Pengar till strokeforskningen kan leda till snabbare återhämtning efter stroke

Hjärnfondens givare håller igång svensk hjärnforskning. Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan fonden i veckan dela ut 26,5 miljoner kronor till 47 svenska forskningsprojekt. Men trots att svensk hjärnforskning ligger i framkant är det alldeles för lite resurser i förhållande till behovet och de stora samhällskostnader som hjärnsjukdomar orsakar.

När Hjärnfonden delar ut forskningsanslag får fem forskare vid Lunds universitet minst 500 000 kronor vardera till forskning om Alzheimers sjukdom, epilepsi, Parkinsons sjukdom och stroke. Henrik Jörntell, med mångårig erfarenhet av hjärnforskning får medel till att studera hjärnans reservkapacitet för att bota symtom efter en stroke. Projektet bygger på tidigare grundforskning om centrala nervsystemet som nyligen resulterat i ett nytt revolutionerande synsätt kring hur storhjärnbarkens funktioner är strukturerade. Stroke drabbar huvudsakligen områden i storhjärnbarken. Men med den nya upptäckten ser man att vår rörelseförmåga bygger på ett samspel mellan storhjärnbarken och andra delar av centrala nervsystemet och i detta samspel finns en mycket stor outnyttjad potential för behandling.

-  Vår studie bygger på att förstå mekanismerna för hur nervcellskretsarna i storhjärnbarken reagerar efter en stroke, säger Henrik Jörntell. Våra tidigare unika fynd har gett oss en insikt att om man bara kan styra nervcellskretsarna i rätt riktning, t.ex. genom riktad träning, bör möjligheterna att få samspelet med övriga delar av hjärnan att fungera igen vara stora. Med de här nya kunskaperna ser vi att det finns en stor potential för funktionsåterhämtning efter en stroke. Hjärnfondens anslag betyder mycket för att vi ska kunna fortsätta bedriva våra viktiga studier.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar, cirka 30 000 insjuknar varje år och det är den vanligaste orsaken till handikapp i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken.

-  Det är gåvor, testamenten och donationer som gör det möjligt att finansiera svensk hjärnforskning. Hjärnfonden får inga statliga medel och statens anslag till hjärnforskningen täcker långt ifrån de behov som finns. I Sverige kostar hjärnsjukdomar samhället 165 miljarder kronor per år och mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom. Privatpersoners och företags engagemang och vilja att ge är en förutsättning för att betydelsefulla forskningsprojekt som till exempel inom stroke kan leda till att livsviktiga frågor besvaras och i förlängningen räddar liv, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Forskare vid Lunds universitet som får anslag av Hjärnfonden
Namn                            Område
Angela Cenci Nilsson    Parkinsons sjukdom
Oskar Hansson             Alzheimers sjukdom och övrig demens
Henrik Jörntell               Stroke
Merab Kokaia                Epilepsi
Cecilia Lundberg           Parkinsons sjukdom

Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.