Skip to main content

Debattartikel: Ökade behov men minskade möjligheter till utbildning för personer med funktionsnedsättning

Nyhet   •   Jun 20, 2019 11:48 CEST

Furuboda folkhögskola vill, men kan inte, ta emot alla som söker till skolan och för flera av dessa finns ingen alternativ skola

När antalet personer med funktionsnedsättning ökar, minskar antalet platser på folkhögskolorna för samma målgrupp.

Nu får Furuboda folkhögskola ta emot många svåra samtal från deltagare/elever och anhöriga. Antagningsbesked från skolan har skickats ut. En del är glada för ett positivt besked om en plats på Furuboda. Många sökande får ett nej.

Det är en stor sorg varje gång Furuboda behöver tacka nej till en elev eller deltagare som ser fram emot ett läsår med ny kunskap på en folkhögskola som är anpassat för individens behov.

Faktum kvarstår att Furuboda, Sveriges största folkhögskola för personer med omfattande funktionsnedsättningar inte kan ta emot alla. Inte för att det inte finns plats på skolan utan för att Furuboda inte har tillräckligt med ekonomiska resurser för lärare och stödassistenter i klassrummet.

Furuboda får inte full täckning för utbildningsplatserna från staten, folkbildningsrådet och specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att kunna anställa tillräckligt med pedagoger.

SPSMs uppdrag från regeringen är att komplettera kommunerna och skolornas resurser men tyvärr räcker det inte. En ökad lärartäthet på Furuboda ger deltagarna en kvalitativ utbildning.

Många av Furubodas deltagare behöver extra stöd och hjälp för att klara en dag i skolan. För detta krävs en större lärartäthet. Utbildningsminister Anna Ekström måste inse och realisera detta. Livslångt lärande har blivit ett begrepp som diskuteras mycket och ofta idag.

Detta belyses i mål 4 - God utbildning för alla, i Agenda 2030.

Livslångt lärande anser vara ett viktigt verktyg speciellt för personer med funktionsnedsättningar. Redan 2017 skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) i deras positionspapper om ett speciellt ställningstagande de gjort för fokus på livslångt lärande. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar är hjälpta av ett konstant lärande och livslångt lärande - även i vuxen ålder.

Förutom långsiktiga samhällsvinster, mår alla bra av att utvecklas och inhämta ny kunskap. Majoriteten av alla svenskar har möjligheten att välja. Möjligheten att kunna välja att studera vidare på universitet, högskola, yrkesutbildningar eller folkhögskola. Från grundskolan eller vid senare tillfälle i livet. Finns viljan, finns det möjlighet. Det är dessutom kostnadsfritt i Sverige.

Ett avslag från en folkhögskola hindrar inte någon att söka sig vidare till en annan. Det gäller inte för majoriteten av Furubodas deltagare. Furubodas deltagare har viljan men inte möjligheten som andra till studier under olika stadier av livet. Furubodas deltagare har möjlighet tills de fyllt 19 år.

Skollagen för grundskolan (1985:1100) anger att barn skall tas emot i grundskolan. Barn som bedöms att inte kunna uppnå grundskolans kunskapsmål därför att de har en utvecklingsstörning har rätt till en plats i särskolan. Men där tar det slut.

Efter gymnasiesärskolan är alternativen till vidareutbildning få och ofta obefintliga. Furuboda är ett av få alternativ.

Trots att Furuboda erbjuder utbildning som ser till personer med funktionsnedsättningars unika behov så blir skolan tvungen att tacka nej till många sökande. När Furuboda säger nej, så finns det ingen alternativ skola för deltagaren att söka. Detta är inte en hållbar utveckling. Detta är inte livslångt lärande som så många talar så gott om.

När antalet personer med diagnostiserade funktionsnedsättningar i samhället ökar, så minskar antalet platser på folkhögskolorna för samma målgrupp. Det är en paradox.

Furuboda kräver en förklaring från våra politiker. Regeringen behöver titta på om Sverige verkligen lyder FNs konvention för personer med funktionsnedsättning. Sverige ska se till att personer med funktionsnedsättning kan gå på universitet, vuxenutbildning och utbildning till olika yrken på samma sätt som andra. Detta kommuniceras tydligt på både regeringen och SPSMs hemsidor och styrdokument. Det som saknas är ekonomiska resurser.

Regeringen måste lägga en större budget till utbildning och folkbildning för personer med funktionsnedsättning. SPSM och folkbildningsrådet måste få en större budget och kunna vara ett bättre komplement till specialskolor. Det måste vara en självklarhet att alla i Sverige har rätt till utbildning, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Sätt människors liv framför ekonomi.

Jenny Anderberg

Rektor och verksamhetschef
Furuboda folkhögskola i Malmö, Kristianstad och Yngsjö

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.