​Ett världsarv i tiden - Gotlands Museum släpper boken Visby Världsarvsstad

I boken Visby Världsarvsstad möts historia, nutid och framtid.

Vad innebär det att vara ett världsarv? Hur gick det till då Visby hamnade på Unescos världsarvslista? Och hur har det påverkat Visbys och Gotlands utveckling?

Det är några frågor vi vill besvara i Visby Världsarvsstad.

Den 9 december, på dagen 20 år efter att Hansestaden Visby blev utnämnt till världsarv, släpps årets upplaga av Gotländskt Arkiv – Visby Världsarvsstad. Boken har fått ett helt nytt utseende med ny design, färg och helsidesbilder. Den är rikt illustrerad med nytagna bilder av fotograf Sara Appelgren.

Nytt för i år är också att vi låtit en journalist intervjua företagare och företrädare för turistindustrin för att undersöka betydelsen av världsarvet för boende och besökare. Totalt är det 16 författare till boken. De ger var och en sin bild av Visby, alltifrån medeltiden till våra dagar, och blickar även framåt.

I samband med releasen av boken öppnas en världsarvsutställning på Gotlands Museum med bilder ur boken. Utställningen är ett samarbete mellan Region Gotland och Gotlands Museum.

Välkommen på release och vernissage onsdag 9 december kl. 15.00 på Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby.

Kort presentation av författarna och deras kapitel

Kapitel 1. Världsarvets ambassadörer
Fredrik Emdén, journalist och författare

Fredrik Emdén har intervjuat företagare och företrädare för turistindustrin för att undersöka vilken betydelse världsarvsutmärkelsen har för Visby.

Kapitel 2. Hur Visby blev ett världsarv
Marita Jonsson, författare och f.d. länsantikvarie på Gotland

Marita Jonsson var en av de drivande bakom Visbys utmärkelse till världsarv. Hon berättar om arbetet som ledde fram till utmärkelsen.

Kapitel 3. Ett stadslandskap värt att bevara
Elene Negussie, världsarvssamordnare, Region Gotland

Elene Negussie beskriver vad världsarv är och hur synen på dem har förändrats genom åren. Hon förklarar de olika begreppen och organisationen kring världsarv.

Kapitel 4. Muren som omringar staden
Ulrika Mebus, byggnadsantikvarie, Gotlands Museum

Ulrika Mebus berättar historien om muren från medeltid till nutid. Hon var projektledare för återuppbyggnaden, då delar av muren rasade 2012 och berättar vilka lärdomar vi fått från detta.

Kapitel 5. Härifrån till framtiden
Christian Hegardt, stadsarkitekt, Region Gotland

Christian Hegardt skriver om stadsplanering för framtiden. I ord och bild får läsaren se exempel på nybyggnad i den gamla miljön och inblick i tankar om hur staden utanför och innanför muren kan mötas.

Kapitel 6. Förändringar i Visby innerstad
Jörgen Rehnström, byggnadsantikvarie, Gotlands Museum

Jörgen Rehnström har gått till arkiven och sammanställt statistik kring hur boende, näringsliv och besökarantal har förändrats, från ett antal decennier tillbaka i tiden fram till i dag.

Kapitel 7. En lång väg till bevarande
Lars W Grönberg f.d. stadsarkitekt

Lars W Grönberg visar den långa vägen till en detaljplan över innerstaden, med start i 1879 års ”Av ålder bestående stadsplan”. Illustrerad med gamla och nya bilder som visar hur staden har förändrats.

Kapitel 8. Världsarv – varför då?
Owe Ronström, professor i etnologi, Uppsala Universitet campus Gotland

Owe Ronström ifrågasätter idén om världsarv och de konsekvenser som en utnämning får för en plats. En text som får läsaren att fundera över sin egen ståndpunkt.

Kapitel 9. En vision om samarbete kring Östersjön
Louise Hoffman Borgö, kulturmiljöhandläggare, Länsstyrelsen på Gotland

Louise Hoffman Borgö beskriver det pågående arbete hon är delaktig i tillsammans med andra världsarv kring Östersjön.

Kapitel 10. Världsarvet – min hjärtefråga
Sonia Landin, f.d. världsarvssamordnare på Gotland

Sonia Landin skriver en personlig berättelse om sina år med världsarvet. Både om arbetet inför utnämningen och vad som hände sedan.

Kapitel 11. I stenens skugga
Cathrin Emdén, förlagsredaktör, Gotlands Museum

Cathrin Emdén tar läsaren med på en rundtur bland ruinerna. På vägen beskriver hon de enskilda ruinernas bakgrund och hur de används i dag.

Kapitel 12. Hemmets härskarinnor – kvinnoliv på 1800-talet
Birgitta Zerpe, 1:e antikvarie Gotlands Museum

Birgitta Zerpe låter läsaren ta del av flera kvinnors liv i Visby under 1800-talet. Hon gör historien levande genom brevanteckningar och äldre bilder.

Kapitel 13. En hamn i Almedalen under medeltiden?
Leif Zerpe, arkeolog Gotlands Museum

Leif Zerpe har forskat kring hamnen i Almedalen. Men har det verkligen funnits en hamn där vi trott? Hans forskning visar annat.

Kapitel 14. Landshövdingeresidenset i Visby
Eva Selin, avd. chef Kulturmiljö, Gotlands Museum

Eva Selin beskriver den långa vägen till ett landshövdingsresidens i Visby. Hon tar oss med på en historisk resa som avslutas vid det nuvarande residenset.

Kapitel 15. Visby innerstad – ett svenskt pilotprojekt
Gunnar Svahnström (1915–2012) landsantikvarie, Gotlands Fornsal* (1957–1980)

Med anledning av 20-årsjubileet av Visby världsarv publicerar vi en text av förre landsantikvarien Gunnar Svahnström där han beskriver staden och en handlingsplan för dess utveckling.

Kapitel 15. Karin Svahnström och Fornsalen – en kärlekshistoria
Annika Svahnström f.d. journalist och diplomat

Annika Svahnström skriver om Karin Svahnström, museets första PR-kvinna, och hennes arbete med utställningar och skrifter för Gotlands Fornsal.

Fakta om boken
Förlag: Fornsalens förlag
Redaktör: Cathrin Emdén
Fotograf: Sara Appelgren
Formgivning: Cecilia Medin, Jamendåså
Antal sidor: 200

*Gotlands Museum hette fram till år 2009 Gotlands Fornsal