Skip to main content

Sex framstående forskargrupper får dela på 150 miljoner från Formas

Pressmeddelande   •   Sep 28, 2010 15:15 CEST

Kan vi genom bättre samarbete undvika att stora klimatförhandlingar som i Köpenhamn havererar? Hur förbereder vi oss på de negativa effekter som förändringar i klimat och skogsbruk kan ha på vattenkvaliteten i rinnande vatten? Kan vi rädda de marina ekosystemen om vi på en och samma gång tar i beaktande alla stressfaktorer som Östersjön drabbas av? Hur kan vi med tillsats av kväve på ett uthålligt sätt både öka skogens tillväxt och dess förmåga att binda kol? Hur påverkar stress som ett djur upplever vid tidig ålder dess förmåga att hantera stress senare i livet och hur viktigt är lek, social gemenskap, vila och avslappning för att ett djur ska må bra? Vilka innovationer finner vi i framtidens hem? Detta är bland annat vad de sex starka forskningsmiljöerna ska forska på under fem år.

– Vi har fått in många mycket bra och spännande ansökningarna och det är tråkigt att vi inte har möjlighet att finansiera fler av dem, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.

Totalt 90 ansökningar kom in och sex beviljas medel. Varje miljö får fem miljoner kronor per år i fem år. Formas avsikt med starka forskningsmiljöer är att stödja forskargrupper som har stor utvecklingspotential och är nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Miljöerna relaterar till Formas strategiska forskningsområden. Formas forskningsstrategi för 2009-2012

Information om de starka forskningsmiljöerna:

Samarbete för uthålligt resursutnyttjande
Thomas Sterner, Göteborgs universitet, tel: +46 (0)31 786 13 77, thomas.sterner@economics.gu.se

Dagens viktigaste miljö- och resursproblem är överutnyttjande av ekosystemen så som utfiskning av hav, för stora uttag från betesmarker och jordar samt utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att lösa dessa problem behöver vi människor samarbeta kring resurser. Miljöproblem kan inte lösas enbart genom naturvetenskaplig kunskap utan det behövs även kunskap om de sociala institutioner och regler som behövs för ett hållbart och konstruktivt samarbete kring förvaltning av naturresurser. Ett exempel på detta är klimatförhandlingarna i Köpenhamn som havererade inte på grund av brist på kunskap utan därför att man inte kunde lösa frågan om hur kostnaderna skulle fördelas. I forskningsprogrammet samarbetar tre forskargrupper: Miljöekonomiska enheten vid Göteborgs universitet, Resources for the Future i Washington och Elinor Ostroms forskargrupp vid Indiana University.

Unikt modell- och beslutsstödsystem för vattenkvalitet i det brukade skogslandskapet i ett föränderligt klimat (Forwater)   
Hjalmar Laudon, SLU, tel: +46-(0)90-786 85 84, hjalmar.Laudon@seksko.slu.se 

Vatten är en av våra viktigaste resurser men samtidigt ett av våra mest hotade ekosystem. Ökad efterfrågan på skogsråvara för bland annat bioenergiproduktion har lett till ett ökat tryck på den svenska skogen att leverera mer än vad den för närvarande producerar. Stundande klimatförändringar tillsammans med ett mer intensivt skogsbruk kan ge oanade konsekvenser för vatten i våra nordliga ekosystem. Forwaterprogrammet ska undersöka hur förändringar i klimat och skogsbruk samverkar negativt på vattenkvaliteten i våra vattendrag och sjöar och vilka förberedelser och motåtgärder som behövs för att säkra vattenkvaliteten i rinnande vatten.

Hantering av multipla stressfaktorer i Östersjön
Daniel Conley, Lunds Universitet, tel: +46 (0)46 222 0449, e-post: daniel.conley@geol.lu.se
 
Det traditionella sättet att genom inomdisciplinär forskning söka orsaken till miljöproblem i marina ekosystem är inte tillräcklig. Trots att näringstillförseln har minskats har detta inte lett till att de marina ekosystemen återhämtat sig enligt forskarnas prognoser. Men eftersom de marina ekosystemen påverkas av flera stressfaktorer som fisketryck, CO2-koncentration, klimat, urbanisering och föroreningstillförsel är det inte förvånande att Östersjön inte mår bättre. Det behövs ett tvärvetenskapligt angreppssätt för att förstå den samlade effekten av alla dessa stressfaktorer. Genom att arbeta från en bred vetenskaplig plattform ska kunskap genereras som är nödvändig för att uthålligt nyttjande med bred expertis som kan bidra till att lösa morgondagens problem.
 
Hållbart nyttjande av Framtida Skogsresurser med fokus på kol och kväve
Torgny Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, tel: +46 (0)90 786 8431,
torgny.nasholm@genfys.slu.se 

Kvävetillgången i skogen styr en rad processer, framförallt skogens tillväxt och förmåga att binda koldioxid. I detta forskningsprogram studeras hur kolets och kvävets kretslopp samverkar i barrskogsekosystem. Genom att förstå detta kan vi få ett vetenskapligt underlag för var och när kväve kan användas för att uthålligt öka skogens tillväxt och dess förmåga att binda kol. 

Excellenscenter för husdjurens djurskyddsforskning 
Linda Keeling, Sveriges lantbruksuniversitet, tel: +46 (0) 18-67 16 22, Linda.Keeling@hmh.slu.se

Djurs välfärd och livskvalitet är en hörnsten i ett uthålligt lantbruk. Kunskap om djurvälfärd behöver översättas till rekommendationer i lagstiftning och kvalitetsmärkning. I detta center ska två av de ledande forskargrupperna inom djurbeteende och -välfärd samarbeta. Utgångspunkten är att god välfärd för djuren är mycket mer än att avlägsna lidande och dålig välfärd och gruppen ska studera hur djur uppnår tillfredställelse genom att studera djurens lek, sociala gemenskap och vila.

Framtidens hem: Morgondagens lösningar, en sporre för dagens byggnader
Greg Morrison, tel: +46 (0) 31 772 19 37, greg.morrison@chalmers.se 

Forskningen fokuserar på nya och spännande innovationer för våra hem (homes for tomorrow, h42) som är både energi- och resurseffektiva som exempel kan nämnas en ny tunn betongtyp som kan lagra energi för elbilen eller extra uppvärmning av villan, återcirkulerande vattensystem som sparar både vatten och energi och de kemikalier som används i hemmet. h42-innovationer är viktiga inte bara för nybyggnad utan även för renovering och ombyggnad av äldre byggbestånd. Byggindustrin är aktivt involverad i forskningsprocessen och h42 har också ett utbyte med NASA som bedriver omfattande forskning om design av hem i rymden.

För mer information:
Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas 070 323 40 15, anna.ledin@formas.se
Emilie von Essen, presschef Forskningsrådet Formas, 0733 50 31 61, eve@formas.se

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.