Skip to main content

Framtidens gymnasieskola behöver valfrihet och mångfald

Pressmeddelande   •   Sep 02, 2008 09:36 CEST

Mångfald och valfrihet är viktigt

En ny gymnasieskola måste kunna erbjuda större valfrihet och mångfald i utbildningsutbudet än vad som anges i utredningen Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Friskolornas riksförbund tycker det är viktigt att möjligheter till avsteg från de nationella programmen får ett tydligare utrymme än vad utredningen ger.

- Det måste finnas möjligheter för eleverna att välja andra program än de nationella. Vi anser att de specialutformade programmen ska finnas kvar eftersom det ger eleverna en valfrihet som motiverar och gör att de presterar bättre. Dessutom motsvarar ett brett utbud av program arbetsmarknadens behov i dag, samtidigt som programmen kan förändras i takt med att arbetsmarknadens behov ändras i framtiden.

- Vi får inte strypa valmöjligheterna för eleverna. Förslaget i utredningen innebär att väl fungerande och populära utbildningar som finns i dag skulle raderas ut, och det skulle vara en skandal, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på friskolornas riksförbund.

För att kunna säkra kvalitet och likvärdighet för de specialutformade programmen föreslår Friskolornas riksförbund att alla avsteg från de nationella programmen måste ansökas om och godkännas hos Skolverket av både fristående och kommunala skolor.

- Som det ser ut idag är det endast friskolors program som kvalitetssäkras av Skolverket. Den vildvuxna snårskog av utbildningar som ofta diskuteras i media tillhör alltså inte friskolorna.

Lika villkor

Friskolereformen byggdes på tankar om att fristående skolor skulle vara ett komplement till de kommunala skolorna och kunna använda sig av olika pedagogiska modeller och en friare form. När nu utredaren föreslår att fristående och kommunala skolor ska arbeta under samma regelverk är det en utveckling som vi ställer oss bakom.

- Problemet är att utredaren inte har tagit hänsyn till att friskolor idag verkar under andra villkor. Vi saknar en utredning om detta i sig med en grundlig konsekvensanalys. Kunskapen hos utredaren om friskolor, deras villkor och det resultat som uppnåtts är låg vilket märks tydligt i hela utredningen. Men en sådan kunskap skulle förslaget kunnat innehålla bättre förutsättningar för alla skolhuvudmän.

Om det tas beslut om en förändrad gymnasieskola är det viktigt att övergångsreglerna blir smidiga och enkla för de etablerade fristående skolorna.

- Förutsättningarna för befintliga fristående skolor förändras dramatiskt. Det är därför viktigt med smidiga och enkla övergångsregler om det tas beslut om en förändrad gymnasieskola, säger Carl-Gustaf Stawström.

Samverkansformer och råd

Friskolornas riksförbund tycker att det är mycket bra med samverkan mellan näringsliv och skola.

- En koppling mellan skolorna och näringslivet är viktigt. Men vi vill inte att samarbetet detaljstyrs från central nivå, utan att formerna bestäms på skolorna.

Förbundet ser en fara i inrättandet av programråd och ett nationellt råd som utredningen föreslår.

- Råd på nationellnivå kan leda till krånglig byråkrati och konservering av utbildningar snarare än utveckling. Beslut om avsteg från de nationella programmen ska ensamt fattas av Skolverket/Statens skolinspektion.

För mer information:

Carl-Gustaf Stawström, kanslichef, 08-7627701

Gudrun Rendling, förbundsjurist, 08-7627802

Karin Bäcklund, informatör, 08-7627804

Friskolornas riksförbund Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Vi ansluter förskolor, grundskolor, gymnasier och kompletterande skolor. Förbundet har idag cirka 820 medlemmar. Till våra viktigaste uppgifter hör att bilda opinion och skapa förståelse bland allmänheten för våra medlemmars verksamhet.