Skip to main content

Debattartikel: Fokus på undantag hotar tillgänglighet på webben

Nyhet   •   Feb 26, 2018 16:31 CET

Det borde vara självklart att alla har rätt att ta del av information och tjänster på webben, eller hur? Särskilt om det rör sig om innehåll som finansierats med offentliga medel. Så är det inte idag. När EU nu bestämt att lagstadga digital tillgänglighet presenterar regeringen ett lagförslag där undantagen står i fokus.

För många personer med funktionsnedsättning innebär digitaliseringen ökade möjlighet till delaktighet. Samtidigt signalerar flera av Funktionsrätt Sveriges 41 medlemsförbund att medlemmar upplever sig alltmer utestängda från samhället i takt med att digitaliseringen ökar. I en färsk undersökning om svenskarna med funktionsnedsättning och internet konstateras att det finns stora hinder för att använda vardagstjänster på nätet. Konsekvensen av digitala hinder hotar demokratin och ökar samhällsklyftorna.

I höst ska tillgänglighet på webben bli lag i Sverige. Lagen bygger på ett EU-direktiv och gäller innehåll på webbplatser och i mobilappar som betalas med skattemedel. Direktivet är kopplat till rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Även intranät omfattas så att fler kan jobba i offentlig verksamhet, exempelvis på myndigheter. Tanken är att alla ska följa gemensamma riktlinjer för tillgänglig webb. Tillgänglighet på webben hänger samman med yttrandefrihet och demokrati. Om man inte ta till sig eller komma åt innehåll, så kan man heller inte delta i det offentliga samtalet.

Men när regeringen nu presenterat sitt lagförslag för tillgänglig webb, är det undantagen som står i fokus i en krånglig text med felaktigt använda begrepp om diskriminering. Vi ser nu hur diskussionen i många myndigheter handlar om vad man INTE ska behöva göra istället för att sätta igång arbetet med att skapa tillgängligt innehåll som alla kan använda. Lagförslaget stänger dörren för innovation och utveckling, istället för att som i Norge ta ett vidare grepp.

I bakgrunden spökar en oro för höga kostnader, som till viss del bygger på rapporter som inte tar upp nytta, kunskap om teknik, utveckling eller innovation. Regeringen har själva visat att det kan vara enkelt att göra rätt från början när de öppnade sitt instagramkonto. Alla inlägg har en bildbeskrivning som fungerar för synskadade, och alla får information om bilden. Det finns fler enkla recept för tillgänglighet för myndigheter och andra organisationer;

  • Öka kunskapen om riktlinjer för tillgänglighet och universell utformning.
  • Rekrytera personal med kompetens om tillgänglighet, gärna personer med egna erfarenheter av funktionshinder.
  • Kompetensutveckla alla anställda, så att inte ansvaret vilar på en individ.
  • Utveckla innehåll med personer som upplever hinder att använda innehåll och tjänster så funkar de bättre för alla.
  • Ställ krav på tillgänglighet i allt ni köper in. När det gäller stora inköp i offentlig sektor så följer ni dessutom upphandlingslagen.

2017 beslutade regering och riksdag om nytt mål och inriktning för funktionshinderpolitiken. Utgångspunkten är FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. För att nå målet om jämlikhet och full delaktighet ska politiken inriktas på universell utformning, på att undanröja bristande tillgänglighet i samhället, på individuella stöd och lösningar för individens självständighet samt på att förebygga och motverka diskriminering.

Sverige har höga ambitioner internationellt både när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter och när det gäller att vara bäst i världen på att ”tillvarata digitaliseringens möjligheter”. Sverige tappar trovärdighet och innovationskraft om lagar begränsar både innevånares och företags möjligheter att hitta lösningar som säkerställer yttrandefrihet och ger likvärdig tillgång till digitalt innehåll.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister i oktober 2014 sa han att alla politiska beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter och människors demokratiska delaktighet. När Sverige nu äntligen ska lagstifta om digital tillgänglighet måste dessa löften vara vägledande.

Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige

Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare, Funktionsrätt Sverige

Läs vårt remissvar till regeringens förslag

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera