Tidig vision viktig när ett bibliotek ska byggas

När ett bibliotek ska byggas måste det finnas en vision på plats tidigt i arbetet. En idé som beskriver bibliotekets funktion. Det konstaterar bibliotekarien Krister Johannesson som har doktorerat på processen som gav Kalmar ett nytt högskolebibliotek.

När ett nytt bibliotek ska byggas måste en svår prioritering göras bland flera olika intressen. Men de svåra besluten kan underlättas om någon formulerar en tydlig vision om vad som är just det här bibliotekets viktigaste uppgift. Visionen ska också finnas på plats tidigt i planeringsprocessen. Detta är en av de slutsatser som går att dra av Krister Johannessons nyligen framlagda avhandling. Krister har studerat den process som ledde fram till att Kalmar fick ett nytt Högskolebibliotek år 2000.

– Att min undersökning handlar om processen bakom just Kalmars Högskolebibliotek beror på att det var ett spännande projekt som utgick från en människas vision. Jag har undersökt visionen, processens förlopp och det färdiga bibliotekets arkitektur, förklarar Krister som till vardags är bibliotekarie vid Högkolan i Skövde.

En chefs skiss

Den person som i mångt och mycket kom sätta ramarna för Kalmars nya högskolebibliotek var den dåvarande bibliotekschefen. Långt innan någon arkitekt hade kopplats in i projektet gjorde bibliotekschefen en slags principskiss för den nya byggnaden.

Den tidiga skissen formulerade en vision om ett bibliotek där studenternas arbete sattes i främsta rummet. En vision där bibliotekets funktion som arbets- och mötesplats var viktigare än dess funktion som en plats för informationssökning.

– Min avhandling visar att den här tidigt formulerade visionen kom att bli vägledande för projektet, säger Krister Johannesson.

Flera arkitektfirmor anlitades för att komma med förslag på det nya bibliotekets utformning. Den vinnande firman hade till stor del anslutit sig till den enkla skiss som bibliotekschefen hade tagit fram.

Diskursanalys

För att undersöka processen bakom Kalmars högskolebibliotek har Krister Johannesson använt sig av så kallad diskursanalys. Förenklat innebär detta att han har kartlagt kommunikation i processen, studerat inom vilka fält olika personer i processen rör sig, vilka roller de har och vilka delar av projektet de har haft möjlighet att påverka.

– En viktig aktör när det gällde Kalmars högskolebibliotek var en oberoende arkitektexpert som anlitades av byggherren Akademiska hus. Men även Kalmars stadsbyggnadschef blev inflytelserik eftersom han bevakade att det nya biblioteket fungerade i den omgivande miljön, säger Krister Johannesson.

Under hela processen intog bibliotekets personal en avvaktande hållning till bibliotekschefens vision. Det fanns till exempel en oro över att den öppna arkitekturen skulle ge ljudstörningar.

– Jag tror också att det kan finns andra aspekter bakom personalens tveksamhet. Det kan till exempel handla om hur olika arkitektoniska lösningar påverkar bibliotekariens upplevda status i förhållande till en besökare. Det är ett område som skulle vara intressant att fördjupa sig mer i, avslutar Krister Johannesson.

För ytterligare information kontakta Krister Johanesson 0500-44 80 49