Skip to main content

Lerumselever blev behöriga till gymnasiet på ett år – ”Vi har förändrat något i grunden” 

Nyhet   •   Feb 14, 2018 10:32 CET

Eleverna Ali Mohammad Bagher, John Chamoun, Oliver Bjelkhage och Abdi Ahmed som alla går på byggprogrammet idag.

På ett år blev sex av sju elever på byggintroduktionsprogrammet i Lerum behöriga till det nationella byggprogrammet. En del av framgångsreceptet har varit att undervisa nyanlända elever och svenskfödda elever utan gymnasiebehörighet i samma klass.

Karin Glisell och Peter Kristensson är två av initiativtagarna bakom projektet, som nu är inne på sin andra omgång. Redan innan projektet drog igång hade Karin och Peter diskuterat hur skolan kunde skapa andra vägar in till byggprogrammet för elever som inte var behöriga till nationella program.

- Vi ville skapa en sluss, en bredare väg in till de nationella programmen för de obehöriga eleverna, säger Karin Glisell, projektledare för satsningen.

Under 2015 hade skolans byggprogram endast 16 sökande – samtidigt byggbranschen skrek efter arbetskraft. Samma år tog Lerums gymnasium emot många nyanlända ungdomar som flytt till Sverige och då intensifierades diskussionerna - vad kunde skolan göra för att få fler behöriga till de nationella programmen och förkorta de nyanlända elevernas tid på språkintroduktionsprogrammet?

Resultatet blev en ettårig yrkesintroduktionsutbildning med inriktning bygg, som startades inom ramen för samverkansprojektet Plug In och med finansieringsstöd från Svenska ESF-rådet. Målet var att eleverna skulle nå behörighet till byggprogrammet under ett år, genom att arbeta med individuella studieplaner, små undervisningsgrupper och två dagars undervisning i bygghallen per vecka. Oliver Bjelkhage, en av eleverna som handplockades förklarar upplägget såhär:

- Byggintro är lite som trailern till en film, en förberedelse inför den stora grejen.

Planeringen inför första omgången pågick under en hel termin. Karin och Peter intervjuade alla sökande och deltog i överlämningskonferenser på elevernas grundskolor. Vid terminsstart bestod gruppen av sju elever, varav fyra var födda i Sverige och saknade behörighet till gymnasiet och tre var nyanlända elever från Afghanistan, Eritrea och Somalia.

Lärarnas förhoppning var att minst tre av eleverna skulle bli behöriga till nationella byggprogrammet, men när sommarlovet kom kunde man konstatera att sex av sju hade blivit behöriga och fem av dem går idag i årskurs ett på skolans byggprogram.

- Det är så kul när man träffar dem idag på skolan. De har verkligen vuxit som människor, säger Pelle Efraimsson som undervisat i matte under projekttiden och varit mentor för eleverna tillsammans med Peter.

Ali Mohammad Bagher säger att om det inte hade varit för byggintrogruppen hade han fortfarande gått kvar på språkintroduktionsprogrammet.

- I den här gruppen är det ingen som kommer från samma land som jag, ingen pratar samma språk. Jag har varit tvungen att lära mig svenska, säger Ali Mohammad Bagher.

Klasskamraten John Chamoun berättar att under vissa lektioner har de svenskfödda eleverna haft i uppgift att förklara svåra ord för sina kompisar.

- Ali har blivit jätteduktig, säger John Chamoun. Vi har hjälpt de som inte kan svenska så bra.

Lärarna nämner just språkutveckling som en av de positiva effekterna med att undervisa nyanlända elever och svenskfödda obehöriga elever i samma grupp.

-Det finns ett enormt driv och hög motivation i den här gruppen. Det är så viktigt att se människors egentliga kapacitet, säger Peter. För vissa av de här eleverna, både de svenskfödda och de nyanlända har det varit en helt ny känsla, att vara den som kan lära andra, den som kan något. Det har hjälpt dem växa.

Projektgruppen har arbetat aktivt för att eleverna ska känna att de varit en del av byggprogrammet, även om de rent tekniskt varit inskrivna på introduktionsprogrammet. De har följt byggprogrammets övergripande schema, haft sitt hemklassrum i skolans bygg- och anläggningsdel och haft sitt omklädningsrum bredvid de andra klassernas. De har helt enkelt identifierat sig som byggelever redan under introduktionsåret.

- För många av eleverna har detta varit första gången de känt tillhörighet, det är en stor grej för många av dem, säger Karin Glisell.

Känslan av tillhörighet har med andra ord varit en framgångsfaktor i projektet. Lärarnas höga och uttalade förväntningar på eleverna har varit en annan. De har räknat med att eleverna ska vara i skolan och att de ska vilja lära sig. Något eleverna själva har uppfattat.

- Vi måste ju inte vara här, det är inget skoltvång. Men visar man att man vill och är motiverad då hjälper lärarna till, och stöttar en att nå målet, säger Oliver Bjelkhage.

Lärarna har jobbat hårt för att få eleverna att känna samhörighet trots sina olikheter och våga visa både sina styrkor och svagheter.

- Även om vi har gjort saker tillsammans, fiskat och åkt skidor och så, så är det inte de schemabrytande aktiviteterna som varit viktigast för gruppen. Relationsarbetet har pågått varje dag, hela tiden, säger Peter Kristensson

I år har byggprogrammet fått ett uppsving och fler elever har sökt till skolan. Introduktionsprogrammet med inriktning bygg har implementerats i den ordinarie verksamheten och en ny grupp drog igång vid terminsstart i augusti. Det fungerar bra med den nya gruppen men Peter, Karin och Pelle är alla oroade över att de nyanlända eleverna mår allt sämre. De lider av sömnsvårigheter och oro kopplad till asylprocessen och boendesituationen.

- De presterar trots det. De kämpar på. Men ibland får man ett sms att de inte orkar komma till skolan, att de inte sovit. Det är tufft för dem, säger Pelle Efraimsson.

Oliver Bjelkhage har fortfarande inte bestämt sig om han ska välja inriktning murare eller snickare, men Ali Mohammad Bagher, John Chamoun och Abdi Ahmed säger alla att de kommer att välja att bli snickare.

Ali berättar att hans dröm alltid varit att bli byggingenjör och planen är nu att läsa en högskoleförberedande kurs i årskurs två och sedan utbilda sig på högskolan efter gymnasiet.

Karin Glisell understryker att det är just detta det handlar om, att få eleverna ut i arbetslivet.

- I slutändan är det det vi måste räkna på - hur många kommer ut till jobb. Det är det viktigaste, inte hur vägen dit ser ut, säger Karin.

De lokala företagarna har fått upp ögonen för eleverna och två av dem har sommarjobbat på lokala företag. Det finns jobb till eleverna när de tar studenten, om de inte väljer att plugga vidare.

- Det har uppstått synergier, lösningar och nya möjligheter för människor som för bara ett år sen kämpade för att kunna bo kvar i kommunen. Vi har förändrat något i grunden. På många sätt känns det ofattbart att vi inte gjort det här tidigare, säger Peter Kristensson.

Fakta: Gruppbaserad yrkesintroduktion mot bygg- och anläggning

  • Inom ramen för Plug In startade Lerums gymnasium 2016 en grupp inom yrkesintroduktion med inriktning mot bygg. Eleverna läser en individuellt anpassad utbildning i syfte att bli behöriga till byggprogrammet året efter.
  • Programmet är idag implementerat i verksamheten och den andra omgången drog igång höstterminen 2017.
  • Eleverna läser svenska, matematik och engelska på den nivå de befinner sig, samt läser idrott och byggteori. Eleverna genomför praktiska övningar i bygghallen två dagar i veckan.

Fakta: Plug In-projektet

  • Plug In och Plug In 2.0 är Sveriges största projekt för att stötta ungdomar till att fullfölja gymnasieskolan.
  • Plug In initierades av SKL 2012 och fortsättningsprojektet Plug In 2.0 pågår fram till 28 februari 2018.
  • Projektet finansieras av av Europeiska socialfonden (ESF) med medfinansiering från medverkande kommuner och regioner.
  • Projektet leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Region Jämtland-Härjedalen, Regionförbundet i Kalmar län, Region Västerbotten, Region Östergötland, Region Kronoberg, Region Gävleborg samt Kommunförbundet Skåne.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera