​Digitala läromedel stor hjälp för elever med dyslexi

Den här veckan är det Europeiska Dyslexiveckan, som anordnats sedan 2004 av Europeiska Dyslexiförbundet. Årets tema är ”Hitta ditt sätt att läsa” och handlar om rätten att få välja det sätt att läsa som passar en bäst. Vi träffade 12-åriga My som med hjälp av digitala läromedel har hittat verktyg som passar henne och gör att hon nu lättare tar sig an texter.

Det kan finnas många olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter hos elever där en av dem är dyslexi. Svårigheterna gäller då främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. Fem till åtta procent av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art. Under dyslexiveckan anordnas många evenemang med syfte att informera om och uppmärksamma dyslexi.

My Mårtensson går i sexan på Gärsnäs skola i Simrishamns kommun. Hon gillar historia och särskilt att läsa om medeltiden.

– Jag tycker det är häftigt med saker som är gamla och att få veta hur saker och ting har förändrats under lång tid, säger My.

Inget flyt i läsningen
När My gick i trean inledde man en utredning om dyslexi. I femman fick hon veta att hon hade dyslexi.

– Jag hade haft problem med läsningen. Jag hade inget flyt i min läsning och det var svårt att stava, berättar My.

Digitala läromedel innehåller hjälpmedel
Idag jobbar My och hennes klass med Gleerups digitala läromedel med funktioner som talsyntes, multimodalt innehåll, interaktiva övningar, olika sätt att navigera och individuella läsinställningar.

– Jag tycker att de digitala läromedlen är bra för de innehåller också hjälpmedel. Till exempel kan jag få texten uppläst, säger My.

Läser och lyssnar samtidigt
My använder talsyntes i sina digitala läromedel både för att få mattetalen upplästa och texter i andra ämnen som historia och samhällskunskap. Hon använder också medföljning, det vill säga att lyssna och samtidigt följa med i markerad text.

– För mig är det svårt att läsa en vanlig faktatext och att komma ihåg den för att sedan sammanfatta. Det är bättre att lyssna och samtidigt följa med i texten. Det har visat sig att jag lär mig mer då, säger My.

Madeleine Jeppsson är lärare i Mys klass och har jobbat länge med Gleerups digitala läromedel.

– Jag är mycket nöjd. Jag använder det digitala läromedel i de flesta ämnen. I matematik tycker jag filmerna är jättebra. Ofta börjar vi lektionen med att gemensamt titta på filmen, sedan repeterar vi det när jag går igenom på tavlan och sedan får eleverna jobba själva, säger Madeleine.

Olika sätt att ta till sig
Madeleine uppskattar att digitala läromedel inbjuder till att använda olika sätt för att ta till sig materialet.

– Det är många som tycker att det är skönt att lyssna på texten. Även om det bara är My som är utredd för dyslexi så vet jag som lärare att det finns fler i klassen som har läs- och skrivsvårigheter. Då är det fantastiskt med digitala läromedel som man kan anpassa efter elevens behov, säger Madeleine.

Kände sig ensam
I början tyckte My att det var jobbigt att vara ensam om att använda hjälpmedel och kände att hon skilde sig från de andra i klassrummet.

– Först tyckte jag att alla kollade på mig när jag skulle lyssna. Men det har jag kommit över nu eftersom när alla har digitala läromedel är det fler som väljer att lyssna på texten, säger My.

Funktionerna i de digitala läromedlen som är designade för elever med funktionsvariationer är bra för alla elever och därmed kan undervisningen bli mer inkluderande.

– Vi provar hela tiden olika sätt för att få det att funka. Kanske är det en hjälp att ta ett foto av det läraren skrivit på tavlan? I så fall gör vi det. Det är viktigt att My får pröva alla alternativa sätt att lära sig på, säger Madeleine.

Kan välja typsnitt utifrån behov
I Gleerups digitala läromedel kan man ställa in textstorlek, bakgrundsfärg och typsnitt utifrån egna behov. Ett av typsnitten, Open Dyslexic är skapat för att det ska vara mer lättläst och bokstäverna har en tyngd i botten.

– Jag har provat Open Dyslexic och det funkar bra för mig. Det är längre mellanrum mellan orden och texten förstoras lite. Andra upplever att texten blir suddig men för mig blir det lättare att läsa, säger My.

Inte lika frustrerad
Idag tycker My att det känns bra i skolan. Hon tar sig lättare an texter och blir inte lika frustrerad längre. Stavningsprogram har gjort att hon blivit mycket bättre på att stava.

– Det känns mycket bättre nu. De olika verktygen är riktigt bra när man har lärt sig dem. Jag vet att också kända personer har haft dyslexi. De har kommit långt ändå och det kan jag också göra, avslutar My.