Ökade behov av kunskap om kognition i omsorg och samhälle

Kunskap om individen och kunskap om kognition, det vill säga hur hjärnan bearbetar information, är viktiga redskap i Frösunda Omsorgs vård- och omsorgsfilosofi av äldre och personer med särskilda behov. Nu ökar behovet bland andra grupper i samhället att tidigt upptäcka och behandla nedsatt kognition, enligt Svensk Förening för Kognitiv Medicin. – Syftet med kognitionskunskap är att på ett mer adekvat sätt kunna förstå, bemöta och behandla äldre, funktionshindrade och individer med särskilda behov, säger Beata Terzis, Med dr och legitimerad psykolog vid Frösunda Omsorg, som igår höll en föreläsning om kognition i Lomma.

Beata Terzis är sakkunnig inom kognition och kvalitetsutvecklare vid Frösunda Omsorg och har mångårig erfarenhet av forskning och kliniskt arbete inom området kognitiva sjukdomar. Hon är även medförfattare till boken ”Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt – en handbok i bemötande”.

Vid en föreläsning på Frösundas äldreboende Jonasgården i Bjärred igår, föreläste Beata Terzis för att ge medarbetare och närstående bättre förståelse för att kunna bemöta den som drabbas av kognitiva nedsättningar.

Frösunda en föregångare för kognitionskunskap i omsorgen

Frösunda Omsorg, en av Sveriges största privata omsorgsföretag, är en föregångare i omsorgsbranschen när det gäller att utnyttja vetenskaplig kunskap om kognition. Detta är de boendes livskvalitet genom att kunden själv bestämmer över sin tillvaro. en av grundpelarna i Frösunda Omsorgs verksamhetsfilosofi, kundens fokus, som går ut på att öka

– Tyvärr finns det fortfarande stor kunskapsbrist hos närstående, medarbetare och de drabbade själva kring kognitionsnedsättningar och vilken central roll kognition har i omsorgen, säger Beata Terzis. Symptom som nedsatt uppmärksamhet, minne och abstraktionsförmåga samt hjärntrötthet är vanliga.

Kognitiv nedsättning ökande problem i samhället

– Genom ökad kunskap om kognition blir det lättare att förbättra livskvalitén för personer med kognitiva nedsättningar, säger Beata Terzis, som även är vice ordförande i Svensk Förening för Kognitiv Medicin som nyligen publicerade en debattartikel i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry, där Terzis är medförfattare.

Artikeln pekar på att samhället idag har ett växande behov av tidig upptäckt av kognitiv nedsättning. Nya livsmönster, ökad livslängd, nya socioekonomiska effekter och användandet av ny teknologi och sociala medier bidrar till att dessa problem ökar och därmed även behovet av att förebygga och behandla nedsatt kognition.

För mer information, kontakta:
Lars-Ola Nordqvist, PR & kommunikation
lars-ola.nordqvist@frosunda.se, 070-689 11 20