Skip to main content

KliMATfrågan på bordet. Inbjudan till pressträff från Formas

Pressmeddelande   •   Sep 15, 2008 13:30 CEST

Om femtio år är vi femtio procent fler som behöver mat för dagen. Hur kan mat till nio miljarder produceras när klimatet förändras? Och hur påverkar matproduktionen klimatet? Kan vi äta klimatvänligt? Snart kan vi producera kött utan djur, vill vi det? Hur mycket betyder transporter och all mat vi kastar? När klimatet förändras får vi nya grödor, men också nya ogräs, nya skadegörare och risk för sjukare djur. Hur mycket måste vi anpassa produktionen av både djur och växter? Är ekologisk odling bra för klimatet?

I KliMATfrågan på bordet skriver ett 30-tal forskare om mat och klimat. Frågorna är komplexa - det är svårt att mäta hur stora de klimatpåverkande utsläppen är från ett speciellt livsmedel. Det vi kallar livscykelanalyser är färskvara eftersom produktionen och leden i livsmedelskedjan hela tiden förändras.

Kom och lyssna och ställ frågor till några av de forskare som medverkar i boken! Vi bjuder på lunchsmörgås.

Datum och tid: Måndagen den 22 september 12.00 - 13.00. Smörgås serveras: 11.30-12.00.
Plats:
Birger Jarl, Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21 i Stockholm
Moderator: Birgitta Johansson, redaktör för boken

Vid pressträffen medverkar:

Olof Andrén, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet - Ekologiskt jordbruk ger mera kol i atmosfären. Ju mera kol i marken, desto mindre koldioxid i atmosfären. Ekologiskt jordbruk ger mindre skördar vilket innebär att mindre kol binds i marken. Om all spannmålsodling i Sverige läggs om till ekologisk produktion så minskar bindningen av kol i marken motsvarande koldioxidutsläpp från 675 000 personbilar varje år. Stat och kommun måste fatta sina beslut på vetenskaplig grund, och inte gynna ekologisk produktion trots att själva odlingsformen är sämre för klimatet.

Johanna Berlin, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB - Köttproduktion utan djur. Det behövs ett helt nytt sätt att producera kött. Köttproduktion utan djur är framtidens lösning. Redan om tjugo år kan det finnas i affärerna. Enstaka celler från djur kan odlas i bioreaktorer till kött i olika former. Tekniken finns redan från odling av organ för transplantationer. Hur stor klimatpåverkan blir beror på processen och på vad cellerna "matas" med.

Christina Dixelius, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet - Mat och klimat - ett växtgenetiskt perspektiv.
Det kommer att behövas grödor som bland annat klarar extrem torka, högre temperaturer och angrepp från insekter och växtsjukdomar. I framtiden kommer vi med all säkerhet att försöka lösa snabbt uppdykande problem med genteknik. Men för att detta ska fungera behövs det en rad politiska prioriteringar och beslut. Det är hög tid att anta utmaningen, skriver Christina Dixelius.

Fredrik Moberg, Albaeco och Stockholm Resilience Centre - Vi måste minska sårbarheten i odlingssystemen. Vårt sätt att producera mat måste förändras radikalt och vi måste koncentrera oss på att skapa mindre sårbara odlingssystem som bygger på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sådana odlingssystem ger redan idag bra avkastning i fattiga länder.

Johan Wahlander och Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordsbruksverket - Är ekomat bättre eller sämre för klimatet? Det är svårt att svara på frågan om ekologiskt producerad mat är bättre eller sämre för klimatet än konventionell. De skillnader som finns pekar åt lite olika håll och uppgifterna är ofta osäkra. Skillnader på gårdsnivå kan vara större än skillnader mellan odlingsformerna. I dagsläget är den lägre avkastningen till nackdel för ekologisk produktion, och mineralgödseln till nackdel för konventionell.

OSA senast 18 september till Emilie von Essen, eve@formas.se 0733-50 31 61