Skip to main content

FUB kommenterar tilläggsdirektiv om att stärka grund- och gymnasiesärskolan

Pressmeddelande   •   Jul 08, 2019 12:04 CEST

Precis innan Almedalen gick regeringen ut med att de gett Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven ett tilläggsdirektiv som handlar om att stärka grund- och gymnasiesärskolan. Utredaren ska bland annat analysera och ge förslag på verktyg för att stärka lärares behov vid bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling, samt se över om timplanerna för grundsärskolan bör förändras.. I uppdraget ingår även att överväga om ordet utvecklingsstörning bör ersättas med en mer tidsenlig benämning i skollagen och anslutande författningar.

Samtliga elever i Sverige har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning, som främjar utveckling och lärande. Alla elever, oavsett funktionsnedsättning, ska få möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Men många elever är mottagna i grund- eller gymnasiesärskolan och vuxenstuderande vid särskild utbildning för vuxna möter dessvärre en annan verklighet under sin utbildning. Riksrevisionens nyligen publicerade granskning av grundsärskolans kunskapsuppdrag synliggör att grundsärskolans behov inte tillgodosetts tillräckligt i de statliga insatserna för att styra, stödja och följa upp de obligatoriska skolformerna. Ett sådant exempel är den så kallade Läsa-skriva-räkna-garantin som träder i kraft från den 1 juli i år, där elevens rätt till tidigare stödinsatser stärks. Dessa bestämmelser om tidiga insatser omfattar dock inte elevgruppen grundsärskolan. Ett annat exempel är att det i dagsläget saknas nationella bedömningsstöd i nästan alla ämnen och i alla ämnesområden i grundsärskolan. Lärarförsörjningen är också ett enormt bekymmer inom grund- och gymnasiesärskolan, endast 14 procent av lärarna i grundsärskolan och 19 procent i gymnasiesärskolan har behöriga att undervisa (Skolverkets nationella statistik 2018/2019). Bristen på behöriga lärare tillsammans med bristande stöd och uppföljning från staten får givetvis enorma konsekvenser för den utbildning som eleverna i skolformen får ta del av.

Riksförbundet FUB arbetar ständigt för att frågor som rör elever i grund- och gymnasiesärskolan ska lyftas upp på dagordningen. Mot den bakgrunden anser vi att tilläggsdirektivet är en mycket glädjande nyhet. Förhoppningsvis kommer det innebära ett förbättrat stöd till grund- och gymnasiesärskolor runt om i landet.

Men utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, som egentligen skulle presenterat sitt slutbetänkande under juni, har även haft i uppdrag att utreda möjligheten att införa den så kallade Läsa-skriva-räkna-garantin i grundsärskolan. Tilläggsdirektivet medför dessvärre att ett eventuellt lagförslag om att införa garantin i grundsärskolan flyttas fram, vilket Riksförbundet FUB är mycket kritiska mot. Förslagen som handlar om tidiga stödinsatser kan inte skjutas på framtiden utan måste hanteras omedelbart för att elevgruppen i grundsärskolan ska få del av samma rättigheter som andra elever.

– Tidiga insatser behöver givetvis även erbjudas elevgruppen i grundsärskolan. Uppdraget om tidiga insatser, den så kallade Läsa-skriva-räkna-garantin, måste skyndas på. Allt annat är oacceptabelt. Vår målgrupp kan inte vänta ytterligare för att omfattas av samma regler som andra elever, säger Harald Strand, förbundsordförande FUB.

FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. FUB står för Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Vi är drygt 25 000 medlemmar i cirka 150 lokalföreningar runt om i landet. Personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga är medlemmar i FUB liksom många andra som delar vår grundsyn.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.