Skip to main content

Svar om primärvården i Västra Götaland

Pressmeddelande   •   Feb 02, 2016 08:49 CET

Det råder en debatt om primärvården i Västra Götaland just nu och framförallt om Närhälsan och dess vårdcentraler. Frågorna är många och svaren inte alltid så lätta att hitta. Därför har GrönBlå Samverkan sammanställt denna rapport i fråga-svarform. Här ger vi bland annat svar på frågor om de fem vårdcentraler som Närhälsan bett att få avveckla och vad som då händer. Här finns fakta om de senaste 5-6 åren och alla vårdcentraler som då stängts under den tidigare politiska ledningen. Vi ger svar på frågor om vårdvalet och de effekter detta har haft på primärvården i Västra Götaland och vad det inneburit för invånarna. Slutligen ger vi dig svaren på hur GrönBlå Samverkan vill satsa på och utveckla primärvården vidare i Västra Götaland.

Varför föreslås att fem vårdcentraler ska stängas?

De fem aktuella vårdcentralerna (Brastad, Skara, Viskafors, Åby och Åmål) har under lång tid dragits med ekonomiska problem eller bemanningsproblem. Tack vare att den totala ekonomin i Närhälsan varit god har dessa fem vårdcentraler räddats av att andra vårdcentraler genererat överskott. Vårdcentraler som klarat sin ekonomi har därmed inte kunnat använda sitt egna kapital för att utveckla verksamheten vid den egna enheten. Detta är negativt både ur ekonomistyrningssynpunkt och för utvecklingen av Närhälsan totalt, liksom för de vårdcentraler som genererar överskotten.

Den politiska ledningen menar att det är ett nödvändigt beslut att stänga dessa vårdcentraler. Detta för att stärka Närhälsans ekonomi, kvalitet och framtida möjligheter att erbjuda invånarna en bred och god primärvård i hela regionen. Då problemen funnits och varit kända länge borde beslutet ha fattats långt tidigare.

Planeras det för att stänga fler vårdcentraler?

Det finns idag ekonomiska problem på flera av Närhälsans vårdcentraler. Ett trettiotal enheter har ackumulerade stora underskott (negativt eget kapital), problem som funnits under lång tid utan att nödvändiga beslut tagits. På ett flertal av vårdcentralerna med underskott finns även ett eller flera andra problem såsom litet eller minskande antal listade, bristande kvalitet, bemanningssvårigheter och ledningsproblem.

Med dagens beslut att avveckla fem vårdcentraler, skapas ett större utrymme för Närhälsan att fokusera på befintliga vårdcentraler. Målet är att utveckla och stärka de vårdcentraler som Närhälsan fortfarande kommer att ha ansvar för. Hos Närhälsan finns en ambition att vända utvecklingen på de vårdcentraler som idag har problem. Således finns idag inga beslut om att avveckla ytterligare vårdcentraler, men för Närhälsan kommer det i förlängningen att bli omöjligt att bibehålla verksamheten vid enheter som genererar stora underskott, saknar personal eller som lockar alltför få patienter.

Vad händer med patienterna vid dessa vårdcentraler?

Genom att lägga ned de fem vårdcentralerna skapas antingen förutsättningar för alternativa vårdgivare att ta över vårdcentralen genom nyetablering eller för andra vårdgivare som fungerar väl i närheten att erbjuda patienterna att lista sig där.

Det finns redan intressenter till flera av de vårdcentraler som Närhälsan vill dra sig ur. Med stor sannolikhet kommer därmed dessa vårdcentraler att drivas vidare, men i alternativ regi.

Det kommer fortsatt att finnas minst en vårdcentral i varje kommun. Ansvaret för att säkerställa detta åvilar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ingen kommer därmed att sakna vårdcentral i sin egen kommun.

Ställs det högre krav på vårdcentralerna idag än tidigare?

Den nya krav- och kvalitetsboken för enheter inom vårdvalet fastställdes i bred politisk enighet 2014. Den stora förändringen i de nya reglerna är att kravet på att det alltid skulle finnas en specialist i allmänmedicin på plats är borttaget och ersatt med kravet om en närvarande läkare. Kravet på läkarbemanning har således sänkts. I de nya reglerna finns också vissa ytterligare nya krav kring psykiatrisk kompetens och kompetens avseende rökavvänjning.

De nya kraven på vårdcentralerna har dock inte gett upphov till den situation som föranlett stängningen av fem vårdcentraler. Problemen har funnit under lång tid och en stängning hade blivit nödvändig även med den gamla krav- och kvalitetsboken.

I den nuvarande GrönBlå budgeten för Västra Götalandsregionen har det avkastningskrav för Närhälsan om två procent som beslutades under förra mandatperioden i stort sett halverats. Det ekonomiska kravet på Närhälsan har således sänkts under 2016. Bland de övriga partiernas förslag till budget framgår att Socialdemokraterna valt att ha kvar ett avkastningskrav på Närhälsan på två procent.

Har det stängts vårdcentraler tidigare under den tid som vårdvalet funnits i regionen?

Under de knappt sju år som vårdvalet funnits inom Västra Götalandsregionens primärvård har flera enheter tillkommit och flera enheter har avvecklats. Utöver de vårdcentraler som var med när vårdvalet infördes 2009 har ytterligare 22 vårdcentraler startat sin verksamhet. Sedan 2009 har 30 vårdcentraler avvecklats. En sammanställning av dessa framgår av tabellen nedan

                               Startade               Avvecklade

2010                                   3                            10

2011                                   4                              7

2012                                   4                              0

2013                                   4                              3

2014                                   2                              5

2015                                   2                              4

2016                                   3                              -

Av de vårdcentraler och filialer som stängts ned under den förra mandatperioden kan nämnas Brålanda, Skepplanda, Kvänum, Nolhaga Alingsås, Sjuntorp, Granngården Trollhättan. Under denna period avvecklades också den offentliga vårdcentralen i Lilla Edet och ersattes av en privat driven vårdcentral.

Varför vill GrönBlå Samverkan ha kvar vårdvalet?

De två vårdval som idag finns i Västra Götalandsregionen har varit framgångsrika och har sammantaget stärkt invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård på primärvårdsnivån. Antalet vårdcentraler i regionen har ökat med 40 procent efter vårdvalets införande. Regionens uppföljning visar också att det är de svårast sjuka som givits bättre tillgänglighet. Uppföljningen visar dessutom att de privata vårdgivarna i stor utsträckning valt att etablera sig i socioekonomiskt utsatta områden. Den tidiga uppföljningen av vårdvalet inom primärvårdsrehab ger en liknande bild, med en stor ökning av antalet besök till fysioterapeut eller arbetsterapeut.

Partierna inom GrönBlå Samverkan menar att vårdvalssystem i många fall är att föredra framför andra system. När pengarna följer den som söker vård är medborgarnas inflytande aktivt vid varje valsituation. GrönBlå Samverkan anser att valfrihet för den enskilda invånaren bidrar till att bibehålla en stark legitimitet för den offentligt finansierade sjukvården.

Finns politisk enighet kring vårdvalet?

När vårdvalet inom primärvården infördes 2009 ställde sig enbart Vänsterpartiet utanför uppgörelsen. Vänsterpartiet var också det enda parti som röstade emot införandet av vårdvalet inom primärvårdsrehab. Båda vårdvalen infördes under perioder med socialdemokratisk ledning i Västra Götalandsregionen. Inget parti, utöver Vänsterpartiet, har drivit frågan om vårdvalens avskaffade, varför det får bedömas fortsatt finnas en bred politisk enighet.

Vilka vårdval finns i regionen idag?

I Västra Götalandsregionen finns idag två valfrihetssystem. Sedan 1 oktober 2009 kan invånarna i regionen fritt välja mellan drygt 200 vårdcentraler inom ramen för det valfrihetssystem som kallas VG Primärvård. Den 1 september 2014 infördes ett vårdval för rehabinsatser, i huvudsak fysioterapi och arbetsterapi, på primärvårdsnivå.

Hur vill GrönBlå Samverkan utveckla dagens vårdval?

I bred politisk beredning pågår just nu en översyn och revidering av krav- och kvalitetsböckerna för de nuvarande vårdvalen. Processen siktar på förändringar dels för 2017, men också mer långsiktigt från 2018. Samtliga partier representerade i Regionfullmäktige finns också representerade i den politiska styrgruppen som leder översynen. Bland de frågor som utreds är ersättningssystemet och jouråtagandet samt en minskad detaljeringsgrad avseende bemanning och öppethållande.

Hur vill GrönBlå Samverkan utveckla Närhälsan?

Just nu pågår arbetet att se över Närhälsans uppdrag. Det nuvarande uppdraget är otydligt och har gett upphov till en situation med alltför svag styrning av Närhälsans verksamhet. I den uppdragsbeskrivning som nu behandlas politiskt är kvalitet ledord och portalparagraf. Genom att prioritera kvalitet före kvantitet kan Närhälsan över tid utveckla en särställning. Målet är att konsolidera nuvarande verksamhet så att målen om en god vårdkvalitet, attraktiv arbetsgivare och ekonomisk bärkraft kan uppnås.

Vilka vårdval planerar GrönBlå Samverkan att införa?

I överenskommelsen mellan Moderaterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades partierna om att införa ytterligare ett vårdval i Västra Götalandsregionen. Vid Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 28 januari fattades ett första beslut om införande av vårdval inom Mödrahälsovården.

Det finns idag positiva erfarenheter av alternativa utförare inom mödrahälsovården i Västra Götalandsregionen. Den största enheten för mödrahälsovård i regionen har drivits av en privat aktör under många år i Göteborg. På samma sätt har de privata enheterna på Tjörn och Stenungsund samt Hönö blivit populära bland sina patienter.

Dessa verksamheter har varit upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LoU). Det finns flera nackdelar med LoU. Bland annat kan uppslitande och resurskrävande juridiska tvister uppstå när avtalstiden löper ut och verksamheten ska upphandlas på nytt. Genom att istället införa ett valfrihetssystem inom mödrahälsovården kan regionen ge såväl offentliga som alternativa leverantörer bättre förutsättningar att erbjuda invånarna mödrahälsovård med god kvalitet.

Under förra mandatperioden fattade Regionfullmäktige dessutom beslut om att öka valfriheten och stärka konkurrensen inom specialisttandvården. Partierna inom GrönBlå Samverkan har ambitionen att fullfölja detta beslut som det tidigare regionfullmäktige beslutade.

Utöver ovan finns i dagsläget inga planer på införande av fler vårdval.

För mer information besök

Moderaterna: moderatvg.se

Miljöpartiet: mp.se/vastra-gotaland

Liberalerna: liberalerna.se

Centerpartier: centerpartiet.se/vastragotaland

Kristdemokraterna: kdvg.se

Bifogade filer

Word-dokument