Skip to main content

Internationellt havsmöte i Göteborg för att skydda miljön i Nordostatlanten

Pressmeddelande   •   Jun 13, 2013 07:30 CEST

Om två veckor, 24-28 juni, samlas ett 70-tal representanter från 15 länders regeringar, EU och flera internationella organisationer i Göteborg till Ospar-möte om miljön i Nordostatlanten.

Mötet tar upp frågor som rör havsplanering, marin nedskräpning och hur hotade arter och livsmiljöer kan skyddas.

- Det behövs en samsyn om övervakning och åtgärder mellan länder för att kunna lösa flera av problemen i havsmiljön, säger Laura Píriz på HaV som är svensk delegationschef för Ospar.

Ospar, eller Oslo-Pariskonventionen, syftar till att skydda miljön i Nordostatlanten inklusive Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Några av de viktigaste frågorna för Ospar är bevarandet av biologisk mångfald och hur ekosystemen i havet ska skyddas från övergödning, farliga ämnen samt risker med olje- och gasutvinning.

Bakom konventionen står i dag Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien samt EU. Finland är part eftersom vissa av landets floder flyter till Barents hav, Luxemburg och Schweiz är part eftersom de ligger inom avrinningsområdena till Rhenfloden. 

Ansvaret för att driva Sveriges arbete i Ospar ligger på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. I planering och genomförande av konventionen deltar även bland andra Sveriges Geologiska Undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Ospar kommer att få allt större betydelse för Sverige eftersom den väntas bli en plattform för samordning av det fortsatta arbetet med EU:s havsmiljödirektiv i Nordostatlanten. Norge är inte med i EU men har valt att samarbeta kring dessa frågor genom Ospar.

- I genomförande av direktivet måste EU-länderna leva upp till regionalt samordnade bedömningar, övervakning och åtgärder för att exempelvis skapa ett gränsöverskridande och långsiktigt skydd för djur, växter och värdefulla havsmiljöer, säger Laura Píriz.

- Det är viktigt att länder som delar ett havsområde också delar bilden av vad som är problem och god miljöstatus i havet, att man utgår från samma kunskapsbas och mätmetoder. Vilka specifika kemikalier ska exempelvis mätas i Nordsjön, vilka havsfåglar behöver vi följa upp, hur bedömer vi hur många tumlare det finns i ett havsområde?

Ospar:s högsta beslutande organ är kommissionen med 16 ledamöter. Här tas beslut, rekommendationer, överenskommelser och vägledningar. Besluten är juridiskt bindande för alla länder. Kommissionen träffas en gång per år och i år är det Sverige som står värd. Statssekreterare Anders Flanking från miljödepartementet kommer, tillsammans med HaV:s generaldirektör Björn Risinger, att öppna mötet i Göteborg den 24 juni.

-  HaV har tagit fram en plan för hur svenska myndigheter ska arbeta i Ospar fram till 2016. Ett centralt mål är att vi ska arbeta nationellt, regionalt och globalt för att värna om Nordsjöns och Västerhavets skatter, det vill säga den marina biologiska mångfalden, säger Laura Píriz.

Mötet i Göteborg väntas anta rekommendationer om ökat skydd för 23 hotade arter och livsmiljöer, exempelvis ostron, tumlare, hajar och rockor och kallvattenkoraller. Likaså läggs ett förslag på gemensamt åtgärdsprogram för att minska den marina nedskräpningen fram.

- På mötet i Göteborg presenteras också en analys av marina skyddade områden i Nordsjön. Hänger områdena ihop ekologiskt och har utbyte av arter och populationer, eller är de som isolerade öar i havet? En annan viktig fråga är identifiering av biologiskt eller ekologiskt betydelsefulla områden i behov av skydd i Ospar:s arktiska områden, säger Laura Píriz.

Andra frågor som tas upp på mötet är regleringar för olje- och gas verksamhet, nivåer av radioaktiva ämnen i havsmiljön och omfattningen av minor och ammunition på havsbottnar. En annan fråga är risker med barlastvatten, alltså det vatten som pumpas in i fartygs barlasttankar för att ge stabilitet vid lätt eller ingen last.

- Främmande arter kan spridas när fartyg tömmer sina barlasttankar i ett annat område än där vattnet en gång lastades i tankarna. Inom kort väntas också en internationell konvention träda i kraft och det pågår ett regionalt arbete med att ta fram riktlinjer för hanteringen av barlastvatten, både i Östersjön och Västerhavet , säger Laura Píriz.

FAKTA OCH BAKGRUND OM OSPAR

  • Ospar (Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic) antogs 1992 och trädde i kraft 1998. Det är en sammanslagning av Oslokonventionen från 1972 angående dumpning av farligt avfall till sjöss och Pariskonventionen från 1974 angående landbaserade källor till förorening av den marina miljön. Högsta beslutande organ är Ospar-kommissionen som möts en gång per år, denna gång i Göteborg 24-28 juni. Frågor och beslut förbereds i arbetsgruppen Heads of Delegation (HoD) samt i expertkommittéer.
  • Konventionen ger Ospar-kommissionen rätt att förvalta mänsklig aktivitet i havet, med undantag av fiske och sjöfart.
  • Ospar omfattar ett cirka 13,5 miljoner kvadratkilometer stort havsområde som är indelat i fem olika delområden. Det sträcker sig från Arktis i norr till den oceaniska mittatlantiska ryggen i väst och Gibraltar i syd. I Sverige omfattar Osparkonventionen Skagerrak och Kattegatt till en linje som går mellan Kullen och Gilberg Hoved (vid Gilleleje på Själlands nordkust). Det innebär att delar av Skåne och Västra Götalands län samt hela Hallands län omfattas av två regionala havsmiljökonventioner, Ospar och Helcom (Helsingforskonventionen). Helcom är en regional miljökonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt.

Länk till HaV:s plan för arbetet i Ospar 2013-2016

Här kan du läsa mer om HaV:s arbete med Ospar

Länk till Ospar:s hemsida

Här kan du läsa konventionen på svenska

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Laura Píriz, Head of delegation, HoD, för Ospar, utredare avdelningen för havs- och vattenförvaltning på HaV, tel: 010-698 62 48, mobil 070-274 44 30, e-post: laura.piriz@havochvatten.se

Jan Schmidtbauer Crona, utredare, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 64 09, mobil 076-538 62 09, e-post jan.schmidtbauer.crona@havochvatten.se

Anna Karlsson, utredare, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 63 92, mobil 076-538 62 92, e-post anna.karlsson@havochvatten.se


Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten.

Bilden får användas för redaktionell återpublicering där HaV och HaVs arbete beskrivs och ett år från pressmeddelandets datum. Användning i kommersiella syften är inte tillåten. I anslutning till publicering skall namn på upphovsman och källa anges.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera