Kålrotsakademiens Stora Pris till Institutet för Språk och Folkminnen

Kålrotsakademiens Stora Pris delades ut 11 januari under en temadag om språket i matkulturen som hölls på Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala. Temadagen handlade om dialekt och mat och om hur ord som bottegröd, hånnlamb, krösamos, rotabagge och pirrvitter kan berätta om våra mattraditioner och deras rötter.

– Sveriges stora gastronomiska framgångar i modern tid behöver tydlig förankring i vårt kulturarv. Utan rötter kan man inte växa. En av de institutioner där man kan gräva och finna guldkorn i vår kulinariska historia är Institutet för Språk och Folkminnen, menar Hans Naess i Kålrotsakademien.

Institutet för Språk och Folkminnen arbetar med språk, minnen och mångfald.
– Priset ger fin erkänsla för institutets verksamhet. Den uppmärksamhet det ger skapar möjligheter för oss att nå ut till en spännande målgrupp gastronomiskt intresserade, säger Martin Sundin, gd på Institutet för Språk och Folkminnen.
– Våra samlingar speglar både vardag och fest, och där finns maten naturligt med som en del av livet.

Kålrotsakademiens motivering till 2017 års Stora Pris:
"Institutet för Språk och Folkminnen är en veritabel skattkista för den som vill veta mer om vad våra förfäder åt, hur maträtter värderades och vad de kallades. Med denna utmärkelse vill vi uppmuntra Institutet att fortsätta lyfta fram folkminnesarkivens kunskaper om vårt gastronomiska kulturarv i rampljuset så att det kommer till nytta för såväl forskare som praktiker inom mat och måltid."

Detta följer helt Kålrotsakademiens motto: "På förfäders erfarenheter till gagn för framtida matupplevelser".

Övriga nominerade till Kålrotsakademiens Stora Pris 2017 var GutefårAkademin och Röke Sockengille.

Temadag med dialekten som krydda
Under temadagen fick Kålrotsakademien med gäster ta del av det omfattande materialet i arkivet i form av inspelningar, uppteckningar och dialektordsamlingar, liksom pågående forskning.
Här finns material ändå ifrån 1600-talet och ordboken över Sveriges dialekters samlingar innehåller 7,3 miljoner sidor.

Om Institutet för Språk och Folkminnen
Institutet för Språk och Folkminnen ligger i Uppsala men finns också i Göteborg och Stockholm.
Institutet arbetar med bland annat språkpolitik, ortnamn, folkminnen, namn samt dialekter och ger även ut den populära Nyordslistan.

Här pågår nu också ett projekt kallat Matkartan som lanseras under våren 2018. Matkartan ska innehålla uppteckningar från våra dialekt-och folkminnesarkiv indelat i kategorierna bröd, mjölk, bär och frukt och även en kokbok, länkar och lästips samt bloggen Historielagarna som testar gamla recept ur arkiven – alltsammans en skatt för den som vill fördjupa sig i den svenska matens historia. Här kan man hitta uppslag och historia att bygga på för utveckling av nya lokala livsmedelsprodukter, drycker, menyer och krogkoncept.

Läs mer på sprakochfolkminnen.se

Lyssna på P4 Uppland Sveriges Radio som intervjuar Martin Ragnar och Martin Sundin om Kålrotsakademiens Stora Pris till Institutet För Språk och Folkminnen i #Uppsala
http://t.sr.se/2FskRGd

.......................................................

ur Svenska Dialektordlistan SDL:

Banna – biff av malet eller hackat kött (Småland, Östergötland)

Blindkorv – blodkorv utan fett (Gotland, Ångermanland, Västerbotten)

Hånnlamb – gutefår (Gotland)

Flottsudd – raggmunk, potatisplätt (Blekinge, Småland)

Krösamos – lingon (Småland, Västergötland, Östergötland)

Bottegröd – mosade gråärter och potatis (Skåne)

Pirrvitter – småkakor (Gotland)

Rotabagge – kålrot (Västergötland)

Tuttel – hoprullad tunnbrödsmörgås med ilagt sovel (Dalarna)

Hundballbär* – odon (Ångermanland, Lappland)

*Mat som människor tyckt illa om fick ofta tillnamn från djur som hund, get, björn eller varg.

Presskontakt:
Anna Lind Lewin
anna@lindlewin.se
070-656 31 31