Hästforskare: Vi behöver statliga forskningsmedel även efter 2012

Peter Kallings, veterinär och forskningschef vid Stiftelsen Hästforskning, berättar om forsknings- och utvecklingsprogrammet. Det innehåller i korthet tre punkter – hästens hälsa, uppfödning samt hästens roll i samhället.
– Hästens hälsa är det viktigaste, men det finns stora behov av att forska kring hästens roll och plats i samhället. Men det senare området har tillkommit utan att vi fått någon långsiktig finansiering, något som inte är bra för vi vill fortsätta satsa på hästforskning, säger Peter Kallings.

Just medel till forskning är en högaktuell fråga när forskare träffar politiker. Statens finansiering av hästforskning är inte säkrad efter 2012 – något som givetvis drabbar kunskapen om de fyrbenta." 

Göran Dalin, veterinär och docent i anatomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), betonar hur mycket som finns kvar att lära.
– När politikerna ska göra nya djurskyddsregler frågar de oss forskare vad som är hästens naturliga beteende. Men vi har mycket kvar att forska på inom det området. En sak vi just lärt oss är att hästar absolut inte är några havremoppar, de är djur som ska leva på grovfoder, säger Göran Dalin.

En mer samhällsorienterad aspekt av hästforskningen står Lena Elfman, toxikolog, docent och forskare vid Uppsala universitet, för. Hon har just fått fram en helt ny gräns för hur långt hästallergener färdas i luften.

– Det gamla skyddsavståndet mellan häst och bostadsbebyggelse på 500 meter är gripet ur luften. Vår nya forskning visar att allergenerna klingar av redan vid 50 meter.

Politikerna tänder till – jaha, så nu kan man bygga 50 meter från stall?
– Nja, jag kan ju bara säga när det blir mindre hästallergener. Det är upp till er att bestämma, säger Lena Elfman.

Här kan du se när jordbruksminister Eskil Erlandsson berättade att han vill hitta mer pengar till hästforskning  http://www.youtube.com/hnsverige#p/a/u/0/AN9__nwtIWc