dem förs med vatten och slam via åar och bäckar till våra kustvatten. Forskningen fokuserar på förekomsten av giftiga kemikalier och deras påverkan på den ekologiska statusen i kustvatten. Målet är att kunna förutsäga den samlade effekten av alla kemikalier i ett vattendrag och att mäta effekten av olika kemikalieblandningar som underlag för prioriteringar och åtgärder.

Gifter i miljön påverkar växter och djur på olika sätt. Några växer sämre, andra får färre yngel eller blir långsammare så de inte kan jaga eller undgå att bli uppätna. Det kan emellertid vara svårt att upptäcka sådana effekter om det inte rör sig om massdöd av fisk eller fågel. Gifterna påverkar den biologiska mångfalden eftersom vissa arter är mer känsliga än andra, och inom varje art också den genetiska mångfalden. Med ny metodik - ekotoxikogenomik - kan man mäta hur förekomst eller uttryck av gener ändras. Om man kan lära sig att känna igen dessa mönster som troligen är olika för varje kemikaliegrupp, så finns det oanade möjligheter att identifiera den eller de kemikalier som orsakar skador längs våra kuster.

Nya metoder för att hitta virus och bakterier som skapar infektionssjukdomar hos djur och människor
Huvudsökande: Professor Sándor Belák, sandor.belak@slu.se, +46 (0)18 67 41 35
Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF), Sveriges Lantbruksuniversitet

Det övergripande målet med projektet är att skapa diagnostiska och analytiska plattformar för både idag kända och nya virus och bakterier (patogener) hos människor och djur. I projektet ingår också djuplodande beskrivningar av befintliga biologiska komplex, liknande dem som görs i ”the human microbiome project”. Den teknik som utvecklats gör det möjligt att kontinuerligt upptäcka, identifiera och övervaka av ett brett spektrum av patogener. Tekniken innefattar processer för att bereda råprover, manipulation för att komma åt målmolekyler och samtidigt upptäcka patogener i olika värdar.


Forskarnas mål är att skapa diagnostik- och forskningsapplikationer för en mängd olika prover som blod, kompresser och cellplasma (homogenat), för att kontinuerligt och samtidigt kunna upptäcka och karakterisera olika patogener. Denna forskning kan revolutionera provanalys genom att skapa plattformar som kan bearbeta råprover från start till mål i kontinuerliga system: från laboratoriet till autonoma system på gårdar, bearbetningsanläggningar och övervakning i naturmiljön.


Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser
Huvudsökande: Docent Carina Keskitalo, carina.keskitalo@geography.umu.se, +46 (0)90 786 50 80
Skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet


Sveriges landsbygd har under århundraden formats av de som levt och verkat där. Idag har det blivit mer och mer vanligt att leva och verka på fler platser. Många behåller sin fastighet på landsbygden och lever som utboägare i närliggande större samhällen. Omkring hälften av den svenska skogsmarken ägs till exempel av småskaliga familjeskogsägare. Dessa har också ofta andra värderingar än de som bor kvar lokalt. Men små skogsägare och fritidshusägare kan också utgöra en betydande resurs i den lokala utvecklingen.

Forskarna undersöker ägarförhållanden, bosättnings- och arbetsmönster hos dagens och framtidens lokalbefolkning, deras preferenser och strategier i relation till landsbygden, där de ofta har sina rötter, till fritidsboende och utboägare. Forskarna undersöker också utbo- och åboägares preferenser.

Projektet utvecklar utifrån detta planeringsverktyg och scenarier i samarbete med kommuner i norra och södra Sverige. Syftet är att stödja kommunal planering som vill verka för en utökad integration av frånvarande ägare i lokal utveckling.

ALICE - Attraktivt levande i kallt klimat
Huvudsökande: Maria Viklander, maria.viklander@lth.se, +46 (0)920 49 16 34
Samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå Tekniska Universitet


Projektet avser att studera hur socio-tekniska system i kallt klimat kan bli mer hållbara. Forskningen kommer att fokusera på de socio-tekniska systemen i samhället och fånga in det komplexa samspel som sker mellan och inom dessa system. Forskarna kommer att titta på förändringar på kort sikt (säsongsvariationer), på medel lång sikt (förändringar inom staden så som nya bostadsområden) och på lång sikt (klimatförändring) och behandla, systemens olika faser som planering, design, förvaltning drift och underhåll samt avveckling. Forskningen sker i nära samverkan med intressenter och slutanvändare

Hur kan kommunförvaltningen uppmuntra och stödja ett bra näringslivsklimat? Vilka möjligheter finns att integrera trafik och bebyggelsestrukturer (som trottoarer, lokalklimat mellan byggnader osv)? Vilka, resurser som t.ex. energi och fosfor kan tillvaratas från VA-systemet? Hur kan man åstadkomma jämlikhet på arbetsplatsen i små samhällen med få arbetsgivare? Hur kan planeringsprocessen för socio-tekniska system göras annorlunda för att klara av det simultana kravet på snabbhet och legitimitet? Hur kan visualisering och modellering användas i tidiga faser av byggprocessen för att underlätta i beslutsprocessen? är exempel på frågor som kommer att behandlas. Fallstudier kommer att göras i Kiruna och Malmberget där stora stadsomvandlingar pågår på grund av gruvaktiviteten i området.

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.