Nyhet -
Hög tid att förändra miljöbalken – annars riskeras viktiga samhällsintressen
Miljöbalkens tillämpning har lett till krångliga tillståndsprocesser som bromsar investeringar och nya projekt i Sverige. Frågor om miljö och hållbarhet är oerhört viktiga, men samhällsnyttan och rättssäkerheten måste få en tydligare plats i miljöbalken för att Sverige ska kunna behålla och locka nya investeringar.
Miljöbalkens tolkning och tillämpning har lett till allt längre och krångligare tillståndsprocesser. Många beslut överklagas. Tidsåtgången och oförutsägbarheten leder till att Sverige mister investeringar till utlandet eller att de projekt som är på gång i Sverige, exempelvis inom gruvindustrin, läggs ned eller på is.
Näringsminister Mikael Damberg lovade i november 2017 vid en gruvkonferens i Stockholm att tillse en översyn av tillståndsprocessen enligt miljöbalken. Nu har utredningen äntligen tillsatts. Ett stort antal utredningar har dock redan tittat på miljöbalken sedan den trädde i kraft 1999. Det senaste exemplet är den utredning som resulterade i ändringarna av 6 kap miljöbalken, där en del förslag som presenterades redan år 2003 och 2012 nu genomförts den 1 jan 2018.
Syftet var att få till stånd en effektivisering av processen med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Resultatet blev ny terminologi men väldigt liten skillnad i praktiken. En MKB ska fortsättningsvis tas fram av alla tillståndspliktiga verksamheter i Sverige. Detta är en fortsatt överimplementering av EU:s MKB-direktiv. För de verksamheter som inte har betydande miljöpåverkan ska en ”liten” MKB tas fram. Någon lättnad eller ändring jämfört med de krav som gällde före årsskiftet är inte avsedd. Det nya 6 kap är en rejäl besvikelse för den som hoppades på enklare och effektivare regelsystem.
Det som saknas i miljöbalken i dag och som framgått markant i de senaste årens domstolspraxis är att det inte finns tillräckligt tydliga regler för att avväga samhällsnyttan – i form av arbetstillfällen, levande samhällen och sociala aspekter av ett projekt – mot dess miljöpåverkan. Även bedömningen av hållbarhetsaspekter haltar, vilket särskilt gäller vid utbyggnad av vindkraftverk.
Allt fokus läggs på miljöpåverkan eller påverkan på skyddade arter. Miljöbalkens målsättningsparagrafer är motstridiga. Det finns regler om hushållning med naturresurser och råvaror, samtidigt som man ska värna om biologisk mångfald. Kostnader ska avvägas mot miljönytta, utan tydliga anvisningar hur avvägningen ska göras. Detta leder till oförutsägbara prövningar med många omtag.
En nyttobedömning, det vill säga krav på att en verksamhets nytta ska överväga dess kostnad, finns bara för vattenverksamhet. Det finns alltså inte för miljöfarlig verksamhet såsom industriprojekt och infrastruktur. Dessutom är den nyttobedömning som gäller i dag bara ytterligare ett krav på verksamheten och inte en avvägningsregel.
Riksintresseutpekandena är inte tillräckliga och ger i tillståndsprocesserna ingen garanti för att en verksamhet får tillstånd för exempelvis vindkraft inom ett område med riksintresse för vindbruk. Ibland går andra intressen före trots att de inte är utpekade som riksintressen.
Miljöbalkens tolkningar får betydande genomslag i prövningar enligt annan lagstiftning såsom Plan- och bygglagen, PBL. Vid det här laget har ett stort antal bostadsprojekt blivit stoppade på grund av att detaljplaner upphävs då inte strandskyddet, biotopskyddet eller artskyddet värnats eller utretts ordentligt. Prövningen av bearbetningskoncessioner enligt minerallagen är i gungning på grund av svårigheter att bedöma påverkan på Natura 2000-områden.
Härtill kommer att det råder resursbrist på domstolar och myndigheter att hantera de många överklaganden som sker. Ett minsta krav kunde vara att den som överklagar faktiskt yttrat sig och varit aktiv i samrådet som föregår tillståndsansökan, det vill säga gett verksamhetsutövaren en chans att hantera synpunkterna och göra justeringar i verksamheten för att undvika överklaganden. Motsvarande ordning finns i PBL.
Frågorna om miljö och hållbarhet är oerhört viktiga. Oavsett vilken sida man står på är rättssäkerheten och tydliga spelregler en förutsättning för bra tillståndsbeslut. Samhällsnyttan måste få en tydligare plats i miljöbalken och resurserna ökas till handläggande myndigheter och domstolar. Annars får Sverige svårt att behålla eller locka nya investeringar.
____________________
Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se
Björn Eriksson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
bjorn.eriksson@foyen.se
Båda verksamma inom Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt.
