Det var inte bättre förr – perspektiv på trafikkaoset

Beror de senaste årens kaos i tågtrafiken på avregleringen av transportsektorn? Nej, hävdar ekonomie doktor Gunnar Alexandersson. I en ny skrift, Den svenska buss- och tågtrafiken. 20 år av avregleringar, redogör han för avregleringen av transportsektorn och dess effekter.

Alexandersson belyser omvandlingen av den svenska buss- och tågtrafiken i ett historiskt och internationellt perspektiv. Reformerna startade tidigt i Sverige, för över 20 år sedan. Förändringsprocessen har varit jämförelsevis långsam och stegvis. Alexandersson menar att
det svenska sättet att driva reformarbetet har möjliggjort gradvisa anpassningar, vilket har minskat risken för bakslag. Skriften, som bygger på Alexanderssons doktorsavhandling, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm 2010, lyfter fram faktorer som är viktiga att beakta också inför omregleringar av andra samhällssektorer.

Upphandling i konkurrens har stimulerat till effektivisering och utnyttjande av synergier. Detta har också bidragit till en branschglidning mellan trafikslagen. Samtidigt har flera problem uppmärksammats. Ett exempel är så kallade ”rovdjursstrategier” vid budgivning, det vill säga att aktörer lägger underbud som syftar till att helt slå ut andra företag från marknaden för att i ett nästa steg generera vinster i en monopol- eller oligopolsituation. En viktig effekt av uppdelningen mellan bana och trafik när det gäller just tågtrafiken är att de offentliga anslagen till infrastrukturen har ökat dramatiskt.

- Det är lätt att glömma bort hur det såg ut innan reformprocessen började. I mitten av 1980-talet befann sig järnvägssystemet i en situation där man sedan länge hade tappat marknadsandelar. Investeringarna var otillräckliga och många linjer hotades av nedläggning. Svåra vintrar skapade kaos, inte minst i pendeltrafiken i Stockholm, och SJ:s olika verksamhetsgrenar skyllde ofta problemen på varandra, säger Gunnar Alexandersson.

Han konstaterar att många av dessa problem är desamma idag, men att de ska ses i ljuset av en kraftigt ökad trafik och produktivitetsförbättringar under de senaste 20 åren. För busstrafiken har det till exempel skapats nya och mer sammanhängande trafiksystem som många gånger är nära och bättre kopplade till den regionala järnvägstrafiken. Upphandlingar har i båda sektorerna skapat utrymme för nya investeringar och inte minst trafikhuvudmännen har ökat ambitionsnivån när det gäller det mesta av sin trafik. Totalt sett satsas det väsentligt mer offentliga medel i sektorerna idag än för 20–30 år sedan, men resande och transporter har också fått en allt större betydelse i människors liv och för näringslivets verksamhet.

- Idag är den stora utmaningen att förbättra samordningen inom transportsystemet och mellan de olika trafikslagen, och att samtidigt kunna möta en ökande efterfrågan på transporter, menar Gunnar Alexandersson.

Skriften Den svenska buss- och järnvägstrafiken. 20 år av avreglering är nyutkommen och kostar 210 kronor. Den, och övriga skrifter i serien Forskning i Fickformat, kan beställas via publications@hhs.se. För mer information om serien och dess övriga skrifter, besök www.fickformat.se

Gunnar Alexandersson är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm. Han arbetar som utredare vid Branschföreningen Tågoperatörerna och är även verksam som forskare på SSE Institute for Research. Hans forskning fokuserar på industriell utveckling inom transportområdet. 

För mer information om skriften, vänligen kontakta Gunnar Alexandersson:
Mobil: 070-552 28 25
E-post: gunnar.alexandersson@hhs.se

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via publications@hhs.se. För mer information, vänligen kontakta Johan Berglund, johan.berglund@hhs.se.