Skip to main content

Lovande forskare i Linköping får årets postdoktorala stipendium från Hjärnfonden

Pressmeddelande   •   Jan 15, 2016 08:05 CET

Att stressa kroppen för mycket kan göra att vi åldras fortare och utvecklar mentala sjukdomar som depression och drogmissbruk. Daniel Nätt undersöker hur stress faktiskt kan leda till att vårt DNA ändras och vi blir sjuka. Han är en av de forskare som får ta emot Hjärnfondens postdoktorala stipendium vid en ceremoni i Stockholm, den 18 januari 2016. Totalt delar Hjärnfonden ut 5,6 miljoner kronor i form av stipendium, vilket i år ger möjlighet för 20 unga hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar.

Individer som utsätts för stress i allmänhet, och stress i barndomen i synnerhet, löper högre risk att utveckla olika typer av mentala sjukdomar som depression och drogmissbruk. Mycket tyder också på att stress faktiskt ökar åldrandehastigheten vilket kan vara en bidragande faktor till varför vi ser en ökad sjukdomsfrekvens hos individer som under lång tid varit utsatta för hög stress.

- Min forskning handlar om att kunna identifiera de mekanismer och faktorer som påverkar aktiviteten hos de virusliknande element som utgör en naturlig del av vårt DNA, sk retrotransposoner.Jag hoppas kunna utveckla läkemedel som kan hjälpa till att stabilisera vår arvsmassa genom att hålla de potentiellt skadliga retrotransposonerna under kontroll, säger Daniel Nätt.

De biologiska mekanismer som styr sambandet mellan stress, sjukdom och åldrande vet vi väldigt lite om. Åldrande leder till ökad aktivering av retrotransposoner. Många av dessa retrotransposoner har precis som sina virussläktingar en förmåga att kopiera och klistra in sitt DNA på olika platser i den genetiska uppsättningen. Detta kan ha förödande konsekvenser för stabiliteten inuti cellen, då en retrotransposon kan hoppa in i och t ex stänga av, slå på eller helt enkelt förstöra en gen. Nya rön har också visat att patienter som lider av schizofreni, bipolär sjukdom och depression, har ökad aktivering av retrotransposoner i hjärnan jämfört med friska kontroller.

- Hjärnfonden stimulerar svensk hjärnforskning. Att dela ut stipendier är ett viktigt arbete för att nå Hjärnfondens vision att hjärnans ohälsa ska besegras, förebyggas, lindras och botas. Ett större antal av tidigare årens stipendiater har fått professurer inom svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program, säger Anna Hemlin, tf generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det Postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Utöver postdoktorala stipendiet finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen.

Årets postdoktorala stipendiater 2016
Se dokument

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se Anna Hemlin tf. generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Daniel Nätt, 010-103 06 71 daniel.natt@liu.se

Hjärnfondens forskningsarbete:
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden www.twitter.com/hjarnfonden 

Bifogade filer

PDF-dokument